-

Könsroller

april 25, 2014

Det var länge sedan jag skrev någonting om genus (höll på att glömma bort att jag har en speciell kategori för det). Men det betyder inte att jag inte tänker på det.
Jag tänker HELA TIDEN på dessa frågor. Dessa frågor som faktiskt är så viktiga att föra fram i ljuset, om det någonsin ska ske någon förändring.

För allvarligt: Genusmotståndarna tycker bara att genusförespråkarna/feministerna "bråkar om en massa onödigt". MEN utveckling/förändring kan inte ske om man inte först definierar/belyser problemen.
Om man inte vet vad problemet är, hur ska man då kunna ändra något?
Det handlar inte om "småsakerna" i sig, utan om HELHETEN som "småsakerna" bildar.

Till genus -feminismmotståndare: "Ringar på vattnet" har ni väl hört talas om? "Många bäckar små"?

Idag lever vi i ett samhälle där vi uppfostrar våra barn till dessa roller:

Världen tillhör pojkarna. De tränas i att ta för sig. De ska bli ledare. De ska vara försörjaren. De ska vara tuffa och armbåga sig fram i världen. De tränas helt enkelt till att erövra världen.

Flickorna uppfostras till att vara omhändertagande, så att det finns någon som tar hand om männen under tiden de erövrar världen. Redan från vaggan drillas flickor in i rollen att för dem är utseendet det viktigaste. Flickor värderas alltid först utifrån sitt utseende... "Vad fiiiin du är"...
Redan i förskolan vet flickorna hur viktigt utseendet är för dem, och det finns flickor som tror att de "måste banta" redan innan de når 10 års ålder.

Helt enkelt -pojkar uppfostras att inta en aktiv roll, och flickor till att inta en passiv.
Finns det verkligen någon som på allvar kan stå upp och säga att "jamen, det är helt som det ska"? "Det är så det är, och det är inget vi ska göra något åt".

Mycket har ändrats sedan 50-talet, och samtidigt är det egentligen inte mycket som ändrats.

Det finns ett påstående jag tycker jag hört för många gånger, och som jag stör mig på mer och mer...
Det är: "Hon är så vacker! Det kommer att gå bra för henne."
Så är det typ alltid, tycker jag. Oavsett i vilket sammanhang det är; om det handlar om en tjej/kvinna så mååååste alltid hennes utseende nämnas... Varför?
Om en kvinna lyckas t.ex. ta sig fram i karriären. Blir typ chef eller något sådant. Eller lyckas med någon annan bedrift karriärmässigt; vad har då hennes utseende med saken att göra?? Är inte det helt irrelevant?
Känns lite som att hur intelligent och drivkraftig en kvinna än är, så är det alltid sekundärt -efter hennes utseende. När ska vi få erövra världen på lika villkor?

Helt orelaterad bild, men utan bild kan inlägget inte hamna på Bloggspaning. ;-)

4 kommentarer

Era fantastiska kommentarer!

Matilda

25 april 2014, 15:01

Bra skrivet!

Svar: Tack så mycket! Vad roligt att du tycker det :-D

P I X E L I E - Erica Pettersson

Yeye

27 april 2014, 01:34

Bra inlägg. Tänkte på det här du skrev: "Världen tillhör pojkarna. De tränas i att ta för sig. De ska bli ledare. De ska vara försörjaren. De ska vara tuffa och armbåga sig fram i världen. De tränas helt enkelt till att erövra världen."

Jag vet inte om jag skulle vilja se en förändring faktiskt, män är ju faktiskt mer orädda och oförsiktiga av sig, och mer dumdristiga också, tyvärr, och är mer fysiskt utrustade än kvinnor. Jag vet inte om jag kallas anti-feminist för denna åsikt men jag skulle helst vilja ha männen jobbandes i gruvorna och kvinnorna arbetande på sjukhus. Det känns för mig som att man utnyttjar den kompetens man är född på bäst på så sätt. Jag vet inte om jag vill förändra världen på det sättet som vissa vill göra med könsroller. Varje person har en identitet med sitt egna genus.. så att ja, vad ska man säga?

Svara ärligt nu Erika, om det började brinna i ditt hus och du blev tvungen att ringa efter brandkåren skulle skulle bli tvungen att slå in dörrar och använda stegar för att rädda dig.. skulle du helst vilja att brandmännen var kvinnor eller män då? Jag vet vad jag skulle vilja...

Svar: Tack för din kommentar! Det är alltid roligt att läsa om andras tankar i sådana här frågor :-D
Jag läste någonstans en sak jag tyckte var så bra skrivet: Om det nu skulle vara så att pojkar/män är modigare/mer orädda biologiskt, och flickor/kvinnor är mer omhändertagande... borde det då inte det logiska vara att vi får möjligheten att träna upp det vi är mindre bra på? Att pojkar får träna på att visa känslor och vara omhändertagande, och flickor får träna mer på att våga ta för sig...

Jag menar inte att vi ska vända på rollerna. Att män ska bli kvinnor och kvinnor ska bli män. Det är INTE det som feministerna/genusförespråkarna vill åt. Utan det är helt enkelt att ALLA människor ska få möjligheten att utvecklas och ta för sig av världen. Man ska inte begränsas och pressas in i ett speciellt fack bara på grund av vad man råkar ha mellan benen. Könsrollerna sitter inte i könsorganet! Könsroller är ett mänskligt påfund som gör att man känner sig otroligt utanför och annorlunda om man råkas gilla något som tillhör "fel" grupp. Jag tror faktiskt att mycket av den "könsförvirring" som finns idag skulle försvinna om allting var öppet för alla människor, oavsett kön.

Penis faller ju inte av om en man blir t.ex. ballerina = fortfarande MAN.

Livmodern förtvinar inte på en kvinna om hon blir astronaut = fortfarande KVINNA.

Säg t.ex. att man träffar en vän som är gravid. Hon meddelar att det är en flicka, och reaktionerna blir dessa: "Ååå! Vad roligt! En liten tjej att klä i gulliga klänningar och söta rosetter. Att få inreda med en massa rosa till en framtida liten ballerina!"
HUR kan man veta det om en person som inte ens är född? Det kanske blir en tjej som avskyr rosa, vägrar klänningar och hellre vill bli bilmekaniker än ballerina. Och OM det skulle bli så, så kommer denna tjej att ses av omgivningen som annorlunda. "Hon är inte som andra flickor"... Inte som andra flickor?? Hon kommer snabbt att bli medveten om att hon går utanför ramen av vad som förväntas av henne, och kanske till och med känna sig onormal. Men om hon redan från början fått veta att ALLA vägar står öppna; hur hade det varit då? JAG tror att hon då inte känt sig sådär "onormal" som om samhället redan bestämt (innan hon föddes) vad hon skulle tycka om, vad hon skulle bli och hur hon skulle vara.

(Tänk även detta stycke igen, men byt ut "flicka" mot "pojke", och de "flickiga" sakerna mot "pojkiga".)

Såhär skulle världen ha sett ut om feminismen inte funnits:

Vi skulle inte få rösta, vi skulle inte få studera, vi skulle inte ens bli myndiga!, vi skulle inte få bestämma när och med vem vi skulle gifta oss o.s.v. Listan kan göras lång.

Angående frågan om brandmän:

Om någon skulle lyckas rädda mig från en brinnande byggnad; så struntar jag faktiskt i om det är en man eller en kvinna. Och jag är HELT ÄRLIG! Om en utbildad och kompetent brandman kommer till min räddning så spelar det ingen roll vilket kön vederbörande tillhör. Helt ärligt och uppriktigt.

P I X E L I E - Erica Pettersson

Yeye

27 april 2014, 23:10

Du har rätt! Vi bör i och för sig träna upp oss på det som vi inte redan har med oss från födseln så att säga. Frågorna är ju dock.. vi kan inte vara bra på allt. Tänk om huvudkompetensen går lite förlorad? En man som är född till extremt duktig snickare som får för sig att byta jobb till något inom hemtjänsten.. som han kanske inte har intresse av? Jag är lite tu-delad i frågan.

Absolut, normer i samhället, inte bara sådana som är genus-relaterade, kan ställa till det både på ett och flera sätt. Samtidigt så är det inte helt uselt med informella regler hur vi bör vara och uppföra oss.

En sak som jag är lite fundersam till när det kommer till feminism och rättvisa... vissa förespråkare vill ju bara att kvinnor ska få lika mycket fördelar som männen. Tjäna lika mycket pengar, få lika höga chefspositioner, etc. Men det är ytterst sällan någon ställer sig upp och skriker att kvinnor minsann också ska drabbas av precis lika många fysiska arbetsskador eftersom männen gör det, med hänvisning till att det ska vara jämlikt även på den fronten. Kvinnor har också mycket enklare att hitta en livspartner än vad en man har. Hör aldrig någon kvinna klaga över det eller vill att det ska vara mer jämlikt. Vad är dina tankar om det Erika?

Angående brandmännen-frågan, om man väljer att det inte ska spela någon roll, könsmässigt, så accepterar man att det finns en risk att de som brandmännen ska rädda, i det här exemplet, skadas eller dödas, i högre utsträckning om man får hjälp av en eller flera kvinnor. Eftersom kvinnor generellt inte är födda med samma fysiska egenskaper riktigt, samt stryketränar mindre etc. Omvänt så är jag högst tveksam till om män skulle göra ett lika gott jobb inom/som fritids- och vårdpersonal som kvinnor. Jag vet alltså helt enkelt inte om det är värt "priset" att få reda på det!

Svar: Det är just det som är grejen! Feminism handlar INTE om att man till varje pris ska "byta" på rollerna. Det handlar heller inte om ett könsneutralt samhälle. En man som är skicklig snickare (och gillar snickeri) ska naturligtvis satsa på en karriär som just Snickare! Jag förstår inte varför han skulle byta till Hemtjänsten om han inte har något intresse av det? "Mannen i exemplet" måste ju ha någon typ av intresse för vården om han byter jobb till det. Har man noll intresse för något byter man väl inte till det...?
Samtidigt; om vi säger att det är en kvinna som är intresserad av snickeri (och är duktig på det), så ska hon INTE vara tvungen att jobba inom Hemtjänsten bara för att samhället anser att det är hennes plats. Det är där jag inte riktigt kan förstå feminismens motståndare: Genom att vara emot feminism anser de med andra ord att t.ex. en kvinna SKA arbeta (t.ex.) i Hemtjänsten/vården, för att det är hennes plats. Oavsett om hon är intresserad av t.ex. snickeri, motorer eller något annat som "bara män får hålla på med".

Kort och gott: Könet ska inte styra över vilka karriärmöjligheter man har. Vi ska få ha möjligheten att välja precis det yrke vi vill och är bra på!

Självklart är det bra med oskrivna regler i samhället om hur vi ska uppföra oss, till viss del. Men dessa regler ska inte vara utifrån könen, utan utifrån människor.
Som samhällets "regler" ser ut just nu är för kvinnor i princip att man ska hålla sig mer i bakgrunden, vara lågmälda, omhändertagande, det ska ta typ en timme att göra sig iordning för att man ska vara tillräckligt representabel för att få visa sig bland folk o.s.v. "Reglerna" säger helt enkelt att kvinnor ska hålla en låg profil, medan det är i princip tvärtom för männen. Dessutom säger reglerna att män inte ska visa känslor; uttrycket "ta det som en man"... Och avviker någon från dessa regler blir den personen genast utpekad. Nästan sedd som "onormal", bara för att vederbörande inte följer normen. Normen som är bestämd för en bara för att man råkar tillhöra ett visst kön. Jag kan inte tycka annat än att det är FEL! Och tyvärr har jag så svårt att se hur andra inte kan se felen med det.

Det här med rättvisa är också en sådan sak som blivit en enda stor missuppfattning bland antifeminister... Ja, feminismen vill ha rättvisa mellan könen. Jag kan inte förstå varför man inte skulle vilja det? Speciellt inte om man är kvinna. MEN det handlar faktiskt inte om millimeterrättvisa! Det handlar INTE om att det ska vara totalt jämlikt till varje pris. Det handlar inte om att en kvinnlig undersköterska och en manlig hjärnkirurg ska ha samma lön, bara för att det är en man och en kvinna. Har man olika jobb, olika positioner, olika utbildning o.s.v. ska naturligtvis lönen vara olika. MEN om en man och en kvinna har samma arbete, samma uppgifter, samma utbildning, samma arbetstid o.s.v. så ska också lönen vara samma för båda två. För det är fortfarande inte så... Även om allt jag räknade upp är exakt likadant för en man och en kvinna, så har kvinnan en lägre lön än mannen. Är det rättvist? Jag har så svårt att förstå hur man kan tycka att sådant är okej...

Och självklart ska jämställdhet inte bara handla om fördelarna, utan det ska handa även om ansvar och nackdelar. Det som det handlar om är att inom arbetslivet ska det handla om kompetens (o.s.v.), INTE om vilket könsorgan man råkat födas med!

Det jag tycker är det jobbiga med antifeminism är att det är som om det hela tiden "är så synd om männen"... Männen har ägt hela världen i alla tider och när nu kvinnorna har börjat göra anspråk på sin del och visa att de också har ett människovärde så är det som att de pinkar på männens revir. Och i och med det blir det så "synd om männen". Jag vill FÖRTYDLIGA att jag INTE hatar män!! Feminism handlar om båda könen. Jämlikhet och samma rättigheter för båda könen. Att det är mycket fokuserat på kvinnan beror mest troligt på att det är just kvinnan som har så mycket att "ta igen" e

P I X E L I E - Erica Pettersson

Erica SVARAR

28 april 2014, 01:40

Yeye:
Tydligen kan man inte skriva hur långa svar som helst, så jag skriver slutet av mitt svar på det här sättet istället (så du får möjligheten att läsa även det :-)
___________________________________

Det jag tycker är det jobbiga med antifeminism är att det är som om det hela tiden "är så synd om männen"... Männen har ägt hela världen i alla tider och när nu kvinnorna har börjat göra anspråk på sin del och visa att de också har ett människovärde så är det som att de pinkar på männens revir. Och i och med det blir det så "synd om männen". Jag vill FÖRTYDLIGA att jag INTE hatar män!! Feminism handlar om båda könen. Jämlikhet och samma rättigheter för båda könen. Att det är mycket fokuserat på kvinnan beror mest troligt på att det är just kvinnan som har så mycket att "ta igen" efter flera sekel utan rättigheter.

Och ja, män har andra fysiska möjligheter än kvinnor. De är byggda på ett annat sätt och har en annan styrka.
Dock tror jag att eventuella kvinnor inom t.ex. räddningstjänsten inte direkt är otränade... Samma sak med poliser. Jag tror inte man kommer så långt som till praktiserande yrkesutövning inom dessa branscher om man inte har den fysik som krävs.
Om du skulle träffa en tjej som var mitt i utbildningen till brandman; vad skulle du säga till henne? Skulle du avråda henne att fortsätta? (är mest bara nyfiken :-))

Som sagt; kort och gott handlar det om att vilket könsorgan man råkat födas med inte ska bestämma vilka yrkesval man har. Alla människor ska ha samma rättigheter att hitta precis det yrke de trivs bäst med, tycker bäst om och är bäst på.
Jag/feminismen har ingenting emot män som arbetar med "manliga" yrken. Inte heller kvinnor inom typiska "kvinnoyrken".
Det är sådant som t.ex. "Du kan inte jobba som bilmekaniker. Du är ju tjej. Prova äldreomsorgen istället"-åsikter som stör mig. Där man utgår från att en person inte klarar av ett speciellt yrke ENDAST på grund av personens kön.

Som du märker kan jag prata om detta ämne hur länge som helst ;-) Men tror att jag avslutar nu, då det redan är en oerhört lång text.
Problemet är att jag tänker snabbare än jag kan skriva; det är därför det ibland blir lite spretigt.
Just genus/feminism debatterar jag helst av allt muntligt :-)