Follow
Det är en dag sent, men kom på detta under senare delen av kvällen igår och ides inte sätta mig och knåpa ihop ett blogginlägg vid den tiden.
MEN just detta är värt ett inlägg, så jag struntar i om det är försenat.
Okej, för alla andra är det väl egentligen ingen stor grej. Snarare tvärtom.
 
Men det var i alla fall min älskade kameras "5-årsdag" igår, den 17:e januari.
Igår för exakt fem år sedan kom pappa och hämtade mig efter jobbet (hade ingen egen bil då) och vi åkte till Mediamarkt på Storheden i Luleå. Därifrån gick jag sedan ut genom dörren med den materiella lyckan, och för övrigt det dyraste jag köpt i hela mitt liv (inklusive bilen)!
I den röd-vita påsen låg alltså en Canon EOS 5D mark II. MIN Canon EOS 5D mark II !!
Jag har ALDRIG önskat mig något materiellt SÅ mycket som jag önskade mig den kameran!
Aldrig!
Inte före, och inte efter!
De flesta vet vid det här laget att jag verkligen önskar mig nya möbler, men inte ens den önskningen är lika stor och intensiv som Canon-önskningen var!
 
När det gäller min 400D (min första systemkamera) började jag sukta efter att uppgradera mig efter typ ett år.
Nu har det gått FEM ÅR med min 5D, och jag har hittills inte ens funderat på uppgradering.
Det har hunnit komma ut både mark III:an och mark IV:an, och visst... jag har ibland tänkt att det skulle vara roligt att ha någon av dem. Men jag har aldrig tänkt så mycket mer än det.
De gånger jag använder min mark II slås jag över hur nykär jag fortfarande är i den!
 
Och ja, jag HÖR hur (typ) patetiskt och fånigt allt det här låter.
Det ÄR "bara" ett materiellt ting. Men jag känner verkligen äkta LYCKA när jag tänker på att jag är ägare till en sådan kamera.
 
Hur många tusen bilder jag tagit med Mark von Canon har jag ingen som helst susning om, men det är många!
Räkneverket börjar om vid tiotusen exponeringar, och det har börjat om ett x antal gånger. Så det skulle inte förvåna mig om det snart börjar närma sig hundratusen...
Jag räknade ju för typ två år sedan ut hur stor mina sammanlagda bildfiler på hårddisken är. Nu är ju förra systemkameran också inräknad i det, men ändå. DÅ låg siffran på 1 TB med bara bilder!
Och det är som sagt två år sedan. 
 
 
17:e januari 2012 - Nyss hemkommen från Mediamarkt, och lyckan var sannerligen total! Tog några bilder innan jag packade upp kameran; och jag tror det var mest för att jag ville dra ut på känslan.
Minns att jag nästan - men bara nästan - inte ville packa upp den, då jag inte ville att den där speciella känslan skulle försvinna.
 
 
18:e januari 2012 - Absolut första bilden med Mark von Canon.
Såhär i efterhand önskar jag verkligen att första bilden hade varit något roligare, och finare, motiv. Plus att fokus är totalt fel. Knappt något fokus alls. Har försökt lägga på skärpa i Photoshop, men man ser ändå ändå att jag missade fokus när jag knäppte bilden.
Men men... det ÄR den absolut första bilden fotad med denna kamera, och det gör den ändå speciell.
(Ser att vi hade ungefär lika mycket snö då som vi har just nu.)
 
 
Och en sommarbild från första sommaren med kameran. Fotad i Öjebyn.
Ides faktiskt inte gå igenom hela arkivet för att försöka hitta en favoritbild. Det hade ju tagit år och dag!
Dock minns jag att jag var riktigt nöjd med denna när den togs. Körde med en lite annan redigering då; massvis med färgmättnad, kontrast och mörk vinjettering. Jag gillar fortfarande färger, men är över den där stilen när jag drog upp färgmättnaden typ onaturligt mycket.
När jag ser tillbaka på bilderna från den tiden gillar jag dem fortfarande, men det är inte så som jag vill redigera mina bilder idag.
För detta inlägg har jag i alla fall redigerat om den lite så att den skulle få en lite mer naturlig look.
Tänkte att jag följer förra inlägget negativitet med ett lite mysigare inlägg, såhär inför fredagskvällen.
Det är inte synd om mig nu; morgonen är över, bilen är fri igen och det är helg. Tyckte egentligen mest att händelseförloppet kändes som ett bra blogginlägg ;-)
 
Tänkte i alla fall bara lägga in några bilder jag tog för ett par kvällar sedan här hemma.
Min lägenhet lämnar mycket att önska, då jag inte haft möjlighet hittills att köpa de möbler jag verkligen vill ha. Min avsky mot de träfärgade möblerna (TV-hyllan, bokhyllan och skrivbordet) är så påtaglig att det gör ont.
MEN när jag hade plockat undan julen och tänt lite andra ljus kunde jag inte låta bli att tycka det var rätt så mysigt trots allt. Därför tog jag några bilder, så att jag kan minnas känslan jag hade då nästa gång jag bara vill ta en yxa och gå loss på ovanstående möbler... ;-P
 
 
Tapeterna är gräsliga de också; men jag ska faktiskt få omtapetserat under 2017! Yay!
Det är fredagen den 13:onde idag.
I vanliga fall brukar jag inte märka av det, men den här morgonen hade typ allting bestämt sig för att jäklas med mig...
Jag visste ju självklart om hur mycket det snöat under gårdagen samt natten, därför gick jag ut extra tidigt för att hinna skotta snö och sopa bilen. Jag visste att det skulle vara en hel del snö att ta hand om, men då det drivit (på grund av blåsten) så var det typ dubbelt så mycket som jag tänkt att det kunde vara!
 
Här är morgonens händelseförlopp i punkter...
 
- Går ut suckar ljudligt när jag ser hur mycket snö det kommit under gårdagen och natten.
- Börjar ta itu med jättehögarna runt bilen. Det är dessutom snö som drivit av blåsten, så den är väldigt kompakt trots att det egentligen är pudersnö.
- Inser att jag inte kommer in mellan bilarna med snöföran, men jag måste ta bort den snön för att komma in i bilen... 
- Tar fram min vanliga, mindre spade från kombiutrymmet och skottar mig fram till förardörren. Skottar även bort snön bakom däcken och typ det jag når under bilen.
- Sätter mig bakom ratten och tänker att jag ska backa ut en bit så att själva parkeringsrutan går lättare att skotta.
- Bilen bara slirar, då den ju är framhjulsdriven, och det är framhjulen som står i den mesta snön.
- Fortsätter att försöka få bort snön runt omkring, och provar backa lite då och då. Hjulen fortsätter bara att slira.
- Klockan närmar sig 7:30, vilket är tidpunkten då jag börjar.
- Jag inser att jag aldrig kommer att få loss bilen i tid.
- Går upp i lägenheten igen för att kolla när bussen går.
- Upptäcker att den går halv åtta, och klockan är halv åtta. Nästa går 7:55, och vid den tidpunkten ska jag egentligen vara klar med frukosten på jobbet.
Har dock inget annat alternativ, så jag:
- Ringer till jobbet och frågar om det är okej med pedagogerna att de plockar fram frukosten själva (som tur är så är det "bara" fil och flingor på fredagar). Jag känner mig extra tacksam över att jobba med världens gulligaste människor, så det går bara bra.
- En stund innan jag ska till bussen går jag till närmaste bankomat för att ta ut lite pengar ifall det skulle bli något tjorv med att betala med kortet på bussen (man vet ju aldrig ;-))
- Bankomaten spottar ut mitt kort direkt och texten "Bankomaten ur funktion" dyker upp på displayen. Och jag kommer inte hinna till andra sidan stan där det finns andra bankomater, så jag inser att jag helt enkelt får chansa. 
- Går med raska steg till busshållplatsen, bara för att upptäcka att den blir fem minuter sen.
- När jag kliver av bussen på Djupviken och börjar gå mot jobbet ramlar jag på en isfläck det första jag gör.
 
Men sedan är jag äntligen på jobbet och kan börja arbetsdagen. 
Från och med att jag kliver in där flyter resten av dagen på utan vidare missöden, och fredag-den-trettonde-morgonen ligger nu i det förflutna redo att glömmas bort :-) 
 
Denna plogkant var man tvungen klättra över i morse för att komma in i bussen...
 
 
Tog inga bilder hur mycket snö det var vid och på bilen från början, utan jag fotade bara lite när jag kom hem. Så dessa bilder är när jag redan fått bort en massa snö.
 
 
GOTT NYTT ÅR på er allihopa! (Om jag fortfarande har några läsare kvar).
Hoppas ni haft ett mycket fint nyår, och att 2017 börjat på bästa sätt för er.
 
Jag är medveten om att jag skrivit såhär ett x antal gånger tidigare, så jag har egentligen ingen bra förklaring till varför ni skulle tro mig den här gången. Annat än att jag verkligen känner mig taggad just nu...
Känner mig taggad att väcka bloggen ur den koma den legat i under typ två år.
Jag är otroligt bloggsugen, och för tillfället känner jag sannerligen det här med "nytt år, nya möjligheter" bubbla inom mig.
2017 hoppas jag verkligen kommer att för min del bli bloggens och Youtubekanalens år!
Och eftersom ett av mina nyårslöften är att fota mer så tror jag detta kan bli bra. Hoppas bara att jag kan uppfylla det också.
 
Som sagt; hoppas ni haft ett Gott Nytt År!
NU taggar vi 2017!!
 
Hej hej!
Hoppas att ni haft en fin Luciadag allihopa, och att ni fått se något luciatåg. Själv har jag tyvärr inte gjort det, men jag har haft glitter i håret hela dagen och därmed fixat känslan även utan luciatåg. Och det har gått minst lika bra :-)
Visst är det bara helt sjukt att det är så kort tid kvar till julafton! Det är ju inte ens två veckor!
Dessutom har jag bara köpt en enda julklapp ännu, så jag börjar känna paniken komma krypande. Dock har jag flera personer som jag vet vad jag ska ge; har bara inte kommit mig iväg för att köpa det ännu.
 
Hur är det med er? Har ni köpt någon julklapp ännu?
Är ni färdiga? Eller har ni inte heller börjat?
 
 
 
 
Vid det här laget är det länge sedan Show&Tell/Galleri Fredag var ett aktivt tema, men det finns ett av dess ämnen som faktiskt överlevt, och som fortfarande är roligt att plocka fram två gånger per år.
Det var det populäraste temat under Show&Tell-tiden, vilket kan vara orsaken till att det lever kvar.
Däremot upptäckte jag, efter att redan ha börjat på detta inlägg, att jag faktist inte publicerade något inlägg i juni detta år... ;-) Så för 2016 blir det bara en sammanfattning för juni till december på min blogg. 
Men egentligen gör det inte så mycket, eftersom jag helt ärligt har varit USEL på att fota under hela det här året. Och under första sex månaderna hände det inte direkt mycket i mitt liv.
Det var ett bra halvår, men kanske inte så intressant att skriva om. Särskilt om det knappt finns några bilder att illustrera med...
Under januari till och med maj jobbade jag på, och det var så gott som allt jag gjorde under den tiden. Jobbade, åt och sov typ ;-) I och för sig var jag till Ikea i Haparanda vid två tillfällen, men det var nog det mesta som hände.
Och jag vet; märkte precis att jag kommer börja denna halvårskoll med juni, och juni skulle ha varit med i förra.
Men men, det är som det är och nu får det vara så ;-)
 
Och nu säger vi att det är slutbabblat med introt till detta inlägg. Det är långt nog som det är (hoppas ni inte blivit avskräckta inför resten av texten).
 
 
JUNI
 
Som jag berättade i introt så har min kära Mark von Canon knappt fått arbeta överhuvudtaget i år, och det gäller även under sommaren (då jag verkligen BORDE ha varit ute och fotat).
Men tja; jag har jobbat, jobbat och jobbat.
Här hade jag fortfarande min anställning på Myran, och jag trivdes som fisken i vattnet.
Aldrig någonsin har jag fått SÅ mycket självförtroende på så kort tid som jag fick under min tid där!
Tack vare världens bästa arbetskompis (och "mentor") vågade jag kasta mig in i springvikarievärlden och hoppa in i förskolekök jag aldrig varit i tidigare, även om det innebär ensamarbete. Jag är inte hundra säkert på att jag faktiskt hade vågat det om jag inte hamnat på just Myran förra hösten... 
Sista veckan i juni vikarierade jag (hela den veckan) på en annan förskola, vilket innebar att det var jag som skulle "stänga igen" det köket inför sommaren. Men det gick bara fint, och mitt självförtroende fortsatte att växa.
Jag kämpar fortfarande med min blyghet, och kommer förmodligen att få göra det hela livet. MEN jag har aldrig i hela mitt liv varit så pass "oblyg" som under det här året, och det är sannerligen en ny erfarenhet för mig!
 
Annars då...? Tja, som sagt hände det inte sådär hemskt mycket under juni månad.
Midsommaraftonen tillbringades ute vid stugan med surströmmingsmiddag. Mums!! Börjar vattnas i munnen bara jag tänker på det :-D
Och senare samma helg var det födelsedagskalas för denna charmiga 2-åring:
 
 
Det var även under juni jag gjorde min fotorunda där jag fokuserade på att fota Björkar i försommarförpackning. Fotorundan som resulterade i en massiv bildbombning här på bloggen.
Det var, faktiskt, den enda riktigt stora fotorundan jag gjort i år. Tyvärr.
 
 
 
JULI
 
Kommer att bli lite enformigt detta, men juli var inte så mycket annorlunda än juni. Jag hade visserligen semester i två (2) veckor – min första riktiga semester – men sedan jobbade jag på som vanligt. Eftersom Myran hade sommarstängt och så även den förskola jag var på veckan innan semestern, så var jag några veckor på ytterligare en förskola som hade jouren i sitt område. Förskolor turas om att ha jouröppet under sommar -och jullov, då det är färre barn som behöver barnomsorg då.
 
Juli betyder även födelsedagsmånad i min familj, då vi är 4 av 6 som fyller år då. Inklusive jag själv.
Den 8:e firade jag min 32:a födelsedag. How did that happened? Jag fyllde ju nyss 20...
Nåja, moving on.
 
Det började även gå upp för mig, mer och mer, att det faktiskt inte var länge kvar av min anställning på Myran. Efter sommaruppehållet skulle det bara vara två månader tills den skulle ta slut, och jag mer än någonsin sakta ner tiden. Jag ville verkligen inte sluta!
 
 
Tillbringade även en awesome sommardag ute vid stugan, där jag faktiskt fick till några riktigt härliga sommarbilder.
 
 
Jag fortsatte även att, typ, maratontitta på min absoluta favoritserie - Bones. Kollade igenom äldre avsnitt/säsonger samtidigt som jag följde den pågående säsong 11. Det var nämligen nu under sommaren som den hade säsongsavslutning. Och jag måste säga att det är den BÄSTA, den mest SPÄNNANDE och NERVKITTLANDE säsongsavslutningen jag någonsin sett! Med en cliffhanger som inte är av denna värld!!
Att man måste vänta så gott som ett helt år på fortsättningen är nästan tortyr...
Under 2017 släpps den tolfte och sista säsongen av denna underbara crime/komedi-serie, och jag kan knappt vänta!
 
 
 
AUGUSTI
 
Samma sak återigen... jobbet fortsatte. Måste få säga att jag trivts så bra att jobba i förskolekök att det knappt varit jobbigt med söndagskvällar. "Söndagsångest" har jag ärligt varit ganska så förskonad från.
 
Däremot var det denna månad som jag började så smått med att prova spela in videos och göra enkla redigeringar. Det blir enkla för min del, dels för att jag är nybörjare, men också för att jag bara har det extremt basic-programmet Windows movie maker att tillgå.
Men trots det upptäckte jag härmed glädjen med Youtube, det här med videoskapande samt vloggande.
Jag hoppas verkligen att jag kommer kunna bygga upp min egen Youtube-kanal under 2017!
 
 
 
SEPTEMBER
 
Det är nu man märker att min fotoaktivitet nästan legat på minus, för jag har inga bilder från september...
Kanske är det för att jag fokuserade mer på mitt nyvunna intresse för Youtube i kombination med bristande fotoinspiration samt fortsatt jobbande.
Jag kom tillbaka till Myran för att jobba sista månaden på min anställning.
Att jag på just denna anställning bara kunde få max ett år hade jag ju vetat hela tiden, men det kändes ändå så himla trist, och jag ville verkligen inte tänka på sista september.
 
Och när den dagen till slut kom så ville jag egentligen inte åka därifrån. Drog nästan benen efter mig på väg ut till bilen, minns jag. Och ja, jag vet att allt det här låter fånig, men jag trivdes verkligen så oförskämt BRA på det stället!
Dock, även om just den anställningen tog slut så stod jag ju fortfarande kvar på viklistan för Måltidsservice, och jag visste att det mest troligt skulle finnas jobb. Men ändå. JUST den där fredagen kunde jag inte se annat än sista dagen på en arbetsplats jag lärt känna under ett helt år och där jag trivdes så bra.
 
Nåja; saker tar slut och man går vidare. Och det skulle faktiskt visa sig att jag faktiskt skulle få jobba en hel del! Sedan jag slutade den sista september har jag haft jobb varje dag (inte helgerna naturligtvis) fram till dagens datum. OCH där jag är just nu har jag fått fram till jul!
Så... inget ont som inte har något gott med sig :-D
 
 
OKTOBER och NOVEMBER
 
Jag – big surprise – jobbadeeee hela oktober, och hela november!
Det får bli så att dessa månader får hamna under samma rubrik, då de lite "går ihop" i varandra. Finns inte så mycket att säga om dem enskilt...
Men ungefär här dök även ett nytt "intresse" upp hos mig som känns värt att nämna. Det var någon gång i september/oktober/november som jag fick upp ögonen för det här med "decluttering", efter att ha fastnat för en massa minimalistklipp på Youtube.
Jag har under en längre period varit sugen på att göra en extra stor rensning bland mina saker, eftersom jag vet att mycket i min ägo är sådant jag inte använt på åratal, eller aldrig använt, och förmodligen aldrig kommer att använda. Dock har det liksom inte blivit av, och jag har känt hur jag bara blivit mer och mer stressad över allt "clutter".
 
Och jag måste bara få säga... att jag blev faktiskt förvånad över en sak. Och det var hur tillfredsställande det var. Trodde innan jag började att det skulle vara jobbigare, men ju mer saker jag gjorde mig av med desto mer exalterad och tillfreds kände jag mig.
På ett sätt var jag lite orolig att jag skulle börja sakna de saker jag slängt/skänkt/sålt bort och ångra mig. Men hittills har jag faktiskt inte saknat en enda pryl. Jag har inte ens tänkt på de saker jag inte äger längre, vilket känns som ett kvitto på att det här är en livsstil för mig.
 
Jag har kommit på mig själv med att älska de öppna ytorna jag fått, så jag kommer absolut att bli betydligt mer selektiv i mitt införskaffande av inredning och dylikt i framtiden.
 
OCH det viktigaste och bästa som hände i början av november!!!
Min bror och hans flickvän blev föräldrar för första gången, och jag blev därmed faster till en liten Kajsa :-D
Åh, det är verkligen roligt när familjen växer!
 
 
 
Bakade bullar till Kanelbullens dag, bara för att jag tyckte det kunde bli en bra video till min Youtube-kanal ;-)
 
 
Och till sist så fotade jag även mina sämsta Norrskensbilder hittills, då jag var hemma i lägenheten då jag upptäckte årets mäktigaste norrsken uppenbara sig på himlen.
 
 
DECEMBER
 
Och ja, där är vi nu. Årets mysigaste månad, innehållande årets absolut bästa högtid -julen!
Det mest annorlunda för min del är att jag faktiskt kände att jag ville prova på lite mer "stilrent" julpynt i år, med mer vitt/silver och bara lite rött för att bryta av med en annan färg.
Dock är jag ju mycket traditionell när det kommer till just julpynt, och jag vill helst ha så mycket som möjligt. Brukar leva efter orden "man kan inte ha för mycket julpynt". Därför kan det hända att detta mer stilrena bara blir i år. Vi får se.
Känner att det inte finns så mycket att skriva om december, eftersom det inte gått så mycket av månaden. Plus att det känns som om jag upprepat mig tillräckligt som det är i detta inlägg... ;-P
Därför tror jag vi avslutar med lite juliga bilder jag tagit de senaste dagarna (ja, jag har faktiskt använt kameran lite den senaste tiden ;-)) ...
 
 
Pust! Det här inlägget tog drygt fyra (4) timmar att skriva.
Plus tid för att välja ut samt redigera bilder... ;-)
Tro det eller ej, men jag har faktiskt aldrig tidigare gjort ett pepparkakshus!
Vanliga pepparkakor har jag naturligtvis bakat hur mycket som helst, men jag har aldrig gjort ett hus tidigare. Därför tänkte jag att det faktiskt kunde vara på tiden att prova på det nu, såhär 32 år in i mitt liv ;-)
 
Dock har jag inte varit så ambitiös att jag gjorde alla delar från scratch, utan ärligt talat så köpte jag en sådan färdig byggsats med husdelarna. Så vad jag gjort är att jag satt ihop huset och dekorerat det :-)
 
 
P.S. Jag vet att min kamera egentligen behöver en storrengöring... Men jag vågar tyvärr inte ge mig på en sådan sak själv. Jag är ganska så feg när det gäller sådana saker, och jag tror jag kommer att göra det värre eller förstöra något.
Så jag måste förmodligen lämna in den någonstans vid något tillfälle, men inte nu. Har tillräckligt med utgifter den här månaden, då bilen bestämde sig för att inte gå igenom besiktningen (måste byta ett av bältena).
 
– Det är Fredag!
– Det är endast två dagar kvar till första advent!
– Julpyntet är framme (inte allt, men tillräckligt för att myskänslan ska infinna sig)!
– Lyssnar på julmusik för första gången i år (Agnethas och Lindas julskiva; what else?!)
– Det snöar utanför mitt fönster, vilket bidrar lite extra till julkänslan!
 
Och sist, men inte minst...
– Det är lööööööööön!!!
Idag kom den! Och den är precis lika fin som jag hoppades :-D
Det kändes nästan som en tidig julafton när jag efter jobbet öppnade det vadderade kuvertet innehållande min kalender från personligalmanacka.se!
Den sidan kan man alltid lita på, enligt min erfarenhet!
 
Precis som säkert många av er har jag alltid haft svårt att hitta almanckor jag känner mig nöjd med. När jag t.ex. gick i skolan (då jag behövde dem bäst) fick jag alltid "nöja mig" med det jag kunde hitta. Men ingen kalender jag någonsin haft har jag varit 100% nöjd med. De har inte varit riktigt jag...
...TILLS jag hittade Personligalmanacka.se!
På den sidan får man designa sin egen kalender -från pärm till pärm.
Man får välja utseende på fram och baksida, inklusive om man vill ha egna bilder.
Man får välja själv vilken månad man vill att kalendern ska starta.
Man får välja hur man vill att själva kalenderbladen ska se ut. T.ex. om man vill ha dagarna i "liggande" eller "stående" format.
Man får välja vad som ska följa med.
Man får välja vad man vill ha för "extrasidor" (de sidorna som brukar vara i slutet av en kalender).
Man får välja färg på gummisnodd och linjal.
Och så vidare. Och så vidare.
 
Jag har aldrig varit missnöjd när jag beställt från den här sidan, så jag kan verkligen rekommendera er att beställa er kalender för 2017 därifrån!!
 
Detta inlägg är INTE sponsrat!
Jag skriver det bara för att jag älskar Personligalmanacka.se och genuint tycker de förtjänar all fin publicitet de kan få!!
 
 
Jag längtar till första januari...!
Jag hade inte tänkt julpynta förrän någon gång nu till veckan, men idag åkte jag en sväng till Backcity och kom hem med lite julprylar.
Det slutade med att jag inte kunde låta bli att placera ut dem i lägenheten för att se hur de ser ut på plats. Därför får de nog stanna kvar där, även om jag inte plockar ner stora jullådan förrän i slutet av veckan.
 
Hittade i alla fall min drömadventsljusstake på Dollarstore.
Såg denna i marmor första gången någon gång i september, och blev förälskad direkt. Ni som följt min blogg länge undrar säkert som sagt varför jag föll för just en sådan ljusstake. Den är ju inte direkt klassiskt julig, vilket är vad jag alltid har älskat mest av allt.
Men som sagt så har jag varit sugen på att julpynta på ett lite mer "modernt" och stilrent sätt, så denna adventsstake fick det bli.
Visst är den ljuvlig!
 
 
En annan sak jag inte kunde låta bli att handla hem var denna ursöta lilla ljusslinga. Det är små pollor med snöflingor på och ljus inuti. Hittade dem på ÖoB för bara 50 spänn/st. (köpte två, en till varje Lackhylla) :-D
Jag kan knappt fatta det... Huuur kan det REDAN vara dags igen??
Om exakt en vecka är det första advent, och därmed har nedräkningen till julen 2016 börjat.
Vi stod ju nyss och skålade in detta året!
Det var ju NYSS vi plockade fram förra julen.
Och det var ju nyss vi plockade bort förra julen.
Hur kan det redan vara jul igen??
 
INTE mig emot dock!!
Ni som följt min blogg/följt mig på sociala medier vet att jag älskar julen.
Nej, det var en underdrift...
Jag är barnsligt förtjust i julen!
Man kan säga att det egentligen är "tillåtet" att börja julpynta redan nu. Den här helgen stör jag mig inte på om jag ser adventsljusstakar dyka upp i fönsterna, och det är en sådan ljuvlig känsla!
Jag kommer nog dock inte att börja redan i helgen, men till veckan är det sannerligen fritt fram även för mig. Vill ju vara klar lagom till första advent, så att jag kan adventsmysa med julpynt och den klassiska julfilmen Tomten är far till alla barnen.
Vet inte riktigt varför det blev just den filmen som blev min adventstradition, men det blev helt enkelt på det sättet :-)
 
Däremot har jag ett litet dilemma detta året... och det handlar om vilken typ av julpynt jag ska ha.
Jag har ju som ni vet alltid tyckt allra bäst om rött och grönt julpynt. Och så mycket man bara kan tänka sig. Finns inget "less is more" under julen...
MEN i år känner jag mig nästan sugen på att prova på något lite annorlunda...
På ett sätt känns det så lockande att prova på t.ex. en jul i färgtemat vit/silver.
Eller vit-silver-röd. 
Alltså ett lite mer modernt stuk på julpyntet. 
Eller ska jag köra på det klassiskt rödgröna, som jag alltid kört med? 
 
Jag tror det handlar om att jag fastnat för den här decluttering-livsstilen i höst. Att det är därför jag vill prova på att ha även julen lite mer "decluttered" och avskalad.
Och ja, trots att jag är en julälskare av rang så är detta genuina funderingar jag haft inför julen 2016.
Och jag måste bestämma mig inom ett par dagar.
Kanske blir det att blanda lite. Någon tomte vill jag ju i alla fall ha framme, och jag gillar ju de klassiska röda.
 
Nåja, ni kommer att få se hur det blir :-)
 
Bjuder på några tidigare julbilder eftersom jag naturligtvis inte har några årsfärska sådana...
 

Jag kanske låter arrogant nu men det är inte meningen, utan det är bara en seriös fundering jag haft nu någon dag...

Ingen har väl missat allt det här med veckans snökaos i vår huvudstad?
Först vill jag bara påpeka att det här inte är någon typ av jämförelse mellan norr och söder av vårt land.
Jag VET att det kommit väldigt mycket snö på bara några dagar där nere.
Och jag VET naturligtvis att de har en annan kvalitet på snön än vad vi har. Att den är mycket blötare/tyngre är ju såklart ett faktum.

Men det jag funderar över är att det vet ju faktiskt Stockholmarna också...
1. De vet att snön kommer varje år
och
2. De vet vilken kvalitet det är på snön de får.
Och ändå hamnar ordet "snökaos" alltid i tidningarna ungefär den här tiden varje år...
Känns som om man borde kunna vara lite mer förberedd vid det här laget, trots blötare/tyngre snö än i andra delar av landet.
Investera i bättre plogar/snöröjning, kanske?
Se till att få på vinterdäcken i tid, kanske?
För även om lagen rent tekniskt säger 1:a december (för alla att ha vinterdäck) så FÅR man faktiskt byta redan 1:a oktober...!

Som sagt; alla där nere vet att snön kommer varje år, och varje år verkar de bli lika förvånade över att det kommer snö...

Igen; det är absolut inte meningen att låta arrogant, utan det är bara någonting jag funderat på.

 
Bilderna är från vintern 2015, bara för att inlägget inte ska bli bildlöst.
Idag är det ytterligare en sådan där återkommande temadag -Kladdkakans dag.
Och bloggare som man är måste man ju uppmärksamma det ;-) Ides dock inte ställa mig och baka, så det fick bli en från affären.
I övrigt har jag inte gjort särskilt mycket annat idag än jobbat. Efter jobbet har jag mest tagit det lugnt, som vanligt.
Men jag fixade i alla fall lite måndagsmys nu under kvällen, dvs. tände lite ljus runt om i lägenheten, och jag måste erkänna att det var riktigt mysigt med snöflingorna som samtidigt faller utanför fönstret. Att det är mörkt har faktiskt inte gjort särskilt mycket just idag.
 
God afton på er!
Hur står det till i era små stugor där ute runt omkring i världen? Här i mitt lilla krypin är det för tillfället bara mysigt och fint :-)
.
.
.
Och vad sjutton var DET för inledning???
Nåja, jag kände för att sväva ut lite och bara leka med orden ;-)
 
Fredag är det i alla fall idag! Wihooo!!!
För mig som "hade fredag" redan igår, i huvudet i alla fall, känns det extra skönt att det faktiskt är fredag idag. Veckans bästa dag. För trots att det faktiskt är vanlig arbetsdag så tycker jag inte det gör något. Med den enorma fredagskänsla jag alltid har så känns det som att det redan är helg.
Den här helgen har jag nog inte direkt planerat något särskilt; blir väl mest att ta det lugnt, ladda upp inför nästa vecka samt kanske fortsätta lite grann angående detta med min "decluttering"-period. Det känns fortfarande helt underbart att bli av med alla dessa saker som bara stått och samlat damm!
 
Dock var det inte vad detta inlägg skulle handla om.
Det skulle faktiskt handla lite snabbt om dagens väder, mest för att jag vill ha det dokumenterat för att kunna gå tillbaka senare år och se... när snön kom.
För ja, idag kom den första riktiga snön för året till oss.
Det har pudrat lite vitt tidigare under veckan, men inte mer än så. Och i morse och på förmiddagen var det barmark. När jag åkte till jobbet singlade det någon flinga, men inte så att det egentligen lade sig.
Klockan 10 åkte jag hem, då jag slutade på första stället och fredagar kan jag inte åka till nästa ställe förrän lite senare.
Så i alla fall... på hemvägen började det snöa lite grann igen, och bara strax efter jag klivit in hemma hos mig satte det igång att snöa på allvar.
Två timmar senare låg det typ ett decimetertjockt snötäcke på marken.
Det gick från höst till vinter på två timmar. Tur att vinterdäcken åkte på redan i måndags ;-)
 
Nej, nu tycker jag att jag tjatat nog för detta inlägg. Det har redan blivit betydligt längre än jag tänkte från början... men det är jag i ett nötskal när det kommer till min blogg :-)
Jag tycker vi avslutar med några bilder av dagens snöoväder, fotade från mitt fönster:
 
Jag har äntligen erkänt för mig själv - jag är en hoarder. Typ.
Inte nu samla-skräp-ända-upp-till-taket-hoarder (som det görs TV-program om lite nu och då), men jag måste helt enkelt höra till en variant av samlare, även om det är en lägre nivå.
 
Jag är, och har alltid varit, en nostalgisk person som lever alltför mycket i det som varit. Därför har jag alltid haft stora svårigheter att göra mig av med saker. 
Är en sak knuten till något speciellt minne, eller ännu mer om jag fått den av någon, har den fått stanna. Även om jag aldrig använder den. Har av någon anledning alltid haft känslan att jag direkt förolämpar givaren om jag skulle göra mig av med grejen. Även om det gått typ 10 år och hen med största sannolikhet knappt kommer ihåg att hen gett den till mig.
Detta inkluderar till och med gamla födelsedagskort.
Sådana kort daterade så långt bak som från typ tonåren har legat och tagit upp plats i någon skåp eller låda, bara för att jag inte kunnat skaka av mig känslan av att förolämpa givaren om jag skulle kastat bort dem...
Jag kan tyvärr inte förklara bättre; det är den känslan jag alltid haft, och den har så gott som gjort mig handikappad när det gäller att rensa.
 
Detta har naturligtvis fört med sig att jag alltid haft en massa skräp överallt från... evigheter sedan.
Samtidigt har jag alltid känt en sådan tillfredsställelse av att slänga grejor. Att se resultatet av en storrensning har uppfyllt mig med känslor jag inte riktigt kunnat sätta ord på förut.
Och när jag tänker djupare på saken så inser jag också att jag i typ 10-12 år burit på en sorts önskan att prova på att resa iväg med typ bara passet och bankkortet. Resa (mycket) lätt med andra ord.
Som ni förstår är det här mycket motstridiga känslor jag brottats med...
 
Den senaste tiden har jag fastnat för en speciell typ av videos på Youtube...
Som ni vet vid det här laget älskar jag ju YT rent allmänt och jag kan lätt fastna där några timmar ;-)
Men just nu är det en speciell typ av videos som fångat mitt intresse... och det är sådana som handlar om "decluttering" och minimalism.
Jag kunde inte hindra mig själv från att maratontitta på just sådana videos.
Jag började efter ett tag att se mig omkring här hemma, och stressen över allt "clutter" blev tusen gånger värre. Den har funnits där länge, men nu blev den nästan övermäktig.
Därför bestämde jag mig för att ge "decluttering" en chans. 
 
En sak vill jag bara säga... och det är att detta egentligen inte är något hastigt "infall", utan det var mer att alla dessa videos fick mig att inse att jag länge dragits åt det hållet; jag har bara inte kunnat sätta ord på det tidigare.
Jag har ju i åratal dragits åt bilder på t.ex. vita, ljusa hem med hyfsat sparsmakat med inredning. Jag har dragits till öppna ytor snarare än trånga, instängda hem översållade med mörka möbler och annan inredning.
Naturligtvis är det inget fel i det! Vi gillar alla olika, men jag kan ju bara skriva utifrån MITT perspektiv och vad det är JAG gillar. 
Jag tänker inte heller bli den typen av minimalist som bara äger typ vad som får plats i en resväska (även om jag fashineras lite av det, om jag ska vara ärlig), utan jag gav mig in i detta med en tanke att göra det på ett sätt som passar för just MIG.
 
Nu har det gått någon vecka, och jag har faktiskt klarat av att göra mig av med hur mycket saker som helst!
Det är den största rensningen jag någonsin gjort här hemma!
Jag stängde totalt av min nostalgiska hjärna och har varit otroligt selektiv i vad som fått stanna.
Den här gången har jag verkligen tänkt...
"Har jag använt den här på länge?"
"Har jag någonsin använt den?"
"Kommer jag ens att använda den i framtiden?"
Var svaret nej på dessa frågor, oavsett om jag faktiskt gillade vad-det-nu-kunde-vara, så åkte de.
Jag gjorde mig bland annat av med saker jag hade en eller flera liknande av, t.ex. skålar.
Jag gjorde mig av med en hel del dricksglas jag aldrig använder (det är ett bra exempel eftersom jag har haft massvis med glas i alla möjliga varianter!)
 
Jag har faktiskt till och med slängt bort en massa saker som är knutna till minnen, men som helt ärligt bara är saker som tar upp plats. Och minnen sitter ju trots allt inte i sakerna, utan i våra hjärtan. Det är den inställningen jag försökt ha nu under den här tiden. 
 
Dock trodde jag faktiskt det skulle bli betydligt svårare att göra mig av med alla dessa saker än det faktiskt varit.
Med "slänga bort" menar jag inte bara att jag slängt det i soporna, utan otroligt mycket har jag skänkt till en second hand-butik (Repris) här i Piteå. Ville bara nämna det, så ni inte tror att en massa fullt funktionsdugliga prylar bara hamnat på soptippen ;-)
Jag trodde att jag kanske skulle ångra mig direkt efter, men det har gått förvånadsvärt smidigt.
Faktiskt, och helt ärligt, så har jag inte saknat en enda grej jag skänkt/slängt bort!
Och skulle det ha blivit så, så hade det hänt direkt efter i så fall. Jag känner mig själv.
Men som sagt; Nej, inte en enda av alla dessa saker har jag ångrat att jag gjort mig av med.
De allra flesta grejerna hade jag till och med glömt bort att jag ägde.
Och det är väl också ett tecken på att vi människor idag har alldeles för mycket prylar... För alla har vi säkert en massa saker vi inte ens kommer ihåg att vi äger. Eller? Hur är det med DIG?
 
FAKTISKT så känner jag mig mindre och mindre stressad för varje pryl jag gör mig av med. Det är sant!
Det måste helt enkelt ligga något i talesättet att det i dagens samhälle är "prylarna som äger oss och inte tvärtom", i alla fall i mitt fall.
Jag känner mig lugnare och lugnare.
Mer och mer harmonisk.
Mindre och mindre stressad.
Det var inte ens så jobbigt att göra sig av med de sentimentala grejerna som jag trodde.
Visst, det var inte utan eftertanke för varje sak. Och visst kändes vissa saker mer i hjärtat, men det var långt ifrån lika tungt som jag föreställt mig. Eller som jag tyckt förut.
Och ALLT har jag trots allt inte gjort mig av med. Självklart har jag kvar vissa saker som verkligen betyder mycket för mig, eller där något speciellt minne riktigt bitit sig fast. Men på det stora hela har jag rensat bort otroligt mycket, och det känns bara FINT!
 
Nu skriver jag inte det här för att tvinga alla andra till att göra samma sak. Absolut inte!
Den här livsstilen jag strävar efter passar inte alla, utan man måste verkligen känna efter om man vill innan man börjar göra sig av med en stor del av sina ägodelar.
Så att jag skriver detta inlägg är enbart för att jag vill skriva av mig och dela med mig av mina egna erfarenheter.
Dela med mig av något som fått en så stor betydelse i mitt liv.
Dela med mig av att jag hittat något som, hittills, verkar passa mig som hand i handsken.
 
Nu är jag inte klar ännu, utan det finns fortfarande fler saker jag vill rensa bort.
Plus att jag har till exempel garderoben kvar. Dock är ju min garderob rätt minimalistisk redan som den är, då jag inte är sådär överdrivet förtjust i att shoppa kläder ;-P
Även mitt förråd ska jag gå igenom, men det blir dock nästa sommar. Har förrådet på vinden, och under vinterhalvåret är det ju typ lika kallt där som det är ute... Plus att det är mörkt större delen av dygnet, och det är inte mycket till belysning där uppe. Därför tror jag nog jag väntar tills det blir sommar :-)
 
En minimalistisk livsstil betyder ju även att man slutar köpa sådant man inte behöver.
Nu tänker jag som sagt inte bli 100% minimalist, men ändå lite minimalist-ish. Vilket betyder att jag, nu när jag rensat ut så pass mycket, inte kommer att bara köpa nytt för att "fylla ut" all plats igen.
Tvärtom så kommer jag att bli betydligt mer selektiv i vad jag handlar när det kommer till t.ex. inredning som prydnader också sådant.
Jag älskar ärligt talat öppna ytor och tror den här livsstilen kommer att passa just mig!