I en av dagens kommentarer fick jag ett tips på en fotosida, vilken jag gick in på för att se vad det var för något. Och jag bara måste tipsa om den sidan!
Kanske vet ni redan om den? Att det bara är jag som är seg? Men om ni inte varit in på den sidan tidigare så rekommenderar jag det starkt!
Sidan heter 500px och man kan både kolla in andras bilder samt registrera sig och ladda upp sina egna bilder.
Och jag blir makalöst imponerad över VILKA BILDER en del människor skapar!
En del av bilderna på denna sidan är absolute BREATHTAKING!!
Är det inte så att man bara tappar andan!?!
Se bara på macrobilden med rosorna i vattendropparna...
Jag fick en kommentar för ett tag sedan med ett önskemål om att skriva lite om skillnaderna mellan min 400D och min nya 5D mkII. Nu har det äntligen blivit av att fota de jämförelsebilder jag behövde till detta, så här kommer inlägget...
I det här inlägget skriver jag om just Canon, endast av den anledningen att jag inte har någon erfarenhet och väldigt lite kunskap om andra märken.
Vill även tydliggöra att jag inte är överdrivet duktig när det gäller det tekniska, så inlägget blir inte hur en proffsigare fotograf skulle skriva. Men jag ska göra mitt bästa.
Den mest markanta skillnaden mellan dessa två kameror (om vi bortser från det uppenbara, som storleken, att det ena är en instegsmodell och det andra en proffskamera och självklart PRISET) är att det ena har en Fullformatssensor och den andra en s.k. APS-C sensor. Det senare brukar kallas för "crop-sensor".
Sensorn sitter inuti kameran och är den som tar emot ljuset för att sedan förvandla det till pixlar, som i sin tur tillsammans bildar ett foto. Ju större sensor desto ljuskänsligare kamera, och bilderna blir därför kvalitativt bättre (Källa).
Enkelt uttryckt får en APS-C sensor inte med hela bilden som en fullformatare får (se bilden ovan). Den "beskär" bilden, vilket innebär att det på ett sätt inte blir samma brännvidd på bilderna, även om man fotat med samma.
Till exempel: Du fotar med en Fullformatskamera och en APS-C kamera, och du fotar med brännvidden 50mm med båda. Du står på samma ställe, men det kommer se ut som om du står betydligt närmare motivet med APS-C kameran.
50mm blir alltså 50mm med en fullformatare, men med en cropsensor är det som att du fotat med en brännvidd på ungefär 80mm.
Bilderna här under är ett exempel på detta. ↓
Jag har haft mina två kameror på exakt samma plats (på stativ, så det är EXAKT samma plats) och objektiven inställda på brännvidden 50mm. Jag har INTE beskurit någon av dem.
Råkade bli lite olika färgredigeringar, men det är ju ändå brännvidden som ska fokuseras på.
Som ni ser så får man med betydligt mer med en Fullformatssensor, medans man med en cropsensor kommer betydligt närmare motivet.
Däremot behöver inget av dessa vara något negativt. Det behöver inte vara bättre med fullformat bara för att man "vet" att det är en kamera i proffsklassen. Om man ska fota t.ex. vidvinkel kan det vara en fördel med fullformat, då man som sagt får med så mycket, och att man utnyttjar HELA brännvidden på objektivet.
Men om man tycker om att fota med teleobjektiv är det faktiskt en större fördel med en cropsensor, då man som sagt kommer ännu närmare motivet. Om du t.ex. har ett teleobjektiv som går ända till 200mm (t.ex. 70-200) så får du brännvidden 320mm istället för 200...
Då en fullformatssensor tar emot mer ljus gör att det blir en ljuskänsligare kamera, vilket jag tycker är bland det bästa med min 5D mkII. Det gör att man faktiskt kan öka på ISO´t för att slippa oskärpa, utan att man får störande mycket ISO-brus.
400D:n har endast några ISO-steg; 100, 200, 400, 800 samt 1600. Och jag ville helst inte använda 1600 då bilderna tappade så mycket detaljer p.g.a. bruset. De instegsmodeller som finns nu har jag det för har några fler steg i alla fall.
Men 5D mkII har ett ISO-omfång på mellan 50 och 25600! Vilket betyder att man faktiskt kan gå upp i ISO-tal utan att bilderna känns förstörda av bruset.
Det är några av de stora sakerna som är skillnaden mellan min gamla och nya kamera.
Men tänk på att objektivet nästan gör ännu mer för en bild än vad kamerahuset gör! Om du vill uppgradera kameraväskan, men är osäker på fullformat eller APS-C sensor, så kan du köpa t.ex. en 60D, 7D eller liknande och satsa på ett bättre objektiv.
Hoppas att jag inte bara rört till det för er ;-)
Om ni är fotointresserade (och kanske annars också) har ni säkert stött på termen komposition och tredelningsregeln. Komposition är hur du placerar motivet i bilden.
Om man inte är fotointresserad och mest bara fotar på "titta-och-tryck"-nivå så ser man ju till att alltid ha motivet i mitten av bilden med gott om luft runt om. Ni vet den klassiska "turistbilden", med en eller flera personer centrerat i bilden med en sevärdhet eller något liknande i bakgrunden. Oftast är bilden fotad en bit ifrån, för att man ska få med hela personen samt hela bakgrunden.
Och jag menar självklart inte att det är något fel med sådana bilder! De fyller precis den funktion de är tänkt till; att dokumentera en resa (eller vad det nu kan vara).
Men om man blir biten av fotograferingen och vill utvecklas inom den hobbyn, så är tipset att använda sig av den s.k. Tredelningsregeln.
Den handlar om att man flyttar motivet lite åt sidan i bilden istället för att centrera den. Tänk dig ett rutnät, som jag ritat upp på bilden här i inlägget. Bilden är med hjälp av det uppdelad i tre delar, längst båda sidorna.
På min kamera kan man ställa in Live wiew-läget så att detta rutnät syns när man fotar. Men jag vet inte hur det är på andra kameror, om den funktionen finns där.
Som ni ser har jag lagt fokus på den lilla personen i juldekorationen, och den har jag lagt längst en av linjerna. Och därmed har jag fått en bild som är mer intressant än om jag lagt "personen" i mitten.
Ett tips när man fotar porträtt är att lägga fokus på ögonen (som man gör vid porträttfotografering), och se till att ögonen ligger längst den övre linjen. Personligen tycker jag inte det gör särskilt mycket om man beskär lite av toppen på huvudet, men det är en smaksak. Samt beror det självklart på vad för bild man är ute efter.
Däremot tycker jag att tredelningsregeln är lite mer av en riktlinje.
Jag tycker man ska gå väldigt mycket på känsla också. Ibland kan en bild med centrerat motiv bli betydligt bättre, och ha mer känsla, än en fotad med tredelningsregeln.
Ett annat tips är att gå "utanför ramarna" och strunta i alla fotoregler.
Till exempel om man fotar porträtt kan man testa att placera modellen i en av de nedre "rutorna" i rutnätet, så att man får väldigt mycket luft ovanför/snett ovanför.
Eller så kan man placera ett motiv i mitten av bilden/lite mot ena sidan, men sedan använder man kort skärpedjup och lägger fokus på någonting (t.ex. en annan person) i bakgrunden, så att personen i förgrunden blir oskarp. Det finns massor olika idéer; endast fantasin sätter gränserna...!
Lycka till!
Har ni någon gång varit med om detta ↑ när ni tagit en bild?
Fotar ni mycket har ni garanterat det. Ni befinner er i det perfekta fotoljuset, men när ni tagit bilden blir den ändå hur tråkig som helst. Bara en massa skuggor, trista färger och det ser ut som ljuset är det tråkigaste i världen...
Lätt avhjälpt, oftast...
Testa att ställa er på andra sidan av motivet, fyra av en till bild och voilá! Helt plötsligt har ni ett foto som det nedre här ↓ !
Testa att ställa er på andra sidan av motivet, fyra av en till bild och voilá! Helt plötsligt har ni ett foto som det nedre här ↓ !
Dessa två bilder är fotade i exakt samma ljus, vid samma tillfälle och båda två är direkt från kameran; alltså helt oredigerade! Det enda som skiljer dem åt är att de är fotade från varsin sida av motivet, och jag har alltså haft fönstret på olika ställen i förhållande till mig.
Och man behöver alltså inte ha en superproffskamera för att lyckas med sådana här ↓ bilder, utan det handlar om hur man placerar ljuset.
Som jag skrivit tidigare så är bland det bästa som finns inom fotograferandet att plocka fram bilder från sin första fototid och jämföra med nya bilder, speciellt om man har fotat samma motiv med några års mellanrum. Enligt min mening finns det inte så mycket som är så bra för självförtroendet som just det!
Det är först när man lägger de två bilderna bredvid varandra som man VERKLIGEN ser hur mycket man utvecklats!
Den högra bilden är fotad under min första jul med systemkamera, 2008. Jag hade haft min 400D i ett halvår, och enligt mitt minne ganska precis upptäckt det här med lång slutartid.
Andra bilden är från igår, fotad med min älskade 5D mark II.
Nu är det här INTE en jämförelse mellan kameror, utan fokus ligger på min egen utveckling.
Man kan nämligen få en "2012-bild" med en instegskamera också, så det jag visar är bara en bild från min första tid som systemkamerafotograf, och så en ny bild. Ville bara förtydliga detta!
Ett tips är att prova detta! Speciellt om ni känner att typ "jag står bara och stampar på samma ställe när det gäller fotograferandet". Plocka fram en bild från er första tid med kameran och jämför med en ny. Jag lovar att det är toppen för fotosjälvförtroendet!
Ni har säkert hört/läst ordet bokeh någon gång. Ett fotofenomen som är väldigt populärt i fotobloggsvärlden.
Men det gör riktigt mycket för en bild med just bokeh. Personligen tycker jag ofta att en bild blir lite extra speciell och får en härlig känsla över sig när den innehåller sådant.
Men det gör riktigt mycket för en bild med just bokeh. Personligen tycker jag ofta att en bild blir lite extra speciell och får en härlig känsla över sig när den innehåller sådant.
Tänkte skriva lite tips om just detta, då det kan ge en lite extra känsla till julbilderna ;-)
Bokeh kallas bakgrundsoskärpan som bildar cirklar i bilden.
För att få till detta fenomen krävs att man använder en stor bländare, och därmed får ett kort skärpedjup. Det går också bäst om man ställer in fokuseringen så att man själv väljer vilken fokuspunkt man använder.
Ett tips om man vill få till bokehbilder är att gå ut när det hunnit bli mörkt, som jag gjort på de övre bilderna i detta inlägg. Helst då om man är inne i stan eller någonstans där det finns mycket ljuskällor. Man fokuserar på en detalj man vill ha i skärpa, låser fokus på den och komponerar sedan om bilden så att ljuskällorna/ljuspunkterna hamnar i bakgrunden.
För att få abstrakta bokehbilder kan man rikta kameran mot t.ex. en mängd ljus och sätta dem ur fokus, alltså att man inte fokuserar på något i bilden. När det är gjort ställer man om till Manuell fokus på objektivet och tar sedan bilden. Exempel på detta är bilderna 5 och 6 här ovanför.
Något som inte går just nu, då det inte är några löv på träden, är att fota naturbilder med bokeh.
För att få till dem är det bästa tipset att fota med lövverket på ett träd i bakgrunden, och helst att solen skiner genom lövverket. Då är det störst chans att det blir bokeh, rund oskärpa, på bilderna. Och som sagt, använd en stor bländare för att få ett kort skärpedjup.
Du kan även få lite olika bokeh genom att placera det fokuserade motivet olika långt ifrån kameran. Om du fokuserar på något nära linsen blir cirklarna större och färre, och lägger du fokus på något lite längre från kameran blir cirklarna mindre och fler.
Tänk bara på att ju längre bort du lägger fokus desto längre blir skärpedjupet, och är motivet för långt bort får du inte bokehbakgrunden.
Man kan även fixa "egen bokeh", genom att ta en bit aluminiumfolie och en kartongbit.
Först knycklar man ihop folien, för att sedan veckla ut den (här får man vara försiktig och inte "knyckla" ihop den för mycket, så att den går sönder). Sedan klär man kartongbiten (eller liknande) med folien. Detta är på samma sätt som man gör en hemmagjord reflektor/reflexskärm. Den aluminiumfolieklädda kartongen sätter man som bakgrund till det man ska fota, och det blir som en liten hemmagjord ministudio.
Måste bara säga angående sista bilden, på adventsljusen, att det är två bilder som jag satt ihop i Photoshop. Den ena är en abstrakt bild på bara bokeh, och den andra är en vanlig skarp bild på ljusen. Men jag gillar den och kunde inte låta bli att låta den följa med i ett inlägg om bokeh.
Lycka till med fotograferingen!
Är du som jag; ingen höstmänniska? Jag har aldrig varit särskilt mycket för just hösten. De senaste åren har det blivit lite bättre i och med att jag har fotograferingen, och den här årstiden är perfekt för att låta kameran jobba.
Men i övrigt är det inte min typ av årstid.
Har satt ihop en egen liten lista på olika saker man kan göra för att hösten i alla fall ska gå uthärda ;-)
1. Bunkra upp med värmeljus.
Då det, tyvärr, bara blir mörkare och mörkare är det otroligt mysigt att krypa upp i soffan på kvällen omgiven av en massa levande ljus.
2. Plocka fram bilderna från sommaren.
Då årets sommar tyvärr inte var något att hurra för går det bra med t.ex. förra årets bilder, huvudsaken att det är sommarbilder. Ännu bättre blir det om du skickar efter några bilder för framkallning, för att sedan hänga upp dem på olika platser runt om i bostaden.
3. Ta dig ut under de vackra, soliga höstdagarna (om det är några sådana) istället för att bara sitta inomhus. Ingenting ger energi som solen, och höstens klara, starka färger är upplyftande. Sådana dagar fyller på må-bra-kontot så du har något att ta av under de dåliga dagarna.
4. Damma av lånekortet på bibblan och bunkra upp en hög med spännande böcker.
5. Skaffa en hobby (om du inte redan har en).
Tiden går BETYDLIGT snabbare när man har något att göra, och då speciellt något man tycker om.
6. Möblera om hemma.
Det kan räcka med något litet. Bara en liten förändring kan vara upplyftande i vardagen.
7. Hitta på vecko/månadsutmaningar till dig själv.
Något du ska ha gjort innan veckan/månaden är slut. Det kan t.ex. vara knutet till din hobby. I mitt fall skulle det t.ex. kunna vara en egen fotoutmaning.
Ett sätt att aktivera dig och därmed ha något att göra.
8. Sticka en tjock, mysig halsduk.
Då får du själv bestämma hur den ska se ut, du håller dig varm i höstrusket samt har en som ingen annan har.
9. Har du råd -boka en resa för att komma bort ett tag. Har du inte råd att resa; hitta på något du i vanliga fall inte brukar göra. Variation ger lite extra krydda på livet.
10. Gå i ide och vakna upp lagom till världen lever upp mot vårkanten ;-P
Kunde inte låta bli, så denna punkt ska läsas lite med glimten i ögat.
Du kanske har något annat tips på vad man kan hitta på under den här mörka årstiden? Dela gärna med dig, om du vill :-)
Tror jag har tipsat om det tidigare någon gång (på min förra blogg), men det är värt att nämna igen...
Bland det bästa (och roligaste) som finns är att dyka ner i ditt gamla bildarkiv och leta fram bilderna från din första tid med kameran, för att sedan lägga dem bredvid de nyaste du fotat.
Det är DÅ du verkligen SER hur mycket du utvecklats. Välj gärna en eller flera bilder som var dina favoriter då du fotade dem.
Bilden högst upp samt jordgubbsbilden var två av mina favoriter under sommaren 2008. Då hade jag haft min 400D i 2-3 månader, och fotade i princip på Auto... Minns att den första bilden var min favorit väldigt länge. Och när jag nu jämför den med mina nya bilder ser jag bara en massa saker som kunde förbättras!
Självklart är det naturligt att det är så, men jag tycker det är rätt kul :-)
Sedan har vi dessa bilder från i år, efter fyra år i systemkameravärlden...
Bara det här med hur jag har utvecklats med ljustänket ger ett annat liv i bilderna. En annan lyster.
Att jag har en verklig superkamera nuförtiden hjälper visserligen till, men i grund och botten handlar det om utveckling.
