Follow
 
💗 Att jag trivs så bra på jobbet att jag inte ens känner någon s.k. söndagsångest.
 
💗 Att jag trivs så bra på jobbet att jag typ inte vill åka hem, även om arbetstiden är slut.
Jag trivs självklart bra hemma också (inga problem där). Men jag har kommit på mig själv upprepade gånger med att faktiskt tänka att "jag vill inte åka hem" i slutet av dagen.
 
💗 Att jag faktiskt känner mig "delaktig" i samhället på ett sätt jag aldrig känt under mitt vuxna liv!
 
💗 Att jobbet ligger så nära hem att det faktiskt är gångavstånd.
 
💗 Arbetstiderna! Jag är visserligen på plats klockan 6:00, men slutar då 13:30.
Okej, visst. Det är inte riktigt heltid, men "close enough" i alla fall med 81,25%.
 
För några veckor sedan tittade jag ut genom mitt fönster och fick syn på detta.
Hela himlen var bokstavligen uppdelad. Det såg precis ut som om det var ett lager moln över halva himlen, och att det precis som på bilden var en skarp kant där det blev klar himmel.
Jag vet att den här bilden bara visar en liten del, men det sträckte sig verkligen över hela himlen!
 
Har aldrig sett detta förut.
Någon som vet om detta "fenomen" heter något speciellt?
Eller var det bara en konstig slump?
 
Tänkte att jag skulle försöka mig på det här med bloggplanering.
Jag vet att många bloggare använder sig av den metoden, speciellt de som är lite större (av självklara anledningar). Själv har jag hittills inte haft någon direkt planering, utan bara skrivit precis när andan faller på, så att säga.
Inget fel med det i och för sig, men detta har resulterat i att jag (som ni märkt) hamnar i blogguppehåll lite då och då. Samt att när jag väl kommer på idéer så kan jag inte låta bli att publicera typ alla på en gång, efter varandra.
 
Därför tänkte jag att om bloggplanering fungerar för mig så kanske jag kan eliminera blogguppehållen, i alla fall lite grann. Om jag har en ungefärlig planering för min blogg kanske det är lättare att liksom sprida ut inläggen över veckan och på så sätt få ett kontinuerligt bloggflöde.
 
So, let´s see how this works.
Jag känner mig peppad i alla fall, men det kanske mest beror på det fina vädret ;-)
 
Jag har alltid tyckt om att skapa saker, att vara kreativ.
Det mesta jag gjort är att rita, skriva och fotografera. DET är mina allra största intressen. Det är också sådant jag inte blir rastlös av, utan kan ägna mig åt i timmar.
Men det finns ytterligare en sak jag ägnade mig lite grann åt tidigare, och det är stickning.
Under min uppväxt har jag haft perioder lite då och då när jag stickat lite olika saker. Okej, bebiskläder.
Inte för att jag någonsin varit gravid eller så, utan för att det finns inte en chans att jag skulle idas sticka vuxenkläder... ;-)
 
Tänkte i alla fall att jag skulle lägga upp bilder här på de saker jag stickat under åren.
 
 
Denna tröja var det allra första jag stickade. Tror det var i mellanstadiet någon gång, så jag kan ha varit en 10-11 år.
 
Den här dressen var det allra första mönsterstickade jag gjorde. Alltså inte bara rätstickning, utan slätstickning i kombination med mönstret på tröjan.
Detta var någon gång under högstadiet.
 
När jag gick på gymnasiet stickade jag den här rosa skapelsen. Hade sett den i en av mammas stickböcker, och hade alltid tyckt den var så söt med de små blommorna på bröstet.
Har det för att det egentligen ska vara blommor på armarna också, men jag skippade det.
Blommorna är för övrigt inte stickade, utan sytt på i efterhand.
 
Den här ljuvligt röda (ja, det är min favoritfärg) stickade jag så sent som för några år sedan.
I hur många år som helst har jag sneglat på detta mönster i en av mammas böcker, men inte vågat ge mig i kast med mönstret. För det ÄR avancerat. Det gäller att, så att säga, hålla tungan rätt i mun när du stickar det ;-)
Just den här har lite småfel vid vissa ställen, men vem vet... Jag kanske ger mig på den igen en vacker dag ;-)
Mamma har självklart stickat sådana här tidigare, men hon kan för övrigt sticka ALLT!
 
 
Jag hade gärna önskat att mina egna barn kunnat ha dessa kläder, i alla fall den vita dressen och den rosa overallen.
Men även nu när jag vet att jag med största sannolikhet inte kommer få några barn, kan jag ändå inte förmå mig att skicka iväg kläderna.
Jag förvarar dem här hemma för att liksom påminna mig om att jag faktiskt då och då haft tålamod att sticka kläder :-)
Denna typen av inlägg ska en väl egentligen göra runt nyår, men äsch! Why not?
Jag kom på det nu, så jag kör på.
2017 var som sagt inte det bästa fotoåret för min del, gällande inspiration och därav hur ofta jag tog ut kameran. Men några fotodagar blev det i alla fall, och nu när jag tittar igenom bilderna i efterhand märker jag att det kanske är något positivt ändå med att inte fota för ofta... ;-)
Det är sååå många bilder jag helt ärligt älskar!
Naturligtvis kan de bli ännu bättre, men jag är ju trots allt fortfarande "bara" en glad hobbyfotograf :-D
 
Enough said. NU tycker jag vi kör igång!
Här kommer alltså mina personliga favoriter från förra året.
 
Vi kan börja med de bilder som nästan kvalar in som mina all-time-favorites hittills:
 
 
That Foggy Day

Det var den där extremt dimmiga dagen i höstas, när jag tog kameran och åkte ut till Svensbyn, som jag lyckades fånga dessa bilder. Jag ÄLSKAR dem! Jag älskade dem redan då, och jag älskar dem nu!
Det var för övrigt så gott som den ENDA dagen den hösten då det inte regnade!
 
 
De Röda Bilderna
 
Samma dag som dimbilderna, men dessa är fotade i mitt närområde. Christinaskolans skolgård.
Jag kallar dem "De Röda Bilderna", eftersom jag dras sååå mycket just till den röda färgen. Tror det är just därför jag älskar dem så mycket. Hade det inte varit för de röda löven misstänker jag att jag skulle tyckt de var alldeles för trista.
 
 
I det ljusgröna paradiset
 
Jag har sååå många liknande bilder som den här. Jag fotar flera sådana här bilder varenda gång jag är ute på fotopromenad, oavsett vad som är "temat" med promenaden. Men jag älskar det verkligen. Jag älskar känslan att stå mitt under ett vårgrönskande lövträd och bara knäppa bild efter bild efter bild.
 
 
That light!
 
Denna bild är med dels för att den tar mig tillbaka till den där nästan kriminellt underbara sommarkvällen (en av de mycket sällsynta förra sommaren) då jag tog kameran och cykeln med mig ut och cyklade och fotade i flera timmar.
Och dels får den vara med för att just på den här platsen var ljuset verkligen sällsynt vackert. Jag kan bara säga en sak: Bilden gör inte på långa vägar ljuset rättvisa!!
 
 
Silence
 
Jag älskar känslan i denna bild. På något sätt känns den nästan "artistisk" (heter det så?), men det kanske bara beror på att jag gjorde den svartvit och drog upp kontrasten...
 
 
Those are the days I live for
 
Love it! Love it!! Love it!!!
DEN HÄR bilden kvalar upp i topp 3 över årets favoritbilder!!
Jag var ute efter ljuset, och älskar hur jag lyckades fånga det. Men pricken över i:et kom när jag hemma igen gick igenom bilderna och fick se att det flög förbi en fågel precis i fotoögonblicket.
Jag vet inte; kanske skulle jag ha klonat bort den då den blev så liten i bilden. Men jag vill inte det.
JAG tycker den bidrar till att få till den där speciella sommarkvällskänslan.
Det bästa av allt är att vid fototillfället är klockan strax efter halv tolv på natten!
I love Norrbotten in the summer!!
 
 
Just one moment of silence
 
Den här bilden gillade jag mer när jag gjort den svartvit än när jag lät den vara i färg. Jag kan inte riktigt motivera varför jag gillar den, utan det är helt enkelt en känsla jag har.
Jag gillar att den inte är jätteskarp, utan ger ett lite mer softat intryck.
Kanske för att det alltid är full rulle i det rummet när en är där och hälsar på ;-) och just den här bilden gör att jag får en lugn och behaglig känsla.
 
 
Have some muffins
 
Eh... jag vet. ;-P
Men att den här bilden får kvala in på listan är helt enkelt bara för att jag aldrig brukar lyckas få till bra bilder av ätbara saker. Men just den här gången pudrade jag över lite florsocker och la lite mer energi på att verkligen få till en bild jag blev nöjd med.
Inte bakbloggskvalitet, men en av de bästa bakbilder jag åstadkommit hittills.
 
 
Playtime
 
Kan egentligen inte motivera denna heller, men jag antar att jag dras till den tack vare färgerna. Och skärpan.
Det jag gillar med bilden är att den känns så lekfull.
 
 
Those are the nights I remember
 
Här var målet att försöka få till en "drömsk" bild. Känner inte att jag lyckades med tanke på den bild jag hade i mitt huvud. Dock fullt acceptabel ändå.
Inte perfekt. Inte välplanerad. Men det kanske är charmen med det hela?
Känslan av sommarkväll kommer i alla fall fram.
 
 
Like a dream in pink
 
Ja! Ja! Ja! Jag blev helt lyrisk när jag upptäckte att dessa träd blommande i mitt närområde förra våren.
Mark von Canon gick sannerligen varm under typ en timme (eller hur länge jag nu stod där; det är typ tre träd).
Jag är som ni vet helt såld på rosa blommor, så att de här bilderna hamnade bland mina favoriter var väl inte särskilt otippat...
 
 
Narnia wonderland
 
Och så... sist men absolut inte minst... 2017 års allra sista bilder!
Bokstavligen, eftersom de är fotade den 30:e december och jag tog inga bilder på nyårsafton.
Det var mörkt, som det ju är mitt i vintern, men jag bestämde mig ändå för att åka ut en stund med kameran. Mest för att jag behövde få till en bild att använda som nyårshälsning på mina sociala medier.
Det snöade inte den kvällen, utan när jag kom hem med bilderna tänkte jag lägga till lite stjärnor för att få "stjärnklara bilder". Men istället upptäckte jag att bilderna verkligen såg ut som julkort om jag lade till snö istället. Därför fick det bli så.
Och jag har inte ångrat mig.
Dessa Narniabilder hör fortfarande till mina favoriter.
Och de är ju ett bevis för att vi sannerligen hade en VIT jul 2017!
Den här vintern måste ju helt enkelt bara gå till historien som en av de snörikaste vintrarna någonsin!! Det är helt sjukt hur mycket snö det varit!
 
 
Tack och hej leverpastej!
Okej, töntigt jag vet! Men kunde inte motstå ;-P
.
.
.
Vilken av dessa bilder är DIN favorit (om du har någon)? Skulle vara roligt att höra :-D
Eller är det kanske någon annan bild du sett på min blogg det senaste året som du fastnat lite extra för?
 
GLAD PÅSK

önskar
Erica Pettersson
 
 
Hoppas ni får en riktigt fin Påskafton och en trevlig fortsatt helg, oavsett hur eller om ni firar påsk!
Dessa bilder är från påsken 2014, så tro inte att vi har barmark nu. Inte på långa vägar...
Detta bevisar dock att jag hade fel i ett tidigare inlägg;
vi hade faktiskt barmark en påsk för inte så länge sedan.
MEN det hör ändå till ovanligheterna. Har det för att 2014
var ett år då vi hade extremt lite snö hela vintern.
 
 
Idag är det Långfredagen, påskhelgens andra dag. För även om gårdagen var en vanlig arbetsdag så var det ju trots allt Skärtorsdag.
En sak kom jag att fundera lite över... och det är angående detta med påskpynt.
Är det många där ute som pyntar till denna högtid?
Eller känner ni att den är så kort att det inte är någon idé att dra fram en massa saker?
Själv hör jag till dem som inte påskpyntar. Jag äger inte ens något sådant pynt.
Och det är inte ens på grund av min stora utrensning, utan jag påskpyntade inte innan det heller.
 
Julen är en sak. Den "varar" ju trots allt i typ en månad.
Men även om påsken ändå är en "hel långhelg", så känns den alldeles för kort för att jag ska idas dra fram en massa specialpynt.
Jag kanske är tråkig, men det känns helt enkelt inte värt det. Att plocka fram sakerna kanske onsdagen för att sedan plocka bort allting fyra dagar senare...
 
Som sagt; hur gör ni?
Det skulle vara intressant att höra hur ni ser på påskpynt och påskfirande.
 
God kväll alla glada (och alla andra också)!
Som ni märker ser det lite annorlunda ut här på Pixeliebloggen. Jag har nämligen, äntligen, fått till en ny design! En sådan design jag önskat läääänge! En sådan där dropdownmenyn ligger allra högst upp och följer med när en scrollar.
Det är så att jag inte kunnat ha en sådan design på länge, på grund av den förbannade panoramaannonsen som en måste dras med när en har ett baskonto.
MEN nu har jag äntligen ansett att jag har råd att köpa några månaders PRO, vilket jag gjorde för några dagar sedan. Ni kanske redan har märkt att annonserna försvunnit och att bloggen därmed ser sååå mycket mindre plottrig ut!
 
Tänkte i alla fall att jag skulle byta ut headerbilden efter årstid. Den här första är en av de bilder jag fotade på vägen hem från jobbet en dag i början av året.
 
Vad tycker ni om nya designen?
Bra?
Ful?
Tycker ni det är störande med en stor headerbild, eller gillar ni detta koncept?
 
 
Avslutar med en totalt random detaljbild härifrån mitt hem, bara för att ;-P
En riktigt gammal Favorit-i-repris, men bilden passade bra in till just detta inlägg. 
 
 
Jag hade ingenting att göra för ett par dagar sedan, så jag satte mig ner för att se om jag fick någon skrivinspiration. Inte till något "regelrätt" blogginlägg, utan fiktivt skrivande.
Skrivande är ju det som var min allra första passion. När jag var liten skrev jag oräkneligt många små berättelser, och Författare var under många år mitt drömyrke nummer ett. På sätt och vis är det fortfarande ett drömyrke, men jag känner att jag har tillräckligt med insikt för att slå fast att jag inte har tillräcklig skrivartalang för att nå hela den vägen.
 
MEN det hindrar mig inte för att skriva! Nix pix!
Gillar en att skapa historier i huvudet så SKRIV! Det spelar ingen roll om ens verk aldrig kommer att bli publicerade "på riktigt". Skriv! Det är en sååå skön känsla att sitta och skriva i flera timmar. Se hur en historia tar form vid fingerspetsarna.
 
I alla fall... om jag ska ta och komma till saken då.
 
Den där korta skrivarstunden för ett par dagar sedan resulterade i en novell, vilket i och för sig är ovanligt för mig då jag gärna skriver lite längre berättelser numera.
När sagda novell var så gott som färdig (saknas bara lite grann) kom jag att tänka på bloggen, och om jag skulle kunna kombinera detta på något sätt. Bloggande handlar ju faktiskt om att skriva (även om bloggvärlden fokuserar mest på bilder, i alla fall i det svenska bloggklimatet).
 
Denna bloggerska började i alla fall fundera... Kan det vara en idé att skapa en ny kategori här på bloggen, där jag publicerar noveller som jag skriver? Alltså fiktiva noveller. Påhittade historier.
Hur låter det för er?
Är det något som ni skulle kunna tänkas vara intresserade av att läsa?
En sådan sak som att lägga upp berättelser jag själv skrivit känns ärligt skitnervöst. Det skulle verkligen vara att ta ett stort steg utanför min comfort zone att låta andra läsa vad jag skrivit, då jag aldrig gjort det förut.
Visst, jag har inte glömt bort att jag bloggat i tio år, men på något sätt blir det inte riktigt samma sak.
På något sätt känns det som om jag skulle blotta mig mer att lägga ut mina fiktiva berättelser för allmän läsning än det gör när jag skriver ett blogginlägg. Trots att det kanske borde vara tvärtom...
Samtidigt känns det som att det skulle vara jätteroligt.
 
Den nya kategorin skulle naturligtvis inte ta över bloggen. Det kommer fortfarande att vara en foto/livsstilsblogg, men med ett inslag av fiktivt författande.
Kanske att jag lägger ut en novell varje fredag eller liknande, "lagom för helgläsning".
 
Men som sagt; vad tycker ni?
Jag skulle uppskatta otroligt mycket om ni ville offra några minuter av er tid att ge mig feedback på detta inlägg.
Är en Novellkategori här på bloggen något som låter kul? Tråkigt? Ointressant?
 
Tack på förhand Bästa läsare, och hoppas ni får en riktigt fin/mysig/trevlig fredagskväll, vad ni än har för planer!
 
1 – Jag hatar blött hår.
Ja, det stämmer. Självklart gillar jag rent hår, men jag ryser bara av tanken på blött hår. På mig själv och andra.
Riktigt kortklippt kan gå bra, men det är när håret är längre och går ner i nacken eller ännu värre: ligger mot kläderna. Jag ryser när jag tänker på det, som sagt.
Speciellt om håret är både blött OCH utslaget, så att det hänger ner runt huvudet och ner över tröjan/överdelen.
Tyvärr så klarar jag knappt inte av att se filmer/TV/youtubeklipp där det är någon som nyss duschat och det blöta håret hänger fritt ner över axlarna.
 
2 – Jag hatar att t.ex. städa med utsläppt hår, eller se någon annan städa med utsläppt hår.
Det där håret igen... Verkar som om jag har någon typ av hårfobi ;-P
Men ja, jag hatar verkligen att städa (eller någon annan liknande aktivitet) med håret hängande runt huvudet. Jag vill egentligen inte ha ett enda hårstrå i ansiktet i sådana lägen, vilket förmodligen är anledningen till att jag så gott som alltid har mitt hår uppsatt i en hästsvans.
Dessutom, nu när det ett tag varit så populärt med städ -och organisationsvideos på Youtube, så måste jag säga att även detta gäller när jag ser andra människor också.
Måste erkänna att jag haft en liten fascination av just städvideos, vilket säkert är för att jag gillar "före och efter"...
Jag hatar dock när personen på videon har långt hår, och har det utsläppt under städningen.
Jag ryser när jag tänker på hur "i vägen" det ska kännas, och hur varmt det blir jämfört med om en drar tillbaka allt hår och på något sätt sätter upp det.
I´m wierd, I know!
 
3 – Jag tycker inte om när någon står bakom mig.
Av den anledningen tycker jag att det verkligen är skitjobbigt att stå i långa köer. Alltså om det är mer än 5 personer i kön och en med andra ord får köa ett tag.
Jag kan inte säga varför jag känner så; har nog egentligen ingen anledning. Jag bara känner så, helt enkelt.
Kanske är det därför jag välkomnade scannersystemet på matvaruaffärerna med öppna armar ;-)
 
4 – Mina händer kan aldrig vara stilla.
Jag har så svårt att bara låta händerna ligga helt vilande och stilla. Tyvärr är det så att jag alltid måste göra något för att sysselsätta händerna. Vet inte orsaken till det här heller, men mina händer måste alltid göra något.
Har dock testat sådana "stressbollar/grejer", men de fungerar inte. Blir bara rastlös (av någon anledning) av sådana.
 
5 – Jag har aldrig varit "ute på krogen".
Stämmer. Jag var inte ens på krogen när jag fyllt 18, eller ens när jag tog Studenten.
Och ska jag vara ärlig så är det inte ens något jag ångrar.
Anledningen var väl i och för sig att jag var alldeles för extremt blyg för att våga ta mig an något sådant i den åldern.
Men helt ärligt så har jag knappt ens reflekterat över att det är något jag "missat". Jag tänker inte ens på det.
Jag måste bara få blogga en liten fråga. Kan hända att jag tar bort detta inlägg senare; det är mest bara upplysningsvis för min egen del. Som bloggare är en ju alltid intresserad av vad som lockar in besökare, och vad som skrämmer bort dem.
Allt för att kunna utvecklas och skapa en så bra blogg som möjligt.
 
Nu är ju just detta något jag inte kan styra över, eller göra något åt, men jag är ändå nyfiken.
Därför vore det roligt om så många som möjligt hade möjlighet att svara.
 
När ni klickar er in här; blir ni avskräckta av all reklam så att ni kvickt lämnar bloggen? Eller stannar ni kvar och läser inläggen trots reklamen?
 
Förut var det ju så att den enda reklamen på blogg.se-bloggar var placerad under första inlägget. Det fanns där, men var tack och lov inte överdrivet störande.
MEN numera är det ju utökat med flera reklamplatser.
Dels under första och andra blogginlägget, dels panoraman överst på bloggen och det senaste är helsideannonserna som dyker upp då och då (de som skymmer hela sidan och som en måste klicka bort för att komma till bloggen).
Så med andra ord är det reklam på fyra (4) olika ställen.
Och det är ju inte små annonser direkt!
Dels, som sagt, helsideannonsen och ibland är ju även panoraman också hiskeligt stor. Vilket resulterar i att en måste scrolla för att komma ner till bloggen.
 
Detta är ju då som sagt ingenting jag kan styra över. Det är inte jag som lagt in reklamen eller tjänar något på den.
All denna reklam är obligatorisk när en bara har Baskonto på blogg.se.
Köper en Pro slipper en reklamen, men då jag inte tjänar något på min blogg är det ju inte alltid jag har råd att köpa Pro. Det händer bara någon gång ibland.
 
Men det känns ju lite bittert ifall reklamen (som numera tar upp typ mer plats än bloggen) skrämmer iväg besökarna.
Det gör kanske inte lika mycket för större bloggar att ha reklam på sin sida, då många stannar kvar ändå för att de känner till bloggen.
Men för alla småbloggare är det ju trots allt inte lika kul. Blogg.se´s obligatoriska reklam kan ju faktiskt ställa till det ganska rejält för oss.
 
Så igen; skräms du iväg från min blogg när du klickar dig in här och möts av stora blaffiga annonser?
 
 
Tack på förhand!
MVH /Erica
Detta inlägg kommer att plockas bort när den här veckan är slut. Det är bara för att jag ville göra en liten undersökning.
 
Det är nämligen så att jag tycker det vore intressant att se hur många läsare jag har, alltså personer som följer min blogg. Inte bara enskilda besökningar.
Hittills har jag mest uppskattat ungefär hur många ni är, men det skulle som sagt vara roligt att se hur många ni egentligen är :-)
 
Jag har 112 följare på bloglovin´, men de allra flesta av dem är antingen s.k. "spökföljare" eller personer som tidigare följt min blogg och slutat, men inte plockat bort mig.
Jag har ungefär 17-18 besökare (alltså unika besökare) per dag, om det är en bra dag. Annars brukar siffran ligga på ca. 10-12.
Jag får i genomsnitt 1-2 kommentarer per vecka.
Så hittills har jag uppskattat att jag har ungefär 4-5 läsare här på bloggen.
Därför skulle det vara roligt att se om min hypotes stämmer med verkligheten :-)
 
Nu kommer vi till poängen med detta inlägg...
Jag skulle bli så tacksam om ni som följer min blogg regelbundet skulle vilja kommentera ordet Hej.
Det behöver inte vara någon lång kommentar, utan hej räcker.
Men som sagt; bara om du verkligen följer min blogg.
Jag blir naturligtvis alltid glad för ALLA kommentarer jag får, men just i detta inlägg skulle det bli så missvisande om det är första gången du klickar dig in hit och inte har tänkt återvända.
Så om alla som följer min blogg säger ett snabbt Hej så ser jag ju konkret vilket mitt läsarantal är :-)
 
För som sagt; jag kommer plocka bort inlägget på söndagkväll då det bara är till för att jag vill se om min statistikhypotes stämmer.
 
 
Vill även passa på att förklara att jag naturligtvis vet att statistiken inte spelar så stor roll, och att en absolut inte ska hänga upp sig på den. En ska blogga för att en tycker det är kul, och inte för något annat.
Dock är den känslan att "blogga för ingen" (alltså blogga utan feedback) ganska jobbig i längden. Den kan göra att motivationen ganska snabbt minskar och är ganska svår att hämta tillbaka.
 
 
Tack på förhand!
/Erica
 
Först vill jag bara säga att det naturligtvis finns negativa saker i den här stan också, precis som i alla andra städer. Men jag väljer att framhålla det positiva i detta inlägg.
 
Jag brukar ju prata om hur mycket jag vill prova på att flytta någon annanstans i Sverige, eller allra helst utomlands. Och det ÄR verkligen något jag vill prova på. MEN den stad som för alltid har den största platsen i mitt hjärta är min älskade hemstad – Piteå.
Plus att jag tänkte passa på att göra den här listan nu när jag är at a good place in my life ;-)
 
 
 
1. Inte för stort och inte för litet
Okej, är man storstadsmänniska ut i fingerspetsarna kanske man inte ska bo i en småstad som Piteå. Men personligen tycker jag att det här är en stad som "inte är för stor och inte för liten".
Det ÄR en småstad, men samtidigt inte ett sådant samhälle där "alla känner alla".
Man har naturen "runt knuten" oavsett var i kommunen man befinner sig -inklusive stan.
 
2. Trevlig stämning
Frågar man någon annan får man ju säkert ett annat svar, eftersom vi alla har olika referenser och erfarenheter. Men jag kan ju bara skriva utifrån MINA erfarenheter, och jag älskar den allmänna stämningen här i Piteå.
Man brukar ju prata om "Piteandan", på gott och ont. "På ont" är att det som sagt är en småstad, och på sådana platser är det lätt att det blir lite inskränkt.
MEN eftersom jag fokuserar på det positiva här så blir piteandan kännbar på det sättet att det är en sådan trevlig stämning överallt.
På ett sätt tycker jag att Piteå får de positiva effekterna av en småstad men utan att bli en "alla-känner-alla"-ort.
 
3. Bästa kommunen!
Samma sak gäller här; det är ju inte säkert att en annan person skulle svara på samma sätt, utifrån dennes erfarenheter. Men när det gäller MINA erfarenheter så har jag, när jag haft kontakt med kommunen, 99,9% positiva erfarenheter!
 
4. Levande sommarstad
På sommaren lever staden verkligen upp, och det är inte för inte som Piteå fått rykte om sig att verkligen vara en Sommarstad. Under sommaren vill jag inte befinna mig någon annanstans än här i Piteå!
 
5. Mycket att göra för de som gillar vinteraktiviteter
Jag brukar ju som sagt klaga på att min hemstad är så otroligt död under vinterhalvåret. Och visst stämmer det till viss del... MEN det är mest för att jag inte direkt är en vinteraktivitetsmänniska.
Gillar man skidor, slalom, skoter, skridskor eller rent allmänt vinterfriluftsliv skulle jag faktiskt rekommendera Piteå på vintern.
 
6. Bästa skolorna!
De senaste tre åren har Piteå rankats på 1:a plats två gånger och 2:a plats en gång över listan på Sveriges bästa skolkommuner.
Naturligtvis finns det alltid saker att jobba på, men jag känner mig ändå stolt :-)
 
7. Bra förskolor (barnomsorg)
Här är det samma sak också; jag har ju i och för sig ingen direkt erfarenhet av barnomsorgen, annat än att jag jobbat i förskolekök de senaste 1½ året. Och jag har ju inte varit på varenda förkola i kommunen.
MEN av de jag varit på har jag fått så varma och positiva känslor av. Och då måste jag erkänna att jag ändå är ganska kräsen...
 
8. "Det är hit du kommer när du kommer hem"...
...är Piteå kommuns slogan, och nog för att jag är partisk men jag tycker verkligen det stämmer.
Den trevliga stämningen tycker jag gör att det verkligen känns att man kommer hem när man kommer hit.
 
9. Bra lokaltrafik (i alla fall för att vara Norrbotten/Norra Norrland)
Ja, jag tycker bussförbindelserna är bra här i Piteå. I alla fall, som sagt, enligt den erfarenheten jag har.
Naturligtvis beror det på var man ska/var man bor. Ut mot de mindre byarna runt omkring i kommunen är det ju otroligt lång väntetid, med typ två bussturer per dag (eller nåt sånt) till vissa ställen.
Men busstrafiken för själva stan och de närliggande byarna (typ Hortlax, Bergsviken, Öjebyn, Munksund o.s.v.) tycker jag är riktigt bra. Det går bussar ungefär en gång i timmen. En gång i halvtimmen vissa tider på dagarna till vissa platser.
 
10. Framtidsvisioner
Jag kan inte riktigt sätta fingret på något konkret här, utan det är bara en känsla jag har. Kanske för att det investeras så mycket här just nu? För att det byggs så otroligt mycket nytt?
Men någonstans i magen känner jag en positiv känsla när det kommer till framtidens Piteå.
 
 
 
Tänkte avsluta med lite korta fakta om min stad, bara för att ;-) Kanske i och för sig mest intressant om man inte är från Piteå. Bor man här vet man ju redan dessa saker ;-P
Hämtat direkt från Piteå kommuns hemsida (länk till källan)
 
Län: Norrbotten
Ytstorlek: 3 086 km2
Antal invånare: 41 993 (februari 2017)
Avstånd till:   Stockholm 876 km
                      Luleå 55 km
                      Umeå 220 km
                      New York 6332 km (3934 miles)
Storgatan i Piteå var Sveriges första gågata. Gågatan invigdes i augusti 1961.
 
♦ 2021 fyller Piteå 400 år. Stan är dock egentligen äldre, då den först var placerad på platsen för nuvarande Öjebyn, men brann ner och flyttades till var stan ligger nu.
♦ Öjebykyrkan är över 600 år gammal.
♦ Piteå bestod tidigare av 4 st. mindre kommuner (Hortlax kommun, Norrfjärdens kommun, Piteå stad och Piteå landskommun) men gick ihop till en storkommun 1966.
Vid intresse finns mer historia att läsa här.
 
Efter gårdagens glädje över att ha blivit utvald av blogg.se till framsidan + deras synasrutor var jag nyfiken på att se hur statistiken för hela fredagen såg ut, så jag loggade in på bloggen nu på förmiddagen... och såg att jag fått besöksrekord!
Det var tresiffrigt! Drygt 100 unika besökare! Närmare bestämt 104 unika besökare har klickat sig in här på min blogg!
För mig som har ungefär 15-20 besökare per dag (25 om jag har tur) känns det otroligt stort :-D Den här bloggen är ju trots allt fyra (4) år gammal.
 
Så TACK allihopa, och framförallt blogg.se!
Jag hoppas ni vill stanna här på min blogg även i fortsättningen :-D
 
 
Hej på er! Hoppas ni mår bra allihopa, och att ni har lika fint väder som vi har här i Piteå.
För min del känner jag just nu en extra stark lust att bloggdesigna, men jag har inga beställningar för tillfället.
Därför tänkte jag prova på en sak för att se om det kanske kunde börja rulla igång :-)
 
Alla som beställer en bloggdesign av mig från nu och fram till nästa söndag (den 12:e juni) får nämligen 100 kronor rabatt. Istället för 500:- betalar du alltså 400:-
 
Klicka här för att komma till det inlägget jag skrivit med instruktioner om hur du beställer.
Först vill jag bara säga att eftersom det här är en lista över några av mina favoritavsnitt, spridda över hela serien,
så är det naturligtvis SPOILERALERT på detta inlägg!
Ser ni serien, eller har tänkt se den, och inte vill veta något i förväg så hoppa över detta inlägg.
Jag vet att det är ganska så töntvarning på detta inlägg, men jag har inte så mycket idéer för tillfället.
 
 
Jag gillar som sagt hela den här serien och har kollat igenom den några gånger vid det här laget. Men naturligtvis finns det vissa avsnitt som jag gillar lite mindre, medan det finns andra jag älskar att titta på. Sådana jag sett om fler gånger än jag tittat på hela serien igenom...
Det finns säkert avsnitt jag glömt, men vill inte att listan ska bli alldeles för lång. Tänkte först att det skulle bli "mina 5 favoriter" eller "mina 10 favoriter", men det slutade med att det blev 15.
Jag har mest gått på min känsla när jag valt mina favoriter. Det behöver inte nödvändigtvis vara det bäst gjorda avsnittet, det avsnitt med bäst storyline eller liknande utan det är helt enkelt så att jag gått min känsla.
Inläggen är inte i ordning, alltså med nr.1-favoriten högst upp och så vidare. Min absoluta favorit behöver alltså inte vara högst upp (jag kommer att nämna när jag kommer till det avsnittet, vilket som är nr.1)...
 
 
(S03E04) THE SECRET IN THE SOIL
Detta avsnitt kvalar in på listan eftersom det är det första avsnittet då Dr. Lance Sweets är med. Sweets blir nämligen en av mina favoritkaraktärer i serien, så efter att han kommit in i gruppen känns det nästan som om de är en familj allihopa (jag gillar verkligen känslan mellan alla karaktärer i den här serien).
 
 
 
(S06E01) THE MASTODON IN THE ROOM
Jag har märkt att jag fastnar lätt för sådana här avsnitt; där själva fallet de jobbar med är lite "enklare" och själva historien i gruppen får lite mera utrymme.
Det här är första avsnittet i säsong 6; första avsnittet efter att gruppen splittras i säsongsavslutningen av säsong 5, då Booth åker iväg till Afghanistan för att vara borta ett år, Brennan åker på ett års antroprologprojekt i Indonesien (tror jag det var) och Angela & Hodgins flyttar till Paris för samma tidsperiod.
Så avsnittet handlar alltså om att allihopa återvänder hem till Washington DC för att hjälpa Dr. Cam Saroyan (en av personerna i gruppen och även deras chef) med ett fall som kört fast.
 
 
 
(S06E22) THE HOLE IN THE HEART
Upplösningsavsnittet när det kommer till de avsnitt som handlar om Jake Broadsky; den karaktär som man får veta stred tillsammans med Booth i armén, men som sedan hemma vände och blev seriemördare.
En av de jobbigaste händelserna i serien händer i och för sig i detta avsnitt, då en av Brennans "squinterns" dödas av Broadsky. Men avsnittet hamnar ändå på den här listan, det som sagt är ett sådant "upplösningsavsnitt", samt att Booth och Brennan ÄNTLIGEN blir tillsammans (efter 6 hela säsonger)!
Tror nog att det sistnämnda är den största anledningen till att avsnittet får vara med på den här listan ;-)
 
 
 
(S06E23) THE CHANGE IN THE GAME
DETTA är mitt absoluta favoritavsnitt! Det är nog det jag sett mest av alla, tror jag.
Även det här är ett sådant där fallet är ett lite "enklare" och inte så invecklat, och fokus får istället ligga på övriga saker -som t.ex. att Angela och Hodgins son föds samt att Brennan berättar för Booth att hon väntar hans barn.
Jag är egentligen inte sådär överdrivet förtjust i de avsnitt där Booth och Brennan går undercover, men just i detta avsnitt älskar jag det. Tror det är för att det ändå känns ganska så "lättsamt" och de har fått in en hel del humor i avsnittet.
Detta är säsongsavslutningen för säsong 6, och markerar i och med barn och graviditeter att det är på väg att blåsa nya vindar i seriens sjunde säsong.
 
 
 
(S02E09) ALIENS IN A SPACESHIP
Första avsnittet av flera som handlar om seriemördaren "The Gravedigger", som får sin upplösning några säsonger senare. I detta avsnitt blir Brennan och Hodgins nämligen begravda levande, och gruppen kämpar mot klockan för att hitta dem innan det är för sent.
Det är även i detta avsnitt som Angelas och Hodgins förhållande startar.
 
 
 
(S05E21) THE BOY WITH THE ANSWER
Jag gillar som sagt upplösningsavsnitt, och det här är ytterligare ett sådant. Eller, egentligen finns det ett till som handlar halvt-om-halvt om just denna mördare, men det avsnittet är mer som ett intro till historien om Broadsky...
Det här avsnittet handlar om rättegången mot Heather Taffet, den av seriens mördare som kallats "The Gravedigger".
Det jag gillar med den här serien, Bones, är alla lyckliga slut. Det allra mesta slutar trots allt bra. De lyckats alltid fånga in "the bad guy" och det mesta slutar lyckligt för seriens huvudroller.
Ja, det kanske är orealistiskt, men jag kan faktiskt inte låta bli att gilla det.
 
 
 
(S04E10) THE PASSENGER IN THE OVEN
Det finns en annan typ av Bones-avsnitt jag också gillar... och det är sådana som inte är så "spridda" (hittar inte något bättre ord). Avsnitt där hela handligen utspelar sig på endast en eller två platser och under en ganska kort tidsperiod.
I detta fall löser de ett mordfall ombord på ett flygplan, under en flygresa från USA till Kina. Hela handlingen utspelar sig alltså under endast några timmar.
 
 
 
(S05E12) THE PROOF IN THE PUDDING
Även detta är ett sådant avsnitt... ett sådant som utspelar sig på en enda plats -The Jeffersonian, alltså labbet som serien kretsar kring.
Alla huvudkaraktärerna blir "inlåsta" på labbet av "a bunch of gouverment guys" (hittar inte några bra ord för det på svenska) under en kväll och får en uppgift -med hjälp av kvarlevorna från en man, utan att identifiera denne, ta reda på hur han dog.
Handlingen tar en spännande vändning när gruppen misstänker att det är JFK och att det är därför allt är så hemlighetsfullt...
 
 
 
(S05E16) THE PARTS IN THE SUM OF THE WHOLE
Detta är ett tillbakablicksavsnitt... där man får följa med när Booth och Brennan berättar för Sweets om vilket som var deras första fall tillsammans, och därmed hur de träffades första gången.
Finns egentligen inte så mycket att säga här... jag gillar tillbakablickar i serier, så det här är ett avsnitt helt i min smak :-)
 
Seeley Booth och Temperance Brennan i ett fall som utspelar sig 1 år innan serien börjar...
 
 
(S05E20) THE WITCH IN THE WARDROBE
Det här avsnittet kvalar faktiskt in endast för att det är det avsnittet då Hodgins och Angela äntligen gifter sig!
I häktet, där de hamnat efter att Hodgins retat upp en polis som stannat dem efter vägen på väg från en brottsplats.
 
 
 
(S07E06) THE CRACK IN THE CODE
Introduktionsavsnittet till historien med seriens (hittills) värsta seriemördare och psykopat -Pelant.
Jag vet egentligen inte riktigt varför jag gillar det här avsnittet. Egentligen gör jag det inte, då jag stör mig så mycket på just historien med Pelant. Tycker oftast det är så jobbigt det här med att han, i och med att han är ett sådant datageni, kan göra allt. Han vet alltid var de är, vad de gör/jobbar på och han ligger alltid flera steg före.
Därför borde jag inte gilla just det här avsnittet, men kan ändå inte låta bli att kolla på det.
Så någonting måste det ju ha som gör att jag dras till det...
 
 
 
(S07E07) THE PRISONER IN THE PIPE
Jag vet däremot varför jag gillar detta, och det är för att det är i det här avsnittet som Booths och Brennans dotter Christine föds, och det är även ett sådant avsnitt jag känner är ett av de lite "lättsammare".
Egentligen känns "lättsamt" som fel ord att använda, men som sagt så kommer jag inte på något bättre just nu.
 
 
 
(S07E12) THE SUIT ON THE SET
Ännu ett sådant "lättsammare" avsnitt jag fastnat för (ingen är väl förvånad vid det här laget ;-P)
Booth och Brennan har åkt till Los Angelles för att kolla in filmatiseringen av en av Brennans böcker.
Men filmplanerna går inte riktigt som planerat, då de måste avbryta filmandet därför att kvarlevorna av en mördad man dyker upp. För att inte filmen ska läggas ner erbjuder sig Booth & Brennan att hjälpa till att lösa mordet på den person som visar sig vara chefen för studion.
 
 
 
(S09E04) THE SENSE IN THE SACRIFICE
Ett vad jag kallar upplösningsavsnitt (anyone surprised?),
Det här är det avslutande avsnittet när det gäller fallet med Pelant. Äntligen, efter nästan två säsonger av att gruppen plågats av honom, har vi kommit till hur det slutar. Under avsnittets gång hinner Pelant även hinta några ledtrådar till Brennan angående en annan serie av mord, vilket blir som ett litet intro av nästa seriemördarhistoria i serien (ursäkta svamlet).
 
 
 
(S09E06) THE WOMAN IN WHITE
Jag skriver inte så mycket om det här inlägget, då fallet tyvärr inte är det jag tycker är mest intressant i serien. Men det beror säkert på att just i detta avsnitt är mordfallet på ett sätt sekundärt...
Det här inlägget kvalar in på listan då det är nu som man äntligen får se Booth och Brennan gifta sig!
 
 
 
 
Honorable mentions:
The pilot (alltså första avsnittet i första säsongen)
Judas on a pole
The verdict in the story
Yanks in the U.K.
The end in the beginning
The bullet in the brain
The blackout in the blizzard
The signs in the silence
The patriot in the purgatory
The friend in need (betyder lite extra för mig, då det var det allra första Bones-avsnittet jag såg).
 
 
Alla bilder hittade på nätet.
Jag vet att jag upprepar mig, men ni som följt min blogg länge vet vid det här laget att jag är en riktig Nicke Nyfiken när det kommer till nyheter, speciellt sådana i livsmedelshyllorna.
Därför, när jag ikväll gick ner till Tio till Tolv och såg denna kunde jag inte låta bli att låta den följa med hem. Tydligen firar Marabou 100år i år, och släpper ytterligare en ny smak i och med det.
I och för sig inget "mer revolutionerande" än vanlig Hallonsmak, men som sagt -det är en Nyhet, och mitt mellannamn borde vara Nicke Nyfiken.
Jag är i alla fall glad över att det inte var lakrits i denna, då det verkar vara en alldeles för vanlig smaksättare på godis numera.
 
Min slutsats efter att ha smakat denna är att det kunde kanske ha varit lite mer hallon i den, men annars helt okej choklad.
 
Ni som följt min blogg länge vet vid det här laget att jag har en mycket svag motståndskraft när det gäller nyheter. Man skulle kunna säga att jag är en riktig Nicke Nyfiken, vilket betyder att jag naturligtvis var tvungen köpa hem denna nyhet från Marabou.
De har ju i och för sig redan en chokladkaka med Oreo, men där är det bara småbitar av själva kexet mixat med chokladen. I denna nyhet – vilken för övrigt är hela 320gr! – är det hela kexbitar i mitten samt att den är fullproppad med fyllning.
 
Min uppfattning nu när jag smakat den är att den är god. Ingen halleluja-upplevelse kanske, men jag skulle absolut kunna köpa den fler gånger.
Dock är den mycket mastig, så att smälla i sig hela på en gång kanske inte direkt är att rekommendera...
 
Marabou "Oreo filled" får av mig 4 av 5 Norrsken av mig.
 
 
Har ni smakat?
Brukar ni vara nyfikna på nyheter i mat -och godishyllorna?
Nu ska jag fixa det sista med mina EFIT-bilder från idag (kört ett eget Efit). De kommer upp på bloggen om en stund.
...kan man ju alltid försöka skynda på den med en liten vårlista.
I och för sig har vädret den senaste tiden varit väldigt vårlikt med sol och plusgrader. Men det är ju trots allt i Norrbotten jag bor, vilket betyder att snön fortfarande ligger kvar på marken.
Dock, som sagt, så kan man ju alltid göra en vårlista på sin blogg i hopp om att våren ska skynda på ;-)
So here we go...
 
Listan har jag hittat på den här bloggen.
 

I vår ska jag... fota mer! Jag vill så gärna ta igen allt jag inte fotat på typ ett år, och därmed fylla på mitt bildförråd med en massa nya bilder som jag kan svämma över bloggen med. Hur låter det? ;-)

Det bästa med våren är... att ljuset och värmen återvänder, vårsopade gator & trottoarer, lätta vårskor, tunna jackor alternativt ingen jacka alls, ljus och skir grönska, hopp om sommaren och en massa annat.

Det sämsta med våren är... vårvinter, aprilväder/"bakslag" i form av mer snö samt att våren kommer så otroligt SENT här uppe! Det är oftast så jobbigt att sitta och se blogginlägg efter blogginlägg söderifrån innehållande det ena vårtecknet efter det andra, samtidigt som jag måste vänta ända tills i Maj innan blommor och blad börjar spricka upp...


Bästa vår-bestyret är... egentligen något som inte jag personligen har som uppdrag, men det måste ändå bli mitt svar... Det är nämligen när de sopar gator och trottarer rena från vinterns sandningar! Finns ingen större vårkänsla än just det!

Vår-drömresan är... att åka till Washington DC och fota alla de ljuvliga körsbärsträden!!!

Den ultimata vårutstyrseln är... typ vad som helst utom täckjacka och vinterskor...


Finaste vårminnet: När jag och Mark (min kamera för er som nyss hittat hit) åker ut till Furunäset för att fota Blåsipporna någon gång i slutet av april eller början av maj. Det är det enda stället här i Piteå där det växer just Blåsippor. I alla fall; svaret är i alla fall när jag åker ut dit och sedan helt och fullt glömmer bort tiden medans jag fotar, vilket slutar med att jag flera timmar senare kommer hem med typ 200-300 bilder på minneskortet :-)

Bästa platsen på våren är... utomhus!

Godaste glassen är... Tja, som ni vet gillar jag ju Ben&Jerry´s-glassar bäst. Dock är den första glassen jag köper "inför sommarsäsongen" alltid en Twister.

På valborg ska jag... förmodligen inte göra något särskilt, då jag inte direkt har några speciella valborgstraditioner. Kanske tar mig ut på en fotorunda, men vi får se hur det ser ut med vädret samt hur långt våren har kommit i slutet av april.


Om jag var en blomma skulle jag vara... en Blåsippa eller Tussilago kanske. Något som påminner om just våren och som människor oftast blir glada av att hitta. Eller kanske någon som luktar gott, typ Liljekonvalj.

Den bästa doften om våren är... på vårvintern; när snön ligger kvar men temperaturen precis gått upp till plusgrader och det börjar tina. Då tycker jag det blir en så speciell lukt i luften som så starkt påminner om den annalkande våren. Den påminner typ om att åka skoter på fria vidder upp i fjällen (det var egentligen inte meningen att bli filosofisk).


Tre ord som beskriver våren 2015: Oj, det minns jag knappt. Men lite "hopp" måste jag nog ändå säga, då det var under den våren jag fick min praktikplats inom Måltidsservice (förskolekök). I övrigt måste jag nog tyvärr även säga "frustration", eftersom jag även då hade det dåligt med fotoinspirationen.

Tre ord som du vill beskriva våren 2016 med: Det var ju ganska svårt i och med att våren 2016 inte riktigt har börjat ännu. Så det får väl bli lite mer av hur jag vill kunna beskriva den senare...
Jag vill att våren blir fotovänlig, hoppfull, varm & solig och lyckosam.

Hej alla goa vänner!
Har ni saknat mig?
Ni tror säkert att jag dött eller något sådant? Och jag kan inte säga att jag klandrar er.
Bloggandet från min sida har verkligen varit uselt nu under januari! Och jag som ville att 2016 skulle bli ett bättre bloggår för min del... Jag har inte ens varit ute i bloggvärlden och läst bloggar. Min bloglovin´-lista är enorm för tillfället, och jag har sannerligen halkat efter hos mina favoriter.

Den senaste tiden har jag nämligen varit otroligt trött när jag kommit hem från jobbet.
Under januari har jag jobbat en hel del som vikarie på jobbet; jag har med andra ord arbetat själv. Jag har absolut ingenting emot det då jag trivs riktigt bra där jag är, men det ÄR ju faktiskt så att man blir lite extra trött efter en dag av ensamarbete än när man är två eller fler.
Därför har jag som sagt varit rätt trött vid hemkomsten, och jag har slocknat väldigt tidigt på kvällarna.
Så även om bloggviljan funnits där hela tiden (den finns alltid där) så har bloggandet och bloggvärlden tyvärr fått stå tillbaka under den här tiden.

Även när det gäller det här med fotograferandet har fått stå tillbaka. Det är ju fortfarande mörkt väldigt länge, även om det blivit ljusare än det var för en månad sedan, vilket gör att det är svårt att hinna ut med kameran under vardagarna. Alla vi fotointresserade som även jobbar/studerar vet säkert vad jag menar; inte så mycket tid att spela på. Man är begränsad till helgerna, och det är ju inte alltid det är bra fotoväder just de dagarna. Tyvärr.

Men men... vi går ju faktiskt mot ljusare och bättre tider! Det BLIR bättre, fotomässigt, även om det kanske inte känns så mitt i januari-februari ;-)

Ursäkta den långa utläggningen angående detta, men jag ville bara göra en liten uppdatering så ni inte tror jag försvunnit från bloggen för gott. För jag kan lova er, att så är inte fallet :-)
Och om ni inte gillar långa texter så avslutar jag med några av de senaste bilderna jag publicerat på min 366-blogg...

Tidigare inlägg