Follow
 
– Det är Fredag!
– Det är endast två dagar kvar till första advent!
– Julpyntet är framme (inte allt, men tillräckligt för att myskänslan ska infinna sig)!
– Lyssnar på julmusik för första gången i år (Agnethas och Lindas julskiva; what else?!)
– Det snöar utanför mitt fönster, vilket bidrar lite extra till julkänslan!
 
Och sist, men inte minst...
– Det är lööööööööön!!!
Idag kom den! Och den är precis lika fin som jag hoppades :-D
Det kändes nästan som en tidig julafton när jag efter jobbet öppnade det vadderade kuvertet innehållande min kalender från personligalmanacka.se!
Den sidan kan man alltid lita på, enligt min erfarenhet!
 
Precis som säkert många av er har jag alltid haft svårt att hitta almanckor jag känner mig nöjd med. När jag t.ex. gick i skolan (då jag behövde dem bäst) fick jag alltid "nöja mig" med det jag kunde hitta. Men ingen kalender jag någonsin haft har jag varit 100% nöjd med. De har inte varit riktigt jag...
...TILLS jag hittade Personligalmanacka.se!
På den sidan får man designa sin egen kalender -från pärm till pärm.
Man får välja utseende på fram och baksida, inklusive om man vill ha egna bilder.
Man får välja själv vilken månad man vill att kalendern ska starta.
Man får välja hur man vill att själva kalenderbladen ska se ut. T.ex. om man vill ha dagarna i "liggande" eller "stående" format.
Man får välja vad som ska följa med.
Man får välja vad man vill ha för "extrasidor" (de sidorna som brukar vara i slutet av en kalender).
Man får välja färg på gummisnodd och linjal.
Och så vidare. Och så vidare.
 
Jag har aldrig varit missnöjd när jag beställt från den här sidan, så jag kan verkligen rekommendera er att beställa er kalender för 2017 därifrån!!
 
Detta inlägg är INTE sponsrat!
Jag skriver det bara för att jag älskar Personligalmanacka.se och genuint tycker de förtjänar all fin publicitet de kan få!!
 
 
Jag längtar till första januari...!
Jag hade inte tänkt julpynta förrän någon gång nu till veckan, men idag åkte jag en sväng till Backcity och kom hem med lite julprylar.
Det slutade med att jag inte kunde låta bli att placera ut dem i lägenheten för att se hur de ser ut på plats. Därför får de nog stanna kvar där, även om jag inte plockar ner stora jullådan förrän i slutet av veckan.
 
Hittade i alla fall min drömadventsljusstake på Dollarstore.
Såg denna i marmor första gången någon gång i september, och blev förälskad direkt. Ni som följt min blogg länge undrar säkert som sagt varför jag föll för just en sådan ljusstake. Den är ju inte direkt klassiskt julig, vilket är vad jag alltid har älskat mest av allt.
Men som sagt så har jag varit sugen på att julpynta på ett lite mer "modernt" och stilrent sätt, så denna adventsstake fick det bli.
Visst är den ljuvlig!
 
 
En annan sak jag inte kunde låta bli att handla hem var denna ursöta lilla ljusslinga. Det är små pollor med snöflingor på och ljus inuti. Hittade dem på ÖoB för bara 50 spänn/st. (köpte två, en till varje Lackhylla) :-D
Jag kan knappt fatta det... Huuur kan det REDAN vara dags igen??
Om exakt en vecka är det första advent, och därmed har nedräkningen till julen 2016 börjat.
Vi stod ju nyss och skålade in detta året!
Det var ju NYSS vi plockade fram förra julen.
Och det var ju nyss vi plockade bort förra julen.
Hur kan det redan vara jul igen??
 
INTE mig emot dock!!
Ni som följt min blogg/följt mig på sociala medier vet att jag älskar julen.
Nej, det var en underdrift...
Jag är barnsligt förtjust i julen!
Man kan säga att det egentligen är "tillåtet" att börja julpynta redan nu. Den här helgen stör jag mig inte på om jag ser adventsljusstakar dyka upp i fönsterna, och det är en sådan ljuvlig känsla!
Jag kommer nog dock inte att börja redan i helgen, men till veckan är det sannerligen fritt fram även för mig. Vill ju vara klar lagom till första advent, så att jag kan adventsmysa med julpynt och den klassiska julfilmen Tomten är far till alla barnen.
Vet inte riktigt varför det blev just den filmen som blev min adventstradition, men det blev helt enkelt på det sättet :-)
 
Däremot har jag ett litet dilemma detta året... och det handlar om vilken typ av julpynt jag ska ha.
Jag har ju som ni vet alltid tyckt allra bäst om rött och grönt julpynt. Och så mycket man bara kan tänka sig. Finns inget "less is more" under julen...
MEN i år känner jag mig nästan sugen på att prova på något lite annorlunda...
På ett sätt känns det så lockande att prova på t.ex. en jul i färgtemat vit/silver.
Eller vit-silver-röd. 
Alltså ett lite mer modernt stuk på julpyntet. 
Eller ska jag köra på det klassiskt rödgröna, som jag alltid kört med? 
 
Jag tror det handlar om att jag fastnat för den här decluttering-livsstilen i höst. Att det är därför jag vill prova på att ha även julen lite mer "decluttered" och avskalad.
Och ja, trots att jag är en julälskare av rang så är detta genuina funderingar jag haft inför julen 2016.
Och jag måste bestämma mig inom ett par dagar.
Kanske blir det att blanda lite. Någon tomte vill jag ju i alla fall ha framme, och jag gillar ju de klassiska röda.
 
Nåja, ni kommer att få se hur det blir :-)
 
Bjuder på några tidigare julbilder eftersom jag naturligtvis inte har några årsfärska sådana...
 

Jag kanske låter arrogant nu men det är inte meningen, utan det är bara en seriös fundering jag haft nu någon dag...

Ingen har väl missat allt det här med veckans snökaos i vår huvudstad?
Först vill jag bara påpeka att det här inte är någon typ av jämförelse mellan norr och söder av vårt land.
Jag VET att det kommit väldigt mycket snö på bara några dagar där nere.
Och jag VET naturligtvis att de har en annan kvalitet på snön än vad vi har. Att den är mycket blötare/tyngre är ju såklart ett faktum.

Men det jag funderar över är att det vet ju faktiskt Stockholmarna också...
1. De vet att snön kommer varje år
och
2. De vet vilken kvalitet det är på snön de får.
Och ändå hamnar ordet "snökaos" alltid i tidningarna ungefär den här tiden varje år...
Känns som om man borde kunna vara lite mer förberedd vid det här laget, trots blötare/tyngre snö än i andra delar av landet.
Investera i bättre plogar/snöröjning, kanske?
Se till att få på vinterdäcken i tid, kanske?
För även om lagen rent tekniskt säger 1:a december (för alla att ha vinterdäck) så FÅR man faktiskt byta redan 1:a oktober...!

Som sagt; alla där nere vet att snön kommer varje år, och varje år verkar de bli lika förvånade över att det kommer snö...

Igen; det är absolut inte meningen att låta arrogant, utan det är bara någonting jag funderat på.

 
Bilderna är från vintern 2015, bara för att inlägget inte ska bli bildlöst.
Idag är det ytterligare en sådan där återkommande temadag -Kladdkakans dag.
Och bloggare som man är måste man ju uppmärksamma det ;-) Ides dock inte ställa mig och baka, så det fick bli en från affären.
I övrigt har jag inte gjort särskilt mycket annat idag än jobbat. Efter jobbet har jag mest tagit det lugnt, som vanligt.
Men jag fixade i alla fall lite måndagsmys nu under kvällen, dvs. tände lite ljus runt om i lägenheten, och jag måste erkänna att det var riktigt mysigt med snöflingorna som samtidigt faller utanför fönstret. Att det är mörkt har faktiskt inte gjort särskilt mycket just idag.
 
God afton på er!
Hur står det till i era små stugor där ute runt omkring i världen? Här i mitt lilla krypin är det för tillfället bara mysigt och fint :-)
.
.
.
Och vad sjutton var DET för inledning???
Nåja, jag kände för att sväva ut lite och bara leka med orden ;-)
 
Fredag är det i alla fall idag! Wihooo!!!
För mig som "hade fredag" redan igår, i huvudet i alla fall, känns det extra skönt att det faktiskt är fredag idag. Veckans bästa dag. För trots att det faktiskt är vanlig arbetsdag så tycker jag inte det gör något. Med den enorma fredagskänsla jag alltid har så känns det som att det redan är helg.
Den här helgen har jag nog inte direkt planerat något särskilt; blir väl mest att ta det lugnt, ladda upp inför nästa vecka samt kanske fortsätta lite grann angående detta med min "decluttering"-period. Det känns fortfarande helt underbart att bli av med alla dessa saker som bara stått och samlat damm!
 
Dock var det inte vad detta inlägg skulle handla om.
Det skulle faktiskt handla lite snabbt om dagens väder, mest för att jag vill ha det dokumenterat för att kunna gå tillbaka senare år och se... när snön kom.
För ja, idag kom den första riktiga snön för året till oss.
Det har pudrat lite vitt tidigare under veckan, men inte mer än så. Och i morse och på förmiddagen var det barmark. När jag åkte till jobbet singlade det någon flinga, men inte så att det egentligen lade sig.
Klockan 10 åkte jag hem, då jag slutade på första stället och fredagar kan jag inte åka till nästa ställe förrän lite senare.
Så i alla fall... på hemvägen började det snöa lite grann igen, och bara strax efter jag klivit in hemma hos mig satte det igång att snöa på allvar.
Två timmar senare låg det typ ett decimetertjockt snötäcke på marken.
Det gick från höst till vinter på två timmar. Tur att vinterdäcken åkte på redan i måndags ;-)
 
Nej, nu tycker jag att jag tjatat nog för detta inlägg. Det har redan blivit betydligt längre än jag tänkte från början... men det är jag i ett nötskal när det kommer till min blogg :-)
Jag tycker vi avslutar med några bilder av dagens snöoväder, fotade från mitt fönster:
 
Jag har äntligen erkänt för mig själv - jag är en hoarder. Typ.
Inte nu samla-skräp-ända-upp-till-taket-hoarder (som det görs TV-program om lite nu och då), men jag måste helt enkelt höra till en variant av samlare, även om det är en lägre nivå.
 
Jag är, och har alltid varit, en nostalgisk person som lever alltför mycket i det som varit. Därför har jag alltid haft stora svårigheter att göra mig av med saker. 
Är en sak knuten till något speciellt minne, eller ännu mer om jag fått den av någon, har den fått stanna. Även om jag aldrig använder den. Har av någon anledning alltid haft känslan att jag direkt förolämpar givaren om jag skulle göra mig av med grejen. Även om det gått typ 10 år och hen med största sannolikhet knappt kommer ihåg att hen gett den till mig.
Detta inkluderar till och med gamla födelsedagskort.
Sådana kort daterade så långt bak som från typ tonåren har legat och tagit upp plats i någon skåp eller låda, bara för att jag inte kunnat skaka av mig känslan av att förolämpa givaren om jag skulle kastat bort dem...
Jag kan tyvärr inte förklara bättre; det är den känslan jag alltid haft, och den har så gott som gjort mig handikappad när det gäller att rensa.
 
Detta har naturligtvis fört med sig att jag alltid haft en massa skräp överallt från... evigheter sedan.
Samtidigt har jag alltid känt en sådan tillfredsställelse av att slänga grejor. Att se resultatet av en storrensning har uppfyllt mig med känslor jag inte riktigt kunnat sätta ord på förut.
Och när jag tänker djupare på saken så inser jag också att jag i typ 10-12 år burit på en sorts önskan att prova på att resa iväg med typ bara passet och bankkortet. Resa (mycket) lätt med andra ord.
Som ni förstår är det här mycket motstridiga känslor jag brottats med...
 
Den senaste tiden har jag fastnat för en speciell typ av videos på Youtube...
Som ni vet vid det här laget älskar jag ju YT rent allmänt och jag kan lätt fastna där några timmar ;-)
Men just nu är det en speciell typ av videos som fångat mitt intresse... och det är sådana som handlar om "decluttering" och minimalism.
Jag kunde inte hindra mig själv från att maratontitta på just sådana videos.
Jag började efter ett tag att se mig omkring här hemma, och stressen över allt "clutter" blev tusen gånger värre. Den har funnits där länge, men nu blev den nästan övermäktig.
Därför bestämde jag mig för att ge "decluttering" en chans. 
 
En sak vill jag bara säga... och det är att detta egentligen inte är något hastigt "infall", utan det var mer att alla dessa videos fick mig att inse att jag länge dragits åt det hållet; jag har bara inte kunnat sätta ord på det tidigare.
Jag har ju i åratal dragits åt bilder på t.ex. vita, ljusa hem med hyfsat sparsmakat med inredning. Jag har dragits till öppna ytor snarare än trånga, instängda hem översållade med mörka möbler och annan inredning.
Naturligtvis är det inget fel i det! Vi gillar alla olika, men jag kan ju bara skriva utifrån MITT perspektiv och vad det är JAG gillar. 
Jag tänker inte heller bli den typen av minimalist som bara äger typ vad som får plats i en resväska (även om jag fashineras lite av det, om jag ska vara ärlig), utan jag gav mig in i detta med en tanke att göra det på ett sätt som passar för just MIG.
 
Nu har det gått någon vecka, och jag har faktiskt klarat av att göra mig av med hur mycket saker som helst!
Det är den största rensningen jag någonsin gjort här hemma!
Jag stängde totalt av min nostalgiska hjärna och har varit otroligt selektiv i vad som fått stanna.
Den här gången har jag verkligen tänkt...
"Har jag använt den här på länge?"
"Har jag någonsin använt den?"
"Kommer jag ens att använda den i framtiden?"
Var svaret nej på dessa frågor, oavsett om jag faktiskt gillade vad-det-nu-kunde-vara, så åkte de.
Jag gjorde mig bland annat av med saker jag hade en eller flera liknande av, t.ex. skålar.
Jag gjorde mig av med en hel del dricksglas jag aldrig använder (det är ett bra exempel eftersom jag har haft massvis med glas i alla möjliga varianter!)
 
Jag har faktiskt till och med slängt bort en massa saker som är knutna till minnen, men som helt ärligt bara är saker som tar upp plats. Och minnen sitter ju trots allt inte i sakerna, utan i våra hjärtan. Det är den inställningen jag försökt ha nu under den här tiden. 
 
Dock trodde jag faktiskt det skulle bli betydligt svårare att göra mig av med alla dessa saker än det faktiskt varit.
Med "slänga bort" menar jag inte bara att jag slängt det i soporna, utan otroligt mycket har jag skänkt till en second hand-butik (Repris) här i Piteå. Ville bara nämna det, så ni inte tror att en massa fullt funktionsdugliga prylar bara hamnat på soptippen ;-)
Jag trodde att jag kanske skulle ångra mig direkt efter, men det har gått förvånadsvärt smidigt.
Faktiskt, och helt ärligt, så har jag inte saknat en enda grej jag skänkt/slängt bort!
Och skulle det ha blivit så, så hade det hänt direkt efter i så fall. Jag känner mig själv.
Men som sagt; Nej, inte en enda av alla dessa saker har jag ångrat att jag gjort mig av med.
De allra flesta grejerna hade jag till och med glömt bort att jag ägde.
Och det är väl också ett tecken på att vi människor idag har alldeles för mycket prylar... För alla har vi säkert en massa saker vi inte ens kommer ihåg att vi äger. Eller? Hur är det med DIG?
 
FAKTISKT så känner jag mig mindre och mindre stressad för varje pryl jag gör mig av med. Det är sant!
Det måste helt enkelt ligga något i talesättet att det i dagens samhälle är "prylarna som äger oss och inte tvärtom", i alla fall i mitt fall.
Jag känner mig lugnare och lugnare.
Mer och mer harmonisk.
Mindre och mindre stressad.
Det var inte ens så jobbigt att göra sig av med de sentimentala grejerna som jag trodde.
Visst, det var inte utan eftertanke för varje sak. Och visst kändes vissa saker mer i hjärtat, men det var långt ifrån lika tungt som jag föreställt mig. Eller som jag tyckt förut.
Och ALLT har jag trots allt inte gjort mig av med. Självklart har jag kvar vissa saker som verkligen betyder mycket för mig, eller där något speciellt minne riktigt bitit sig fast. Men på det stora hela har jag rensat bort otroligt mycket, och det känns bara FINT!
 
Nu skriver jag inte det här för att tvinga alla andra till att göra samma sak. Absolut inte!
Den här livsstilen jag strävar efter passar inte alla, utan man måste verkligen känna efter om man vill innan man börjar göra sig av med en stor del av sina ägodelar.
Så att jag skriver detta inlägg är enbart för att jag vill skriva av mig och dela med mig av mina egna erfarenheter.
Dela med mig av något som fått en så stor betydelse i mitt liv.
Dela med mig av att jag hittat något som, hittills, verkar passa mig som hand i handsken.
 
Nu är jag inte klar ännu, utan det finns fortfarande fler saker jag vill rensa bort.
Plus att jag har till exempel garderoben kvar. Dock är ju min garderob rätt minimalistisk redan som den är, då jag inte är sådär överdrivet förtjust i att shoppa kläder ;-P
Även mitt förråd ska jag gå igenom, men det blir dock nästa sommar. Har förrådet på vinden, och under vinterhalvåret är det ju typ lika kallt där som det är ute... Plus att det är mörkt större delen av dygnet, och det är inte mycket till belysning där uppe. Därför tror jag nog jag väntar tills det blir sommar :-)
 
En minimalistisk livsstil betyder ju även att man slutar köpa sådant man inte behöver.
Nu tänker jag som sagt inte bli 100% minimalist, men ändå lite minimalist-ish. Vilket betyder att jag, nu när jag rensat ut så pass mycket, inte kommer att bara köpa nytt för att "fylla ut" all plats igen.
Tvärtom så kommer jag att bli betydligt mer selektiv i vad jag handlar när det kommer till t.ex. inredning som prydnader också sådant.
Jag älskar ärligt talat öppna ytor och tror den här livsstilen kommer att passa just mig!
 
Jag upptäckte precis en sak som jag bara inte klarar av att låta passera obemärkt här på bloggen.
Jag vet ju att det var någon gång i oktober 2007 som jag tog steget och började blogga på riktigt, men jag visste inte exakt vilket datum det var. Därför gick jag in på min första blogg, och upptäckte att det är IDAG, precis på dagen, som jag startade den bloggen och blev bloggare på riktigt!!
Tänk att jag varit bloggare i hela 9 ÅR! Nästa år blir det tvåsiffrigt...
9 ÅR!
Kan knappt förstå att det gått så lång tid. Kan helt ärligt inte förstå hur det gått så lång tid!
Jag var 23 år... 23 år ung! Shit! Just nu kan jag knappt minnas hur det var att vara så "liten". Jag hade hela 7 år kvar till 30!!
Menar naturligtvis inte att man är liten när man är 23, men ni fattar säkert vad jag menar :-)
 
Tänk vad bloggvärlden ändrats och utvecklats sedan jag började.
Bloggvärlden och bloggklimatet var verkligen helt annorlunda "på den tiden". Tänk att jag faktiskt varit med om alla förändringar i denna värld.
Sett blogg.se-startsidan ändrats/utvecklats ett flertal gånger.
Varit med när översiktssidan helt ändrade utseende.
Varit med om den där massiva flytten, när hela blogg.se bytte "plattform", eller vad det nu hette, och ALLA bloggar skulle flyttas över.
Sett stora bloggtrender komma och gå.
Sett stora bloggdesigntrender komma och gå.
Som när alla skulle ha tre-menyersbloggar (två sidomenyer + content)...
...Som när alla hade väldigt "pyntade" bloggar...
...Som när alla skulle ha skrällande musik på sina bloggar (THANK GOD that´s over!!)...
...Till nu när alla ska ha så enkla designer som möjligt. Helst typ helvitt med bara en bild eller själva bloggrubriken högst upp....
Och så vidare, och så vidare.Sett favoritbloggar lägga ner.
Sett nya favoritbloggar starta upp.
 
Och framförallt...
Sett MIG SJÄLV växa och utvecklas i mitt bloggande.
Från att bara publicera en massa meningslösa inlägg med knappt några bilder, till att bli mer selektiv i vad och hur jag skriver innan jag klickar på Publicera.
 
----------------------
Ett särskilt Tack vill jag rikta till Annika med bloggen Life in the Suburb.
Jag vet att jag skrivit om detta tidigare (i blogglistor bland annat), men det tål att sägas igen...
Utan din blogg är jag inte säker på att jag blivit bloggare själv.
Det var tack vare din blogg som jag kom in i bloggvärlden, och det var tack vare din blogg som jag fick så mycket inspiration att starta en egen.
Och jag blir FORTFARANDE alltid inspirerad att blogga när jag går in just på din blogg.
Jag har under mina bloggår växlat väldigt mycket i listan över mina favoritbloggar, men din har alltid varit på första plats. Under 9 år har det aldrig ändrats.
----------------------
 
9 år. 
 
Så mycket som hinner hända under den tiden.
Och inte bara i internetvärlden, utan även utanför datorn. I verkligheten. Men det lämnar vi just nu (kanske återkommer i något annat inlägg) eftersom det här skulle handla om min bloggtid.
 
För 9 år sedan hade jag inte alla de erfarenheter jag har idag (självklart).
För 9 år sedan var det inte länge sedan jag slutat på universitetet (slutade där 2005).
För 9 år sedan var det inte länge sedan jag flyttat hemifrån (flyttade 2005).
För 9 år sedan HADE JAG ÄNNU INTE UPPTÄCKT FOTOGRAFERINGEN!!!
För 9 år sedan hade jag inte en susning om vad mitt drömyrke var.
För 9 år sedan var jag fortfarande handikappande blyg (kanske därför som bloggandet passade mig så bra).
För 9 år sedan kunde jag inte Photoshop.
För 9 år sedan HADE jag ännu inte Photoshop.
För 9 år sedan "tog jag kort" endast med min då relativt nyinköpta Konica Minolta kompaktkamera.
 
Näst intill ett (1) decennium.
Så mycket som hinner hända.
Med dessa 9 år som bloggare säger jag nu...
 
Mot framtiden och vidare! 
 
 
 
Hejsan alla!
Idag är det tisdagen den 4:e oktober (HUUUR blev det oktober redan??) vilket betyder att det är den så kallade "Kanelbullens dag". Under dagen lär man se just kanelbullar typ överallt; både i sociala medier och i alla affärer.
Själv tänkte jag att den här dagen kunde vara en bra grej att göra en Youtubevideo av; så i söndags spelade jag in och på så sätt förberedde en bakvideo att lägga upp idag.
 
Hoppas ni får er en Kanelbulle idag :-)
 
 
Jag vet att den här vloggen kom upp sent; på eftermiddagen istället för på morgonen före jobbet (som de andra).
Men jag hade lite (övergående) strul med internet imorse, så jag var tvungen ladda upp videon en gång till. Därför hann den inte komma upp innan det var dags att åka till jobbet.
 
Men men... här är den i alla fall...
 
Sådär; då har jag fått upp videon med dag 2 av min vloggvecka.
Hoppas, hoppas, hoppas att jag klarar av att vlogga hela veckan -det vore så kul att kunna fullfölja detta projekt som planerat :-)
Idag, tisdag, kommer jag dock att prova på att börja filma lite senare än jag gjorde igår. Min kamera är ju som sagt inte bra kvalitetsmässigt, och ännu sämre blir den i mörker. Tyvärr går vi mot de tiderna då det bara blir mörkare och mörkare, så det kommer bara bli svårare att hinna filma i dagsljus. 
Men men... ännu är det hyfsat ljus i alla fall. Det är ju trots allt inte mörkt när man slutar jobba ännu. 
 
God morgon!
Idag kan jag verkligen säga det, då klockan är så tidig som 4:55 (i skrivande stund). Men jag börjar klockan 6, och tänkte vara där en stund innan, så jag var tvungen kliva upp såhär okristligt tidigt ;-P
 
Det är alltså måndag idag, och första dagen på min första VLOGGVECKA.
Har ju sett så många på Youtube köra sådant, så jag ville testa själv. Mest för att se om jag klarar det.
Därför har nu min första vlogg för veckan kommit upp på min kanal...
Gilla, prenumerera och kommentera under videon på min kanal om ni gillar den och vill se mer.
 
Jag vet egentligen inte hur jag ska börja det här inlägget.
Första impulsen var att skriva Förlåt till er, eftersom det är så jag känner. Men samtidigt känns det som om ni läst det några(...) gånger nu. Typ varenda gång jag haft en ofrivillig bloggtorka, vilket börjar vara så gott som... jämt de senaste två åren.
Men faktum är ju att jag faktiskt haft bloggtorka, och det går inte ändra på det som varit.
Har till och med på allvar funderat flera gånger på att lägga ner bloggen, eller i alla fall lägga den på is. Men kommer varje gång, till slut, fram till att jag inte vill det!
Jag vet att bloggvärlden inte är vad den en gång var, men jag älskar den lika mycket ändå.
Jag älskar att blogga, och jag är inte beredd att ge upp det ännu.
Så jag försöker.
Och försöker. På något sätt känns det som om min vardag skulle bli så tom om jag visste att jag verkligen lagt ner bloggen.
 
Jag VET att detta låter så patetiskt. Som om jag inte hade något liv, men jag kan inte låta bli... Det är så jag känner. 
Att jag haft denna långa bloggtorka beror på att jag trots allt vill, i alla fall försöka, ha lite kvalité på mina blogginlägg. Jag vill inte publicera något liknande statusuppdateringar jag lika gärna kunde använda Facebook eller Twitter för.
 
Jag är även medveten om min förmåga att skriva för mycket text i mina blogginlägg, och jag tror det är anledningen till att bloggvärlden går mer och mer neråt.
Människor idag ids inte läsa längre och mer genomtänkta texter, vilket jag tror i sin tur beror på att det idag finns så mycket annat att surfa på än bara vanliga stationära datorer och laptops.
Vi har smartphones och surfplattor. Sådana med mindre skärmar än datorer, och med andra typer av tangentbord. Det blir jobbigare att både läsa texter på sådana skärmar, och tar längre tid att skriva relevanta kommentarer.
Därför blir det på sin höjd att klicka på en anonym Gillaknapp, och vips så har kommunikationen mellan bloggare och läsare försvunnit.
Jag tycker det är så synd - så tråkigt - att det blivit så. MEN det är 2016, och jag lever i den här tiden, vilket betyder att jag måste anpassa mig. Livet och teknologin utvecklas hela tiden, och tur är väl det. Faktiskt. 
Ska man vara helt ärlig så var ju bloggarnas storhetstid egentligen mellan 2006 och 2010.
Dock är jag glad att det finns några bloggare som fortfarande bloggar ordentligt. Det finns några bloggar där ute, vilka jag inte vet vad jag skulle göra om de försvann/slutade...
 
Som ni vet finns det ju faktiskt en social media-kanal som verkligen fångat mitt intresse de senaste månaderna... och det är The amazing world of YOU TUBE!
Okej, det lät kanske en aning larvigt, men just nu är jag verkligen faschinerad av denna videovärld och jag vill utforska den mera.
Har väl inte kommit igång riktigt ännu med att publicera videos regelbundet varje vecka, men det kommer förhoppningsvis det också. Övning ger färdighet. Jag har ju som ni märkt hunnit med att lägga upp några videor, inklusive några vloggar. Det är ju så KUL!
 
Visserligen är det ju så att man faktiskt ÄR mer utelämnad när man lägger ut grejer på You Tube, eftersom det handlar om att man filmar sig själv. Det blir på ett mer intimt sätt än i bloggvärlden.
MEN det är på sätt och vis just DET som gör att jag tycker om You Tube. Den personliga känslan man får av en Youtuber.
Bloggvärlden känns allmänt mer ytlig och Youtubevärlden mer personlig.
 
Jag vet att det här blev ett långt inlägg, trots det jag skrev tidigare om långa texter.
Å andra sidan känns det som om de som håller sig kvar i bloggvärlden är de som inte har något emot att läsa texter.
Men jag ville bara dela med mig lite av de tankar jag har haft nu under min enorma bloggtorka.
Jag kommer inte ge upp bloggen, även om jag fått en tilläggshobby i You Tube.
 
Vad tycker ni om det jag skrivit? Håller ni med?
Vad tycker ni om att läsa bloggar idag vs. under bloggarnas storhetstid?
Vad tycker ni om att blogga idag vs. under bloggarnas storhetstid?
Har ni fastnat för You Tube? I så fall; som tittare, som Youtuber eller både och?
Kort och gott; vad tycker ni om den utveckling det varit av sociala medier de senaste 5-10 åren?
 
 
Hej hej!
Hoppas jag har någon läsare kvar, trots att jag fortsatt att vara minst sagt inaktiv här på bloggen. Jag har helt enkelt fastnat så pass mycket för YouTube att det får ta mer av min tid än bloggen för tillfället. Men det betyder dock INTE att jag kommer att lägga ner bloggen. Absolut inga planer i den riktningen finns. Ännu i alla fall :-)
 
Sedan sist har det ju hunnit bli september, vilket betyder att det blivit officiellt höst. Detta känns om inte annat på vädret. Det är kyligare, mörkare och naturen har snart skiftat om helt till vackra gula och röda färger.
 
Här kommer i alla fall den senaste videon uppladdad på min nuupptäckta YouTube-kanal...