Hej alla glada!
Hur många här har jobbat halvdag idag? Jag märkte ju så sent som igår att det den här fredagen är "dag före röd dag", vilket i sin tur brukar betyda halvdag för många. Dock inte för mig.
Undertecknad har till och med jobbat lite mer än heltid idag (blev ca. 30 minuter längre).
Men nu är det i alla fall HELG!
Så här sitter vi nu – jag och min Hemmakvällburk – och bloggar.
Sitter också och funderar på om jag skulle springa ner på COOP för att handla lite saker. Men å andra sidan fick jag in hurvens, så vet inte om jag ids.
Nåja.
 
Första november är det dessutom...
November.
En månad kvar tills det är dags att julpynta.
Två månader kvar av året.
Två månader!
Med risk för att bli tjatig... JISSES vad tiden går FORT!!! Hur kommer det sig att 2019 redan snart är slut?
Och det är ju för tusan TJUGO år sedan millennieskiftet.
Throwback: Ni minns väl den upptrissade skräcken inför den stora "millenniebuggen". Ni vet, då när jorden skulle gå under bland annat pga "teknologin kan inte göra övergången till 2000". HAHA :-D
 
Men tillbaka till november 2019 då´rå.
När vi ändå är mitt i denna mörka årstid; då det är mörkt när jag åker till jobbet och mörkt när jag åker hem (i alla fall nu när jag har städningen) då får jag istället dra mig in i hemmets mysiga vrå och tända så mycket ljus jag kan.
Levande ljus är ju i särklass det allra bästa. När det kommer till mys finns det inget som slår levande ljus!
 
Förutom möjligtvis ljusslingor då...
Jag har verkligen blivit totalförälskad i ljusslingor de senaste åren. Har väl alltid gillat dem, men ännu mer sista tiden. Det är ju så otroligt mysigt med dessa små lampor som inte är gjorda för att skapa ljus i ett rum, utan endast för att skapa mysstämning.
Ljusslingor höjer en inredning med typ 200%!
Denna bollslinga är mitt senaste tillskott; köpt på Rusta för kanske en vecka sedan.
 
Det enda negativa med dessa slingor är ju att de äter batterier! Detta är ju såklart varken bra för miljön eller för plånboken (batterier är ändå dyrt!).
Speciellt som en liten miniljusslinga kan ha en batteribox som kräver TRE AA eller AAA-batterier... Varför ens? Hur kan en liten slinga med typ tio-tolv ljuspunkter kräva tre batterier??
Men nu i höst har jag faktiskt investerat i en batteriladdare och köpt uppladdningsbara batterier, vilket känns riktigt bra. Då kanske jag till och med kan unna mig att ha slingorna tända oftare än förut :-)
 
Något annat elrelaterat som kickat igång på allvar nu är denna förbaskade pryl.
Jättebra att den finns, men skittrist att bo på ett ställe där den behövs varenda dag i flera månader.
Jag snackar förstås om motorvärmaren/kupévärmaren.
Alltid skönt att få sätta sig i en varm bil trots att det är vinter och att en inte har garageplats.
Plus att det såklart inte är bra för motorn heller att kallstartas hela tiden. Speciellt när termometern närmar sig minus 30 grader.
Den svarta klumpen på bilden, som min motorvärmarkabel sitter i, är dock inte själva eluttaget. Det är den gråa klumpen högst upp i hörnet.
Den svarta grejen är den timer jag använder för att dels slippa springa ner typ klockan 03:00 på vardagar för att sätta i motorvärmaren och dels för att elavläsningen inte ska bli monstruös.
Avläsningen för motorvärmaren görs på julihyran.
Avläsningen för själva hushållselen görs på novemberhyran.
 
 
Vad har du för kuliga planer för Allhelgonahelgen?
Gillar du levande ljus eller ljusslingor bättre? Eller något annat? Eller kanske allting?
Jobbade du halvdag idag, eller var det vanlig arbetstid som gällde?
Eller du kanske har varit höstlovsledig?
 
Ha en riktigt fin helg i alla fall; var du än befinner dig och vad du än gör :-D
 
Fredag idag alltså. Alltid en bra dag, och speciellt som det är lön idag (eftersom den 27:e är på söndag).
Vad som däremot var betydligt mindre roligt var synen som mötte mig när jag klev in genom dörren hemma, efter jobbet.
Allting var frid och fröjd imorse, men när jag kom hem badade badrummet...
Stopp i avloppet.
Vatten över HELA golvet inne på toaletten, och även det som följer med när det handlar om avloppsvatten... En massa äckel-päckel-gojs-skräp. Skitäckligt!
 
 
Ringde det akutnummer som står på informationstavlan nere vid entrén, eftersom det var efter kontorstid. En person från NVS kom faktiskt riktigt snabbt, tack och lov.
Dock visade det sig vara något han tyvärr inte kunde fixa; han misstänkte när han såg förödelsen att stoppet inte "befinner" sig just i mitt avlopp. Han sa att det förmodligen är stopp någon annanstans i huset, och därför fungerade inte den åtgärd han hade möjlighet att prova.
 
Skit också, igen!
Fredagskvällar är ju inte direkt kända för att vara en tid då det är lätt att få tag i folk. Så jag måste helt enkelt fråga universum: VARFÖR händer sådant här ALLTID på fredagseftermiddagar/kvällar???
 
 
Han skulle i alla fall ringa till en spolningsfirma (eller vad det kallas) och så skulle han höra av sig om när de skulle kunna komma hit.
Samtalet kom bara en liten stund senare, och då sa han att de tyvärr inte hade möjlighet att komma nu ikväll. Det blir först imorgon.
Därför sitter jag nu som på nålar, typ, och håller tummarna för att avloppet ska klara sig tills imorgon. Snälla, snälla, snälla!
 
Det är nämligen så att det fylls upp till bredden och över hela golvet, för att sedan SAKTA sjunka tillbaka till normal nivå. Så hålls det en stund innan det svämmar över igen.
Håller för tillfället tummarna för tre saker:
1. Att det håller sig till detta "schema" över natten, alternativt lugnar sig.
2. Att de från spolningsfirman inte kommer hit alltför sent. Gärna på morgonen/förmiddagen.
3. Att problemet verkligen är löst efter att de varit här.
 
 
Tänkte avsluta med att lista det positiva med dagen...
1. Jag bor i hyresrätt och behöver därmed inte betala själv för detta med avloppet!
2. Det är lön.
3. Deeeeeet äääääääär lööööööööööön!!!
Tänkte att vi skulle köra lite på Throwback-spåret idag igen.
Jag upptäckte nämligen att det är precis på dagen 8 år sedan jag och fyra andra Pite/Arvidsjaursbor reste ner till Belgien för en två veckors praktik.
 
 
Kommer du ihåg att jag varit till Belgien? DÅ har du följt mig länge... :-)
Det var ju till och med så att då det begav sig existerade inte ens den här bloggen. Jag bloggade på min förra; Pitetjej hette den.
Jag hade inte ens min nuvarande kamera på den tiden, utan den som dokumenterade resan var min gamla trotjänare Canon EOS 400D.
Och jag hade inte ens fyllt 30! Jag var blott 27 år ung, dock med en begynnande åldersångest.
Jag jobbade på Repris och det skulle dröja fyra år till innan jag hörde talas om Måltidsservice.
 
Vandrarhemmet som var vårt hem under fjorton dagar den där hösten.
 
Ett foto på fotografen...
Skulle bra gärna vilja veta vad jag står och stirrar på (kommer inte ihåg). Ser ju ut som en mobil, men jag hade ingen smartphone på den tiden. Hade bara en "flip phone" eller vad de kallades, så det fanns ju inte direkt något att titta på i den...
 
 
Att komma ner till Belgien i slutet av oktober var sannerligen som att resa flera veckor bakåt i tiden.
Hösten 2011 regnade verkligen bort. Bokstavligen. Och eftersom det var slutet på oktober så var även större delen av alla träd här hemma kala.
Men så åkte vi ner till Belgien, och där var det så gott som början av hösten. Det var den absolut vackraste delen av hösten, och jag har aldrig sett så mycket underbara höstfärger. Dessutom var det som om de "poppade" på ett annat sätt än färgerna gör hemma.
Vi hade dessutom fruktansvärt tur med vädret. Från kyla och regn kom vi till sol och typ 20-22 grader. Höst med sommartemperaturer.
 
 
Jag kan ibland, fortfarande, komma på mig själv med att längta tillbaka till den resan. Den är bland det bästa jag gjort i hela mitt liv, och resesällskapet var en bidragande orsak.
Vi var sammanlagt fem (5) personer; 3 från Piteå och 2 från Arvidsjaur, och det var via något sådant långtidsarbetslöshetsprojekt som jag/vi fick denna möjlighet.
 
 
Jag är otroligt glad över att jag åkte iväg. Har inte ångrat det beslutet en sekund!
Det konstigaste just nu är att det gått ÅTTA ÅR sedan! Hur gick det till??
Att göra iordning bilderna till detta inlägg var toppenkul! Det fick verkligen minnena att flyta upp till ytan och det blev en sann throwback-kväll för min del.
 
 
Hoppas ni haft en fin onsdag allihopa!
Vi höres!
Ibland är måndagar jobbiga.
Ibland är måndagar helt okej.
Ibland är måndagar jättebra.
Ibland är måndagar totalt helt jä*la fantastiska!
Kan ni ana vilken måndag jag haft idag? ;-)
Utan tvekan sista alternativet!
 
Den här dagen - den här veckan - började som alla andra.
Jag klev upp och i vanlig ordning och åkte till jobbet. Fixade mellisdisken, frukost, salladsbuffé, lunch, lunchdisk, mellis. Ja, de typiska köksuppgifterna helt enkelt. Ingenting konstigt. Såsom mina dagar sett ut de senaste fyra åren. Ja, inte på samma ställe då, men ni fattar.
Men just den här dagen skulle visa sig avslutas på det mest underbara sätt...
 
Ungefär en halvtimme innan jag slutade ringde min chef (arbetsledarna på Måltidsservice är världens bästa, ska tilläggas!).
Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig i text från och med nu, eftersom tankarna bara rusar runt i huvudet. Jag vill skrika rakt ut till hela världen, men ingenting sammanhängande.
I alla fall så erbjöd hon mig en tillsvidareplacering i det förskolekök där jag jobbar just nu!
 
Tillsvidareanställd är jag ju sedan förra hösten; jag har alltså varit fast anställd inom Måltidsservice, men utan att ha ett eget ställe. Har varit fast anställd med månadslön men gått på längre vikariat i andras kök.
Detta betyder att jag varit garanterad jobb, men inte var.
Men Det Ändras Nu!!!
Från och med NU har jag en fast plats!
JAG HAR ETT EGET KÖK!!!
Jag har inte längre någon stopptid på hur länge jag ska vara på ett ställe; typ "jag är här en månad till", "jag är här den här terminen", "jag är här det här läsåret", "jag är här tills sommarjouren börjar" o.s.v. Jag behöver aldrig mer tänka/säga så!
Jag behöver inte längre fundera över "var jag ska jobba sen".
 
Det är MITT ställe!
Det är MITT kök!
Jag jobbar inte längre för någon annan.
Om jag är borta så vikarierar en annan person för mig.
MITT.EGET.STÄLLE!!!
 
Det finns bara tre anledningar till att jag skulle lämna min nuvarande arbetsplats från och med nu:
• Jag själv säger upp mig.
• Jag går i pension.
• Jag gör något superdumt och får sparken (HIGHLY unlikely!!)
 
Med andra ord; detta förskolekök kommer jag inte lämna för att min tid går ut. Det kommer att i så fall vara mitt eget beslut på så sätt att jag säger upp mig eller söker mig till något annat kök.
Jag har alltså idag fått den fantastiska tryggheten i att ha en arbetsplats där jag kan stanna tills jag går i pension om jag så vill!
 
Just nu är jag otroligt tacksam över jordens dragningskraft, annars hade jag svävat uppe bland molnen vid det här laget.
I bilen på vägen hem var jag såååhär *visar en millimeter med fingrarna* nära att börja gråta av lycka.
Och JA, jag vet hur allt detta låter. Jag VET att det låter som jag överdriver så överjordiskt.
Men ni anar inte vad fast jobb och eget arbetsställe betyder för mig!!
Jag var arbetslös i vad... tio år? Mer? Nästan hela mitt vuxna liv, och helt plötsligt hittade jag Måltidsservice. Ett yrke jag upptäckte att jag faktiskt var BRA på, någonstans där jag verkligen passar in, och där jag faktiskt gjort lite av en kometkarriär!
Det betyder så extremt mycket för mig. För mitt självförtroende. För mitt psykiska välbefinnande.
 
Jag känner äntligen att jag fått bli en del av samhället, om ni förstår hur jag menar.
Tanken är absolut inte att klanka ner på de som är arbetslösa, eller de som av olika anledningar inte kan arbeta. Som sagt så vet jag exakt hur det känns att befinna sig "på sidan om" samhället på det sättet. Det är en fruktansvärd känsla.
Jag tar därför inte mitt jobb för givet heller, utan är så oändligt tacksam över att jag fått den här chansen!
Jag är så lycklig att jag knappt vet var jag ska ta vägen!
Förmodligen är det därför som denna text, som egentligen handlar om något som går att berätta i två meningar, blir så extremt lång. Jag kan helt enkelt inte sluta skriva om det. Sluta prata om det. Sluta tänka på det.
 
Kort och gott; Det här var den bästa måndagen någonsin!
 
Tänk att det blev här jag landade till slut.
Detta är den utsikt jag från och med nu kommer ha varje arbetsdag framöver. Under en oöverskådlig framtid. Kanske i trettio år; tills det är dags för pension...
Tanken på denna trygghet får glädjetårarna att bränna bakom ögonlocken.
 
Det blev firande med MAX-mat till middag.
När man fått ett sådant här besked får mat äta skräpmat en måndag. Så är lagen ;-)
 
Så är vi här då alltså. Vinter.
Såhär ↑ såg det ut på marken här i Piteå imorse, och det ligger fortfarande kvar.
På vägar är det i och för sig inte vitt längre, men det är ju för att det endast är ett tunnt, tunnt, tunnt flis och på gatorna är det ju en ständig ström av bilar.
 
Vad har det varit för torsdag i övrigt då? Vad har hänt i mitt liv?
Ja ni... ingenting utöver det vanliga. Jobb och ... ja, that´s it.
Har kommit upp i heltid denna vecka, eftersom jag har städning av en förskoleavdelning efter köksjobbet. Kanske blir det samma under de kommande veckorna också, men har inte fått veta något ännu.
I och för sig har jag så gott som heltid bara genom köksdelen; på förskolan jag är just nu är det ändå 7 timmar/dag. Tror det kan vara strax under 90%. Kanske 87-88-89-någonting, och ska jag vara helt ärlig så känner jag att den tiden fungerar alldeles lysande.
Detta har bidragit till att jag inte känner någon stress över att "inte ha heltid".
Heltidsmåttet för en arbetsvecka är ju 40 timmar (8h/dag), och jag jobbar 35.
Förutom just precis nu då, när jag faktiskt kommer upp i 40.
 
Apropå mitt jobb...
Ibland kan jag inte låta bli att känna hur overkligt det faktiskt känns. Overkligt på sättet att jag faktiskt, äntligen, har hittat ett "vanligt" jobb som jag trivs med, som jag älskar och som jag är BRA på.
Det känns overkligt att jag äntligen har ett jobb med månadslön. En trygghet jag aldrig haft tidigare.
Jag har månadslön. Semester. Känslan av att jobba självständigt med eget ansvarsområde, inte bara vara den ständige praktikanten. Den som gör några veckors praktik någonstans, för att sedan bli arbetssökande på heltid igen, för att sedan bli inskriven i nåt nytt med ny praktik.
Den känslan av att faktiskt ha ett riktigt jobb... ett jobb jag får stanna på hur länge jag vill. Där orsaken till att jag skulle lämna det skulle vara att JAG säger upp mig. (Eller okej då, att jag skulle få sparken ;-)) Den känslan är sannerligen obeskrivlig!
Jag har ta mig sjutton jobb ända tills jag går i pension om jag vill!
Jag mår så bra just nu att det kan ni inte ana!
 
Ska också säga att jag VET att jag tjatar för mycket om mitt jobb. Men det är så att dels tar det upp så pass mycket av mitt liv, och så fort jag ens nuddar vid ämnet dras min hjärna till alla dessa tankar. Helt plötsligt flyger de kors och tvärs genom mitt huvud utan att jag kan stoppa dem.
Måltidsservice Piteå kommun är det bästa som hänt mig!
 
Allting som händer i ett kök är dock inte guld och röda rosor (ja, jag vet att uttrycket inte är precis så)... Detta ↑ hände mig så sent som idag.
Allting gick verkligen smidigt, och jag menar smidigt! Var som om allting gick perfekt, till skillnad mot typ i tisdags när allting gick emot mig,
Men jag antar att något måste hända, speciellt under perioder när allting går som på räls.
I alla fall så höll jag på med lunchdisken och skulle plocka in kompoststationen till köket. På samma sätt som jag gjort varje dag den senaste månaden. Plötsligt började kompostlådan glida från "basen", och innan jag hunnit reagera låg så gott som hela innehållet på golvet...
Toooooppen! *svidande sarkasm*
Köttbullar, makaroner, morötter, majs, oliver, vitkål och diverse annat. Bara börja skura.
 
Och imorgon är det fredag! Äntligen och Redan!
Köttsoppa står på menyn. Enkel mat lagom till fredagen. Så soft!
Soppa betyder dessutom inte hel salladsbuffé, utan jag brukar sätta fram morotsstavar och gurkstavar.
Kan faktiskt känna någon gång då och då att det skulle kännas spännande att jobba i ett tillagningskök (alltså en förskola där jag skulle göra maten själv). Tror det är mitt nyvunna intresse för matlagning. Men samtidigt tror jag inte jag är redo för det. Inte än.
Det *systemet som används här i min kommun är verkligen perfekt för mig. Det har verkligen möjliggjort för mig att komma in i yrket.
Igen; är så otroligt tacksam för mitt jobb och jag älskar verkligen Måltidsservice!
 
 
 
* I min kommun används det s.k. Cook'n'chill-systemet, vilket innebär att maten lagas i produktionkök och sedan körs ut till respektive enhet t.ex. förskolor och skolor. Dessa enheter kallas Slutberedningskök.
Alla bilder i detta inlägg är fotade i oktober 2018!
 
 
För några dagar sedan satt jag och gick igenom mitt bloggarkiv lite sådär halvslött. Största anledningen var tanken på att det kanske kunde ge mig inspiration till nya inlägg.
Hittade i alla fall ett långt bildinlägg publicerat för exakt ett år sedan. Den 15 oktober 2018.
Och TÄNK vilken SKILLNAD det faktiskt kan vara på hösten från ett år till ett annat...
 
 
För exakt ett år sedan – oktober 2018 – hade vi sannerligen fantastiskt väder.
Hade egentligen glömt bort detta, men när jag såg det i mitt arkiv kom minnena tillbaka. En dag hade vi till och med en temperatur på 20 GRADER varmt! TJUGO GRADER! I oktober.
Kommer ihåg att jag sprang runt utomhus och fotade som om det varit sommar. Inga vantar. Ingen mössa. Ingen jacka. Bara jag och min Canon.
Men i år är detta minne just det...ett minne.
 
 
Den här hösten har inte bjudit på några sommaråterfall. Visst har det varit en del soliga dagar; det kan jag inte klaga på. Men det har INTE varit varmt! Strax över nollan bara, med minusgrader på nätterna.
Morgonfrosten gav sig till känna för några veckor sedan, och just nu håller den naturen i ett fast grepp längre och längre på förmiddagarna.
Till exempel idag... När jag åkte till jobbet på morgonen var det alldeles vitt på marken (och på min bil, störande nog!) och inte ens vid lunchtid hade frosten tinat bort.
 
Funderar faktiskt nästan (men bara NÄSTAN) på att ställa väckaren tidigt på lördag och, om det är soligt, bege mig ut för att fota lite i just frosten.
Men vi får se, eftersom snooza oftast känns mer lockande än att kliva upp i ottan när det är helg och därmed sovmorgon.
 
Samma plats där jag fotade de röda tulpanerna i somras.
 
Idag hade jag stora kameran i väskan, så när jag kom hem efter jobbet ryckte jag upp den och brände av några bilder. Okej, några blev drygt 40...
De hade nämligen målat dit rutorna på våran parkering, vilket betyder att jag inte kunde stå där precis när jag kom hem. Därför parkerade jag ett stenkast bort, på kyrkparkeringen (okej, bara pitebor vet vilken "kyrkparkeringen" är :-)) och på den typ två minuter korta promenaden passade jag alltså på att dokumentera mitt absoluta närområde lite.
 
Såhär ser det alltså ut just nu på min plats på jorden. Fullt med sprakande färger, och naturen håller som bäst på att förbereda sig för vintern. Första snön kan ju faktiskt komma när som helst nu; brukar ju vara någon gång i oktober.
Skiftade till vinterdäck på bilen i söndags, vilket känns väldigt skönt.
Snön överraskade mig för ett par år sedan då jag inte hunnit byta, och att köra med sommardäck i snömodd är bland det läskigaste jag varit med om! Gör jag INTE om!
 
Och nej, jag gillar fortfarande inte hösten.
Visst, det är kul att fota. Nästan den månaden det är som ROLIGAST att fota.
Men detsamma gäller för vintern. Det är helt underbart att komma hem med ett minneskort laddat med en massa mysiga winter wonderlandbilder. Men förutom fotoaspekten är dessa två årstider så gott som en enda lång sträcka jag försöker överleva mig genom.
Fanns inte julen där mitt i skulle jag inte klara av det.
Tycker dock vi lämnar det nu. Detta inlägg var inte tänkt att ha ett negativt fokus.
Istället fokuserar vi på den där aspekten jag faktiskt gillar - fotandet.
 
Byggdes 1668, vilket betyder att den är hela 351 år gammal.
 
En seglivad liten krabat...
 
De röda träden är mina favoriter, alla kategorier! Älskar röda löv! Vilket säkert beror på att typ så gott som alla träd här hos oss är gula på hösten. Finns ju för tusan nästan bara Björkar här...
Och tallar. Men de är ju fula alla årstider.
I alla fall; de här röda träden är samma som blommar rosa på våren/försommaren, så de är verkligen mina favoriter både på höst och vår.
 
 
Sammanfattningsvis skulle jag säga att det just nu är ungefär 96-2-2 gällande naturen hos oss.
96% gult/rött
2% grönt (granar & tallar räknas inte, då de alltid är gröna)
2% kala träd
 
 
Hur ser det ut hos dig?
Skulle vara roligt att höra hur det ser ut i resten av Sverige, eftersom vi lever i ett sådant avlångt land. Har hösten kommit lika långt överallt nu?
Var har hösten gått längre?
Var är det redan vinter?
Är det någonstans som hösten nyss börjat?
 
Jepp. Det blev bullbak ändå, även om det inte blev på "rätt" dag.
Kanelbullens dag var ju som sagt igår, men aldrig fel att få in lite kanelbullsdoft i hemmet oavsett vilken dag det är eller hur :-)
Plus att jag trots allt fick nyfotade bilder på detta bakverk, och det är ju ytterligare ett plus.
 
I alla fall; fick för mig att jag skulle göra dubbel sats jämfört med vad jag brukar. Med andra ord 100 gram (2 paket) jäst och en liter mjölk istället för en halvliter.
Det blev 70(!) bullar!
Nåja, det skadar ju inte att ha i frysen.
Har helt ärligt allvarliga funderingar på om jag skulle köpa ett extra frysskåp; alltså en hel frys. Som det är nu har jag ju en halvkyl-halvfrys (som i typ de flesta lägenheter, i alla fall de mindre).
Kruxet är ju att en så pass liten frys alltid är full. Finns liksom inte mycket plats över om en får bakfeeling. Eller om en får bärplockarfeeling.
Hade ju ändå varit rätt trevligt om jag kunnat plocka typ hallon, blåbär och lingon på hösten för att sedan frysa in och ha bär under vintern. För att köpa bär är ju inte billigast...
Men som det är nu går inte det, eftersom något sådant inte får plats.
 
Det var pigga jästsvampar den här gången... Vet att jag gjorde dubbel sats, men ändå...
 
Har märkt att det är många som blandar ihop en typ av kanelröra/fyllning som de brer på den utkavlade degen, men jag brer först på smör, sedan strör ut kanel och sist socker.
Någon mer som gör som jag?
Bakningen gick för övrigt ovanligt smidigt idag, till och med kavlingen. Degen blev sådär som en rektangel så gott som av sig själv, och det brukar den inte bli. Brukar få "tvinga" den att bli fyrkantig.
Och ja, detta är den enda arbetsytan jag har i mitt lilla kök... Är det något jag skulle vilja ha så ÄR det just mer yta att arbeta på!
 
Jepp, kan eventuellt hända att jag fick improvisera lite då jag inte hade tillräckligt antal bakdukar ;-P
Har även tre (3) plåtar, och jag har aldrig förut varit med om att det blivit för lite när jag bakat.
Men det blev ju trots allt sjuttio kanelbullar denna lördag...
 
Work in progress...
 
Och så det färdiga resultatet. Stora, fina och perfekt gräddade. Komplett med en kaneldoftande lägenhet. Finns det någon bättre doft??
 
Bullberget.
 
Och sist men inte minst... Vad vore en ljummen bulle, direkt från ugnen, utan ett glas iskall mjölk?
Norrmejerier såklart. #köplokalt
 
Idag är den fjärde oktober, aka Kanelbullens dag.
Detta betyder att jag sett bullbilder överallt på sociala medier. Vilken sida jag än gått in på, så gott som.
Faktiskt så har jag itne ätit någon bulle. Än. Har inte bakat något i förväg, utan tänkte att jag skulle göra det nu ikväll. Därav bristen på bullbilder till bloggen ;-)
Dock gjorde jag en djupdykning i bildarkivet och grävde upp några gamla dokumentationer av detta bakverk.
 
Bullar är egentligen inte mitt favoritbakverk, men tror det är mest för att jag bara gillar dem när de är nybakade. Är inte jätteförtjust när de varit frysta och sedan upptinade.
Däremot gillar jag mina egna! Det är inte så att jag har något speciellt eget recept eller så, men jag är skitbra på att baka bullar!
 
 
 
Har du ätit en (eller många) Kanelbullar idag?
Gillar du bullar?
Gillar du att baka bullar, eller tycker du det är mysigare att gå på fik?
 
Tänkte att jag skulle kasta in ett litet helginlägg också.
Hade inga planer på att skriva ett djupare blogginlägg idag (hade egentligen inga planer alls om jag ska vara ärlig). Men så dök det med Instagram upp och ockuperade min hjärna, vilket betyder att jag bara var tvungen skriva av mig om ämnet.
Jag ÄLSKAR verkligen bloggen och bloggvärlden på det sättet; att en har en plats att ösa ur sig sina tankar när det behövs. Jag är och har aldrig varit någon dagboksskrivare.
Nåja, vi släpper det just nu.
 
Fredag idag alltså! Redan och äntligen!
Måste erkänna att de senaste veckorna gått lite långsammare än de brukar. Vet inte om det beror på att det är september (har alltid tyckt det är en lång månad) eller om det är för att jag fortfarande är relativt ny på min arbetsplats. Kanske en blandning mellan båda två?
Jag trivs i alla fall toppenfint där jag är nu, vilket i sin tur känns väldigt bra med tanke på... Ja, jag vill inte skriva för mycket än eftersom saker och ting inte är klubbat och säkert. Beror på en del saker som är utom min "påverkningsförmåga", men det finns en chans för något speciellt just där.
Time will tell, helt enkelt :-)
 
I alla fall, idag strax innan jag slutade kom det liksom en känsla över mig...
Det var precis när jag skickat ut melliset, då jag stod och betraktade samspelet mellan barn och pedagoger, som jag fick en kraftig känsla av att det här är en riktigt BRA förskola. Jag tycker Piteå kommuns förskolor överlag verkar vara fantastiska (i alla fall där jag varit), men det var något speciellt nu. Något jag inte riktigt kan sätta fingret på. Något inom mig som kändes extra bra.
Jag kan definitivt se mig själv jobba en längre tid där.
 
~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~
Efter jobbet åkte jag hem, och sedan dess har jag inte gjort många knop.
Jag iddes faktiskt inte ens ställa mig och laga middag, vilket är första gången på en månad.
Missförstå mig inte; jag är fortfarande inne i min matlagningsintresseperiod. Men just idag fanns verkligen inte motivationen där, trots att jag hade matsedel färdig för idag.
Så istället för pasta fick det bli en annan maträtt på P ;-)  Onlinepizza lifesaver!
 
~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~
En annan sak som jag älskar just nu (det här blir ett lite spretigt inlägg) är att parkeringen till mitt hus just nu är en byggarbetsplats.
Hela denna sommar har de hållit på med parkeringen intill. De grävde upp hela alltet och har byggt nytt, och nu när det är dags för asfaltering så fattade min hyresvärd beslutet att jämna till även vår parkering. Äntligen och inte en dag för tidigt!
För snacka om att den varit ojämn. T.ex. min parkeringsruta har varit typ som en skål, och det har bildats sådana vattenpölar på vissa ställen att några av bilägarna behövt stövlar när de klivit ur sina bilar.
Jag kan naturligtvis inte nyttja min p-plats nu under en vecka, men SÅ värt det! (Och jag har såklart fått en tillfällig plats på ett annat ställe under tiden.)
Längtar så till att kunna parkera på en jämn och nyasfalterad parkeringsplats! :-D
 
Min plats är precis där den där traktorgaffeln står.
 
Panorama över parkeringen.
Den ser verkligen stor ut när det inte står några bilar där.
 
 
Hoppas ni alla haft en bra fredag, och att ni får en fin helg!
Jisses, vilken svettig eftermiddag-kväll det blev idag!
Mitt matlagningsintresse hänger som ni vet fortfarande med, och det till och med växer. Mer och mer för varje dag.
Till middag denna torsdag fick jag sådeles den briiiiljanta idén till att prova på att laga egen Falafel.
Jag älskar ju Findus Falafel, de som finns i frysdisken, men ville veta om det skulle smaka likadant att göra egna från grunden.
 
Letade alltså fram ett recept, plockade fram ingredienserna som behövdes och satte igång med smeten. So far so good. Allt gick enligt planerna.
Sedan såg jag att en kan välja om en vill steka eller fritera dem.
Vid det här laget kan ni nog gissa resten... ;-)
Jag min korkskalle tänkte ju naturligtvis "nämen, jag kanske skulle prova på att fritera ändå"...
Hm. DÅLIG idé!
 
Jag har ingen fritös, men vet ju att det går göra med en kastrull och olja.
Hettade upp oljan. Så länge går allt smidigt.
Provar fritera de två första falaflarna (heter det så i plural?). Fortfarande tumme upp.
Och ja, jag vet att det är otroligt viktigt att vara försiktig gällande fritering. Jag VAR det.
Men...
Så gjorde jag ett misstag (tänker dock inte skriva ut exakt vad. Det behövs inte).
Det resulterade i alla fall i att det for en skvätt olja över kanten, och... ja, ni vet.
Kommer inte ihåg exakt händelseförloppet, trots att det hände för typ 30 minuter sedan. Men tror det blev för mycket för min hjärna. Men jag tror det började fräsa lite, så jag "slet" snabbt som fasen bort pannan från plattan.
Då plötsligt fattade spisplattan ELD!
Båda mina kastruller var upptagna, den ena med olja och den andra med ris, så snabbt som attans sträckte jag mig efter det första och närmaste jag hade som var "kupat". Det blev skålen jag ställt fram för att samla falaflarna i (stängde självklart av plattan allra först!).
Tur i oturen hände detta den minsta plattan, så även om skålen var av lite mindre modell så passade den över hela. Detta kvävde såklart elden direkt, och brandlarmet i hallen hann aldrig reagera på att något hänt.
Allting var över på typ några bråkdels sekunder.
 
När det lugnat ner sig och faran undanröjd insåg jag dessutom att det tydligen också hamnat en skvätt het olja på min ena fot. Eller, det var en halvlögn. Jag kände faktiskt att det skvätte lite på foten, men mitt totalfokus just i den sekunden låg på spisen och bara på spisen. 
Så i skrivande stund sitter jag här med en högerfot som svider som f*n. Hade dock tur där också; det blev ingen brännskada annat än att det blivit lite rodnad på huden.
Grävde fram min flaska kylbalsam och öste på foten. Hjälpte riktigt bra, måste jag säga!
 
Maten då?
Jodå såatt...det blev ju liksom inte att fortsätta testet med friteringen, utan det fick bli den gamla hederliga stekpannan.
Stekte upp resten av falaflarna, värmde på riset och gjorde en snabb blandning av vitlökssås.
Kan inte säga att det blev det mest "instagramvänliga"/estetiska jag lagat ;-) men däremot blev det faktiskt jättegott!
Så kvällen blev trots allt inte HELT misslyckad, och det dröjer förmodligen innan jag provar på att fritera utan fritös igen...
 
Slutet gott, allting gott.
Och plattan/spisen verkar inte ha tagit någon skada vad jag kan se :-)
 
Maten som höll på att elda upp mitt kök...
Falafel, jasminris och vitlökssås.
 
Den här veckan är det "Norrbottens Hållbarhetsvecka", vilket innebär att ett extra fokus ligger på miljö och klimatpåverkan just dessa dagar.
Det tänket finns visserligen hela tiden – i alla fall i min kommun – men just nu ligger det lite extra i fokus.
Jag läste till exempel på Citybuss´ hemsida att Piteå lokaltrafik är gratis hela den här veckan. Alltså gratis att åka buss hela vecka 38. Inte dumt :-)
 
 
För oss på jobbet innebär det t.ex. att veckans meny innehåller mindre kött och mer vegetarisk, närproducerat samt enligt säsong.
Vi ska t.ex. tänka på att klimatanpassa salladsbufféerna, vilket innebär att "våga" hoppa över till exempel gurkan, tomaterna och majsen till förmån för rotfrukterna (är ju rotfrukter som är i säsong nu under hösten, vilket betyder att de är som bäst nu samt billigast).
Så istället för majs, gurka, tomat och isbergssallad blir det mycket vitkål, rödkål, rödbetor/gulbetor/polkabetor, morötter, broccoli, grönkål och annat gott.
 
Ska jag vara ärlig så gillade jag inte rotfrukter tidigare i mitt liv, men det är som om de liksom "slagit knock out" på mig. Dessutom, när jag tänker mer på det, så tror jag det hände ungefär i samma veva som jag började bli intresserad av matlagning...
Jag gillar vitkål, broccoli (SÅ gott!), rödbetor, gulbetor (har jag nyligen smakat), kikärtor...
Till och med bönor. Sådant jag aldrig trodde jag skulle gilla. Jag gillar bönsallader. Jag ÄLSKAR gröna sojabönor! Rostade kikärtor är Yummie!
Dessutom blir rotfrukter verkligen helt underbara om man ugnsrostar dem! Potatis, morötter, broccoli... RÖDBETOR! Ugnsrostade rödbetor med fetaost!!
Tror nog jag måste sluta rabbla rotfruktssallader nu innan snålvattnet börjar rinna i mungiporna. Jag har ju trots allt redan ätit middag idag ;-)
 
 
Matsedel Piteå kommuns förskolor & skolor vecka 38.
 
Måndag   Kycklingbiff, tzatziki, ugnstekt potatis/rotfrukter
                Broccolisoppa
                Potatis -och purjolökssoppa
 
Tisdag     Rotfruktssoppa med regnbågslax
                Falafel, yoghurtsås med vitlök, bulgur
 
Onsdag    Korv -och rotsaksgryta
                Pastawok med sweetchili
                Potatis -och purjolökssoppa
 
Torsdag   Flatpalt*, svamp -och lökfräs, Norrgott, lingonsylt
                Spenatpaj
 
Fredag   Sojafärssås, pasta
               Vegetarisk schnitzel, tomatsås, potatis
 
*Flatpalt betyder Palt utan fläsk.
 
 
 
Gillar du rotfrukter?
Har du någon favoritsallad på rotfrukter? Du får mer än gärna tipsa. Har alltid ögon och öron öppna efter nya tips, speciellt på sådant jag skulle kunna ta med mig till salladsbuffén på jobbet.
Måndag igen då. Första dagen på veckan.
Det är även dags för veckohandling. Dock kommer detta att räcka nästa vecka också (med eventuellt något småköp av saker som inte har jättelång hållbarhet, typ mjölken). Det betyder i alla fall att jag kommer att, på det jag köpte idag, klara mig fram till lönen den 27:e.
Och som jag skrev förra gången; det finns verkligen inte mycket som slår att ha ett nyfyllt kylskåp!
Hatar när en går till kassan med alla dessa varor, men att plocka upp det hemma är minsann en fröjd :-D
 
Den här dagen annars då?
Jo, jag kan ju inte säga att jag jobbat ihjäl mig precis... "Min" förskola hade planeringsdag idag, vilket innebär stängningsdag, vilket innebär inga barn, vilket innebär att ingen mat behövs.
Hade först tänkt ta ledigt idag (ta ut komptid hela dagen), men ångrade mig och planerade istället in att fixa runt lite i köket. Organisera och så, så att det blir som passar bäst för mig.
Dock är det ju inte direkt ansträngande om vi jämför med att fixa frukost, lunch och mellis.
Maten ska ju vara färdig vid specifika tider på dagen, och sådana här dagar kan jag bara ta saker som de kommer liksom.
 
Det här är ett sådant där totalt random blogginlägg. Ett sådant som bara blir till genom att logga in och börja skriva.
Har ingen som helst tanke med det, utan skriver bara för att jag kände för att blogga.
Och kanske liiite för att jag älskar ljuset och färgerna i dessa bilder ;-)
 
Som ni vet så har jag nytt Photoshop och snabbare dator nu, och brukar därför numera sitta och kolla igenom gamla bilder jag inte sett sedan... tja, sedan de fotades..
Hittade en mapp med bilder jag tog under någons födelsedag en sommar för några år sedan. Minns ej vem som fyllde år, eftersom vi har så många födelsedagar i juli.
 
Hittade bland annat denna bild på morfar.
Kommer ihåg att den inte gick igenom första gallringen när jag gick igenom bilderna då, på grund av att han minen han gjorde (var andra bilder som blev bättre). Men nu kan jag inte riktigt förstå varför jag valde bort den. Just den här bilden visar ju verkligen morfars personlighet.
Han ville alltid vara med på bild, men sen pratade han så mycket (hela tiden) under fotograferingen att det nästan var omöjligt att få en bild utan någon lustigt minspel... ;-)
Han var verkligen jordens underbaraste människa!
Jag saknar dig morfar! ♥
 
 
Den här bilden är fotad samma dag.
Lillbubbis ♥
Ibland kan jag fortfarande få en craving efter att borra in ansiktet i Luckys mjuka päls. Dock INTE under vårvintern; då minns jag bara hur sjuuuukt mycket hår han fällde i och med vinterpälsen.
EN sak kan jag tipsa om ifall du funderar på att skaffa en Cavalier king charles spaniel: Införskaffa en BRA dammsugare!!
Men jag kan ändå få craving efter hans päls, samt att mötas i hallen av någon som håller på att vifta sönder svansen av glädje.
Och nej, jag har inga planer på att skaffa någon ny hund. Har lite andra önskningar gällande mitt fortsatta liv för att det skulle passa in.
Lucky, jag saknar dig! ♥ 
 
Såhär har det sett ut i min bil den senaste veckan. Har helt enkelt inte orkat ta tag i allt detta från att någon idiot slagit sönder min ena sidoruta.
Men idag var det då söndag och uppehållsväder, så det var lika bra att ta tag i det. Så åkte hem till Hortlax, då det såklart är lättare att städa upp en hel bil på en plats som inte är min lilla parkeringsplats här mitt inne i stan.
Och en sak må jag säga; det var sannerligen tur att jag åkte dit! Det var svårare än jag trodde att få ur allt glassplitter från sätet. Dels är det tyg, så glaset fastnade hela tiden. Plus att det liksom lutar på ett sätt som inte var till fördel när jag skulle sopa ihop det.
 
Som ni ser på bilderna var hela rutan verkligen bara små små glaskristaller.
Även "sjoken" på bilderna, alltså de lite större bitarna, pulveriserades till småkristaller så fort jag tog i dem.
 
Så Jäkla Störande det är med sådant här!
Vill man slå sönder något; varför kan man inte gå på SINA EGNA JÄKLA SAKER!!!??!!
 
När man en gång per...millennium...äter en s.k. Instagramvänlig frukost vore det väl dumt att inte dokumentera den ;-P Eller vad säger ni? Hehe ;-D
I vanliga fall, de gånger jag faktiskt äter frukost, är de inte direkt Instagramvänliga. Det är i sådana fall en slät filtallrik tillsammans med en platt ostsmörgås, ätandes framför datorn.
Ja, jag äter ofta framför datorn. Orka (som ungdomarna säger) duka upp fint på matsalsbordet för en (1) person!
Men idag blev det i alla fall, som ni ser, en färgglad frukost á la Instagram.
Yoghurt med hallon, mango och några puffar av en blandkrydda bestående av kanel, kardemumma och ingefära.
Till detta en smörgås med avokado, kokt ägg, rädisa och så lite svartpeppar på det.
Vad brukar du äta till frukost (om du äter frukost)?
Är du ambitiös med instagramvänlig mat, eller är det 'snabbt och enkelt' som gäller?
 
 
Vad händer annars då i mitt liv denna septemberlördag?
Åssit! Nada! Ingenting!
Nackdelen med att vara introvert är som sagt att en behöver hela helgen för att vila upp sig. Detta känns både skönt, men samtidigt lite stressande, då det känns som att en borde se till att hinna göra saker som en inte har tid till under veckorna.
Okej, har visserligen tvättid i eftermiddag/kväll, men det räknas inte. Dels är det tråkigt och dels tycker jag inte det räknas som att "göra något". I alla fall för MIG, som inte har några hinder med min kropp eller i min vardag.
 
Tänkte att jag i alla fall skulle försöka brainstorma fram lite bloggidéer och kanske en flytande liten bloggplanering för den kommande tiden.
Ja, jag vet att jag och planering går dåligt ihop eftersom jag kan ha högtflygande planer jag drar igång med, men som sedan rinner ut i sanden. Av den anledningen tror jag faktiskt att lite mer spontant bloggande passar mig bättre.
Menar dock inte att jag kommer dra ner på bloggandet igen. Jag känner både foto -redigerings -och blogglust och inspiration nu när min dator är snabb igen.
Om jag har bloggen uppe, håller på att skrvia ett inlägg och kommer på att jag skulle behövt en speciell bild men att den är oredigerad... Förut hade jag varit tvungen stänga ner bloggen och internet, öppna Photoshop och sedan tog det typ en halvtimme att fixa iordning den bilden.
MEN numera kan jag faktiskt snabbredigera bilden i PS samtidigt som blogginlägget ligger öppet och väntar på mig :-D
 
Vad ska Du göra idag?
Har du några helgplaner, eller är planen att gosa ner dig i soffan?
 
Va? Vad sa du?
Ny månad? Höst?
Ja, det går väl inte att stoppa antar jag.
 
Om det finns något jag innerligt önskar så är det att jag skulle känna som typ större delen av befolkningen. I alla fall befolkningen på planeten Sociala medier.
Det är stickade tjocktröjor, det är ljus, det är bilder på rykande tekoppar, det är plädar och tjocka toffelstrumpor. Dessa bilder kombinerat med löv i rött och gult.
Och visst, jag erkänner att hösten är vacker. Kanske till och med den vackraste av de årstider vi har.
Allt detta spelar ingen roll. Jag gillar inte hösten ändå.
 
Ja, jag HAR försökt! Ni anar inte hur mycket jag försökt ändra mitt tankesätt för att börja gilla hösten. Jag VILL älska hösten! Jag VILL vara den här människan som älskar att gosa ner mig under en filt med en kopp te samtidigt som regnet smattrar i mörkret utanför fönstret.
Men ångesten över mörkret knockar omkull mig varenda gång. Varenda jäkla år.
Jag vill absolut inte använda ordet ångest för lättvindligt (ungefär som så många slänger sig med ordet "deprimerad") men det är det enda ord jag kommer att tänka på. Det ordet som passar bäst in i just detta sammanhang.
Jag känner hur det typ drar ihop sig i bröstet av panik när jag tittar ut, inser att det är mörkt och klockan bara är 21:00.
 
Jag tycker visserligen det är mysigt med levande ljus; men jag svettas halvt ihjäl av tjocktröjor (ja, även under höst och vinter), jag är ingen storkonsument av te & kaffe, jag är för rastlös hemma för att sitta en längre stund under en filt/pläd och jag tål inte saker på fötterna (vilket inkluderar både strumpor, tofflor, sockar och skor).
Ska jag vara helt ärlig så gillar jag överhuvudtaget inte att ha kläder på mig. Går ofta omkring naken (endast underkläder) hemma.
 
Så... jag HAR försökt, försökt, försökt och försökt lite till.
Men hösten är inte min årstid. Inte än i alla fall.
Jag hoppas väl fortfarande att det ska komma med åldern; att jag genuint kommer att tycka om hösten så pass att jag till och med ser fram emot den till en viss del.
 
 
Allt detta gäller tyvärr trots att jag vet att det inte går göra något åt.
Årstiderna växlar ju året runt, varje år. Det blir höst varje år. Det går mot mörkare tider varje år.
Så jag har till och med försökt att inte tänka på att det är höst. Inte tänka på att det är mörkt. Men det har inte heller fungerat.
 
Så nej, jag är helt enkelt ingen höstmänniska.
 
 
Gillar du hösten? Eller kanske rentav älskar hösten?
Är du som jag och kan känna igen dig i texten?
Vad har du för överlevnadsstrategier för att klara denna ruggiga, mörka årstid?
Hör du till dem som känner att hösten är en större "nystart" än nyår? (INTE bantningsmässigt alltså, utan typ allt annat i livet.)
Nu fasen SKA detta inlägg publiceras!
Har försökt få ihop det i två dagar nu (efter jobbet då) men det har hela tiden slutat med att jag somnat ifrån datorn, och på mornarna hinner jag inte blogga. Börjar ju 6:30.
Men nu har jag BESTÄMT att det här SKA upp! Jag tänker inte lägga mig ner förrän det är färdigt och klickat på "Publicera"!
 
Den här sommaren har jag varit med om de allra mest magiska ljusspelen på min vägg här hemma. Detta var en av dem.
Och ja, det kaaaan hända att jag skrev om detta bara för att jag ville visa upp denna bild i bloggen, trots att jag inte visste hur jag skulle få in det i ett inlägg på ett bra sätt ;-)
Det här är dock bara det näst vackraste ljusspelet jag fick se...
Det absolut mest magiska hände tidigt en morgon för några veckor sedan. Jag vaknade vid fyratiden på morgonen och det var verkligen som om hela väggen BRANN! Färgen var mörkt brandorange den morgonen!
Tror att jag instagrammade den morgonen, men det blev inte av att fyra av Canon.
 
 
 
Surströmming blev det i... lördags tror jag. Jo, i lördags.
Det är helt sjukt, men innan dess hade jag bara ätit denna gudomliga rätt en enda gång under hela sommaren! Det var på midsommarafton.
Visst, surströmmingsburkar är ganska dyra – mellan 50 och 100 kr, mer om det är ett finare märke – men jag skulle absolut kunna äta det fler gånger under en sommar. Två gånger är alldeles åt skogen för lite!
 
Älskar allt med den här maten! Lukten, smaken, sommarkänslan när den äts o.s.v.
 
 
Annars har det väl inte hänt något direkt upphetsande spännande i mitt liv under helgen.
Provade baka lite bara ur huvudet, alltså utan att titta på något recept. Resultatet blev dessa Havrekakor med chokladbitar. De blev ärligt riktigt lyckade.
 
 
Dock har de senaste dagarna, starten på denna veckan, känts otroligt jobbiga.
Självklart visste jag att det skulle ske och när, men det känns ändå skittråkigt!
Jag har slutat på den köksplacering jag haft det senaste året. Visste ju såklart att det skulle hända, då det inte var mitt eget ställe. Jag är fast anställd inom Måltidsservice, men jag har inget fast ställe ännu.
Jag har verkligen trivts så oförskämt bra på Solbacka förskola, så att åka därifrån i måndags var inte direkt den bästa känslan jag haft. Sååå tråkigt!
Dock visste jag ju var jag skulle sedan, så jag var aldrig orolig inför framtiden. Känslan låg mer i att jag inte ville lämna just Solbacka! Och saknaden sitter fortfarande i såhär två dagar senare.
Men vem vet... Rätt som det är kanske jag också lyckas haffa ett fast ställe. Ett ställe enda orsaken att lämna det skulle vara att jag säger upp mig själv. Eller ja, om jag skulle göra nåt dumt och få sparken ;-P
Eller ja, jag vet ju att fast ställe förr eller senare kommer ske. DET är jag INTE orolig över!
Trots allt har jag ju bara jobbat inom Måltidsservice i fyra år, och ska jag vara helt ärlig så har jag haft en obeskrivlig TUR när det gäller mina placeringar!
Jag har ju trots allt varit vikarie, men jag har i princip bara haft långtidsplaceringar.
Så jag är definitivt inte i någon position att klaga :-D
Orkidén på bilderna här ovanför fick jag i alla fall av de gulliga pedagogerna på Solbacka nu när jag slutade. Passar SÅ bra in här hemma!
 
 
Mitt nya ställe då?
Det ligger på andra sidan stan, från Solbacka sett. Men "andra sidan stan" i Piteå betyder inga enorma avstånd. Piteå är ju trots allt en småstad. Det är inte som typ Luleå eller Umeå. Eller ja, Stockholm då om vi ska inkludera storstäder.
Nåja. Det ligger på andra sidan stan i alla fall. Och i väldigt olika miljöer.
Gamla förskolan ligger mitt i ett hyreslägenhetsradhusområde.
Mitt nya ställe ligger längst den här vägen ↑
Förortsidyll, typ. Eller vad säger ni?
När jag slutade jobbet idag körde jag en bit längst den här vägen, men åt andra hållet (alltså det hållet ni inte ser på bilden), och jag insåg att jag nog skulle kategorisera området Övre Medelklass.
Nåja, det var ett sidospår. Men visst ser det mysigt ut i alla fall!
 
Och jobbet går bra :-) Får bara vänja mig igen vid att jobba på kombitjänst. Har ju inte haft städning på ett helt år (annat än tillfälliga dagar på en annan förskola) så hunnit vänja mig vid den lyxen.
Dock har jag såklart haft kombitjänst på varje ställe jag varit på innan, så det är ju inte som att jag inte vet hur man gör.
Ska vara här tills vecka 39, tror jag det blev. Sedan får vi se var jag hamnar.
Den som lever får se, sägs det ju ;-)
Det blir bra det här.
 
Utsikten från köksfönstret. ♥
 
 
Igår, tisdag, var jag på en sådan halvdagsutbildning inom jobbet. Vi hade en liknande för exakt ett år sedan och nu var det alltså dags igen.
Vi fick lite info om bl.a. allergier, vilket alltid känns bra att uppdatera sig på. Är det något en absolut INTE vill göra fel på så är det just allergier!
Efteråt gick vi vidare till att göra lite olika sallader, och med tanke på hur många personer det är så blir det ju en hel del sallader. Som sedan provsmakades tillsammans. Blir lite som ett julbord; trots att en tar lite av varje så blir tallriken full... :-D
Kunde inte låta bli att knäppa av ett par bilder också, då alla färger verkligen är inbjudande! Och fotovänligt! De är dock fotade med iPhonen, så det är ju inte samma kvalitet som med Canon (även om smartphonekameror är bra idag).
 
 
 
Och apropå mat... Jag har kommit in i ett uppsving av matlagningslust igen.
Det går lite i vågor, förmodligen för att jag trots allt bor själv och det är i regel ingen höjdare att laga mat för en (1) person.
MEN de senaste dagarna har jag både haft inspiration och känt glädje inför att laga mat.
Bilderna ovanför detta textstycke visar två rätter jag gjort de senaste dagarna. Egentligen inget superavancerat eller speciellt, men så GOTT!
Det första är Kycklingfilé i en sås tillsammans med ugnsrostade rotsaker och tzatziki.
Det andra frilansade jag lite på. Hade lite potatis, morötter, rödlök, lax och broccoli i kylen/frysen, så jag hackade ihop allting och stekte ihop det till en typ av Lax-pytt i panna. Till det ugnsrostade rödbetor med fetaost och tzatziki, som ni ser. Och ett stekt ägg. Var lite osäker på om ägg kanske passar bäst till Pytt som har korv eller kött i sig, men det passade skitbra även till fisken.
Tycker jag i alla fall, men måste göra en disclaimer att jag faktiskt inte har sådär extremt förfinade smaklökar direkt... ;-)
 
 
 
 
Sådär, det blev ett ganska långt inlägg ändå.
Det innehåller som sagt lite olika ämnen, men det kändes som att det skulle bli så konstigt att göra egna inlägg om vissa av dem (och jag ville blogga alla de här bilderna).
 
Men vad tycker NI?
Tycker ni det blir för grötigt med sådana här allt-i-ett-inlägg?
Vill ni hellre läsa fler mindre/kortare inlägg, eller gillar ni det här konceptet?
 
Satt och lekte lite i Photoshop med midnattsbilderna jag fotade i mitten av juli förra året (egentligen till en header) och detta blev resultatet. Det är egentligen ingenting avancerat, utan två bilder som jag satt ihop till en och lekt lite med opacitet och sådant för att de ska passa ihop.
Blev faktiskt ganska nöjd, om jag får säga det själv :-)
Jag älskar fortfarande de där nattbilderna så grymt mycket!!
Tyvärr blir det bara den där bilden i detta inlägg, då jag inte har fotat så mycket nytt material den senaste veckan. Eller, egentligen har jag nya bilder. Men de fotades i söndags när min systerson fyllde 5 år, vilket betyder att dessa bilder innehåller en massa olika människor jag inte vill lägga upp på internet utan tillåtelse.
 
 
Annars då?
Ja, vi har ju gått in i JULI månad! Jag vet att jag tjatar om detta, men det är verkligen helt sjukt!
Tänk att mer än halva 2019 redan har gått! Snart är det 2020!!! Det betyder TVÅ DECENNIER sedan millennieskiftet...
Det absolut bästa i mitt liv för tillfället är dock att jag fått SEMESTER!
Idag, tisdag, var officiellt andra dagen. Av fem veckor. Alltså, känslan är överväldigande!
Har inga specifika planer för denna sommar, vilket känns både skönt och lite stressande. Men mest skönt, om jag ska vara ärlig. Och något ska jag väl komma mig för att hitta på ;-)
Kanske åka upp en sväng till Storforsen; något jag tänkt på de senaste somrarna men som av någon anledning inte blivit av.
Oavsett vilket så tänker jag njuta till 120% av mina fem semesterveckor!
Det är första året då jag faktiskt har 5 veckors betald semester. Var ju ledig så pass länge förra året också, men det var som sagt för att jag hade kvar A-kassedagar. Och som vi alla vet så är en egentligen inte "ledig" då, utan har det ständiga kravet på sig att söka jobb (både från Arbetsförmedlingens och a-kassans håll).
Men i år - sommaren 2019 - kan jag koppla av PÅ ALLVAR! Jag är LEDIG!
 
Däremot verkar vi inte få någon upprepning av sommaren 2018.
Temperaturen denna sommar verkar ligga stadigt på mellan 15 och 20 grader och växla mellan sol, moln och regn. En klassisk svensk sommar med andra ord.
Hur jag känner runt det?
Tja, lite blandade känslor om jag ska vara ärlig.
Såklart är jag glad för naturen, djurens och böndernas skull. Förra sommaren var inte roligt från det perspektivet, och jag ville självklart inte se exakt en sådan sommar igen.
Samtidigt kan jag inte låta bli att känna mig lite småbesviken över att inte få en "specialsommar" såhär första gången jag har riktig semester.
Jag hade gärna önskat att det kunde få vara en "2018-sommar" i år, men med temperaturer på kanske 22-25 grader istället.
 
 
Har Du fått semester ännu? Hur länge är du ledig i år?
Eller kanske jobbar du hela sommaren?
Har Du några planer?
Eller tillbringar Du helst din sommar i solstolen/hängmattan/valfri lugn plats?
Vad vill du helst ha för typ av sommar?
 
 
Hoppas du haft en fin början på Juli!
På återseende!
 
Sådär, då var sista arbetsdagen innan Midsommar gjord. För några timmar sedan visserligen, men jag satte mig inte vid bloggen direkt jag kom hem.
Nu är det endast en enda liten pluttvecka kvar tills SEMESTER! En enda vecka.
 
Den här veckan har verkligen varit så sjukt konstig vädermässigt. Har varit sådana tvära kast att en skulle kunna tro att det är april...
Det har regnat, åskregnat, varit sol, varit molnigt, varit varmt och varit svalt omvartannat precis hela tiden!
Ta i tisdag som exempel; Jag åkte till Hortlax efter jobbet. En biltur som tar 10-15 minuter (ungefär 1 mil). Under denna otroligt korta bilresa hann det växla mellan regn och sol typ 5-6 gånger.
Och när det gäller Midsommarafton... Min väderapp ändrar prognosen typ tre (3) gånger per dag. Snacka om att meteorologerna måste känna press på sig just när det gäller midsommar! Skulle INTE vilja ha deras jobb den här veckan! Fy sjutton!
 
Förra året på midsommaraftonen regnade det i alla fall precis HELA dygnet!
Det var sådant där åskösregn utan uppehåll precis hela tiden.
Det "hägde it ens av" en enda gång. Kommer tyvärr inte på vad uttrycket heter på vanlig svenska, men tror det är typ "avta".
 
Att förvänta sig noll regn på midsommarafton är ju dock att gapa över för mycket. Har nog typ aldrig hänt hittills, men jag hoppas i alla fall att det inte blir som förra året.
 
 
Dagens notering!
Om du kan; undvik att åka till mataffären dagen innan midsommarafton!
Inte för att det är någon nyhet direkt, men jag registrerade detta ändå när jag var på Kvantum idag vid fyratiden... Eh, smartskaft typ!
Dagen före Midsommarafton är ju verkligen värre än dagen före Julafton och Pensionärstisdag tillsammans!
Det är folk precis ÖVERALLT!
Och högviltet...? Hehe, surprise surprise; Jordgubbarna! Snacka om att gå åt som smör i solsken.
Nytt uttryck: Det går åt som jordgubbar dagen före midsommar. Hehe ;-D
 
 
 
Vad har Du för mysiga Midsommarplaner?
Åker Du bort eller stannar du på hemmaplan?
Storslaget partaj eller mysfirande?
Traditionell midsommarmat, eller något annat mumsigt?
(Själv äter jag Surströmming typ varenda midsommar.)
Firar Du med familj eller vänner? Eller kanske på något annat sätt?
Eller Du kanske inte firar alls?
Berätta gärna. Det är så roligt att läsa om vilka traditioner andra har när det gäller högtider.