/ Dear Diary, PHOTOS - Nature
 
Den här veckan har verkligen våren kommit till oss. Äntligen!
Det är varmt; över tio plusgrader varje dag. Det har varit soligt i flera dagar. Och sist men inte minst... träden har fått ljusgröna "musöron"! *Går omkring med konstanta hjärtögon*
 
Dessutom... dessutom är ju detta en "avhuggen" vecka, vilket betyder att det varit ledig dag idag (torsdag).
Hade i och för sig varit fantastiskt om jag varit ledig klämdagar också, alltså haft långhelg nu. Men så är inte fallet. Jobbar imorgon, eftersom jag jobbar på förskola och de måste ju få mat :-)
Jag klagar dock inte.
Att jobba tre dagar, vara ledig en, jobba en och sedan vara ledig igen är resultatet av en mycket trevlig vecka!
Och snart är det dags igen. Nästa vecka är hel, men efter det är det klämdag måndag, ledig tisdag (nationaldagen) och sedan jobb i tre dagar.
Sedan, kom jag på precis nu, är det två vanliga veckor innan det är dags för midsommarveckan.
Det är helt sjukt vad tiden går!
 
Dessutom har jag fått jobba heltid de senaste två veckorna, så jag kan gott säga att livet leker just nu :-D
/ Dear Diary, PHOTOS - Food and drink
 
Jag hade inte ätit Plättar på skitlänge, men trots allt varit sugen i omgångar flera gånger.
Tyvärr har jag inte kunnat laga det på hur länge som helst då jag dragits med en konkav mardröm till stekpanna... Den buktade så mycket att all smet skulle ha runnit in mot mitten.
Men för två veckor sedan när jag vi var till IKEA passade jag faktiskt på att inhandla en ny stekpanna. Inte en dag för tidigt! Synd att vi inte har IKEA närmare, typ här i Piteå eller i Luleå.
 
Det första jag invigde pannan med var just Plättar, och jag måste säga att det faktiskt smakade extra gott just den gången. Det måste ju nästan vara för att det gått så länge sedan sist; så sina favoriträtter ska en egentligen äta så sällan som möjligt... ;-)
.
.
.
...Och DÄR fick jag ihop ett inlägg om precis ingenting också... ;-P
/ Dear Diary
 
Idag har det varit rena Aprilvädret.
Det har haglat, det har snöat, det har varit växlande molnighet, det har varit ner mot nollgradigt och det har varit upp mot 5 grader (i alla fall precis där jag bor, i stan)...
 
Ibland, den här årstiden, brukar jag gå in på SMHI´s sida för att jag är nyfiken på vårkartan som brukar finnas där. Den visar hur långt våren (och andra årstider naturligtvis) har kommit i olika delar av vårt land. Har dock inte varit in där på ett tag, så jag gick dit nu. Tänkte att det i alla fall skulle vara "vårtemperaturer" på alla ställen... att det blåa (vintern) i alla fall skulle försvunnit.
 
Men som ni ser är det fortfarande meteorologisk VINTER på vissa delar av landet!
I norra norrlands inland är det fortfarande, rent tekniskt, VINTER!
Samtidigt är det meteorologisk sommar precis vid västkusten... I alla fall igår.
Ganska lustigt ändå vilket avlångt land vi lever i. Vilka skillnader det är mellan platser, och ändå är det ett och samma land. Ett, jämförelsevis, litet land dessutom.
 
Nåja, det är meteorologisk vår i alla fall där jag bor. Det är ju alltid skönt i alla fall :-)
Även om det är en strimma vinter (blått fält) farligt nära oss...
Ändå känner jag mig oförklarligt icke-stressad över detta. Visst; det kan kännas jobbigt att vi aldrig verkar få riktig vår (med grönska och värme) och jag brukar vara betydligt mer stressad över det. Men av någon anledning inte i år. Mitt undermedvetna vet att vi får sommar till slut (om det inte blir en upprepning av sommaren 2012), så jag stressar inte upp mig som jag brukar.
Kanske det också beror på mitt jobb... Jag har känt mig allmänt mer tillfreds med allting sedan jag började inom det jag gör nu :-)
 
Ha det fint! Hoppas att i alla fall NI har vackert vårväder just nu :-D
Vi höres!
/ Dear Diary
 
Det kan brukar komma ett sista bakslag runt den här tiden. I början av Maj, innan våren drar igång på allvar, brukar det komma en sista snödrabbning.
MEN det är ändå lika deprimerande varenda gång! Usch!
Speciellt som jag alltid ser så våriga, och till och med somriga, bilder på andra bloggar. Bilder från södra delen av landet. Bilder på grönskande träd, på härliga vårblommor, underbara bilder på rosa körsbärsträd o.s.v.
Och här ser det ut såhär... Snö.
De senaste dagarna har det varit underbart vårväder. I fredags kröp det till och med upp över 15 grader.
Och idag gick det ner igen till runt nollgradigt, samt att det har snöat hela eftermiddagen och kvällen.
 
Snälla våren; NU får du ta och komma även hit till oss!
Jag tycker vi har förtjänat det efter 6 månaders vinter!
/ Dear Diary
Först vill jag säga till er alla: TACK för era fina kommentarer i förra inlägget!
Det betyder så otroligt mycket för mig att ni ville ta er tid att svara; nu har jag lite bättre koll på hur många läsare jag egentligen har här på bloggen :-D Ni var faktiskt fler än jag trodde. Gissade ju på runt 4-5 regelbundna läsare, men det visade sig att ni faktiskt är runt 8 st. som kikar in här.
Fick 8 kommentarer på inlägget, så jag kan säga att antalet är 8-10. Jättekul!
 
Sedan... tja, så mycket finns egentligen inte att skriva just nu. Gör inte så mycket annat än rena vardagssysslor, som t.ex. jobbar, just för tillfället. Men ändå känner jag mig lycklig, och det är väl det som är huvudsaken :-)
Jag rider fortfarande på hur BRA jag trivs med att jobba i kök!
För första gången - EVER - har jag hittat ett "vanligt" jobb som jag faktiskt skulle kunna tänka mig att landa i, alltså jobba med tills jag går i pension! Bara det känns fantastiskt!
Visst, fick jag välja helt fritt finns det väl andra saker jag helst av allt skulle vilja göra (typ jobba med något av mina kreativa intressen), men jag skulle inte direkt må dåligt om det blev köksjobb i slutändan.
 
Vi har även officiellt VÅR nu! I måndags gick vi ju in i VÅRMÅNADEN maj!
Vår ÄR min absoluta favoritårstid; det är synd att det bara är en månad.
April är vårvinter och Juni är försommar. Det sistnämnda älskar jag också, men inget går upp mot VÅREN!
Tiden då allting verkligen lever upp och kommer till liv -både växter, träd och människor!
Det är något alldeles särskilt med våren. Det känns som en tid av "allt är möjligt", ungefär som höstterminens början och nyårsafton. Håller ni med? Eller har ni någon annan tid på året då ni känner att allt liksom börjar om?
 
Fortfarande är det en del snö kvar här, och träden är fortfarande kala. De små ljusgröna musöronen har inte börjat titta fram ännu, men NU är det bara en tidsfråga. Det är endast några veckor kvar innan vi får njuta av den där skira, ljuvliga grönskan.
Jag längtar.
 
 
För att inte inlägget ska bli helt bildlöst (och för att det ska synas på typ Bloggspaning och sådana ställen) så lägger jag in två småtråkiga vardagsbilder.
I lördags, den 29:e, åkte jag och två arbetskompisar upp till IKEA i Happis samt till Finland. Jag HADE kameran med mig, med laddat batteri, men av någon anledning blev det inte fotat mycket. Några bilbilder, och ingenting mer.
Denna första bild är helt enkelt en bild jag knäppte under färden upp till Haparanda. E4:an, någonstans mellan Luleå och Happis...
 
 
Och en vardagsbild fotad idag, onsdag. Bara för att jag har en enorm kameraabstinens! Så den får väl fungera som en liten "blogghaul" på vad jag handlade på Willy´s och ICA ;-P
Inte särskilt LCHF, jag vet. Jag har dock ett litet uppehåll denna veckan ut, bland annat p.g.a. Happisresan i lördags.
/ Dear Diary
 
Imorse vaknade jag upp till detta vita landskap...
Trots att vi vet att det inte är någon ovanlighet att det fortfarande kommer snöoväder i April månad så blir en ändå på något sätt besviken när det sker. Speciellt om det varit flera dagar med vårkänslor.
Någon som håller med?
Men snart (om 1 vecka) går vi in i MAJ! Vårmånaden Maj!
Visst, det kan fortfarande komma någon snöflinga i början av den månaden också, men det är ändå i den månaden som hela naturen verkligen exploderar! Det är hur ljuvligt som helst. Med andra ord: Det finns en anledning till att det är min favoritmånad.
Det brukar ske på typ en vecka, ungefär i mitten på Maj.
Det brukar gå från helt kala träd till helt utslaget (med den skira grönskan) på endast några dagar.
Jag ÄLSKAR det :-D
 
Vilken är DIN favoritmånad?
/ Dear Diary, Inside my head
 
Såhär har det sett ut varje dag den här veckan - i alla fall till och från. Det har snöat, slutat, snöat, slutat... om  vartannat. Varje dag.
Men i och för sig är det ju bara mitten på April, och det är inte ovanligt att det fortsätter komma snö hela den här månaden. Det är inte riktigt exakt vad detta inlägg handlar om...
Det är att idag är nämligen sista dagen en får ha vinterdäck på bilen.
Lite väl tidigt, kan jag tycka. Personligen tycker jag sista April känns som ett mer rimligt datum. Just för att vi fortfarande kan vänta eventuella snöfall. Det kan absolut snöa i slutet av april; det händer ju till och med att det kommer något sista snöfall i början av Maj.
 
Och jag vet att detta slutdatum för vinterdäck är lite flytande. Ska man någonstans där det fortfarande är vinterväglag (typ till fjällen) eller att det är risk för vinterväglag får en fortfarande ha vinterdäck, vilket gör att här uppe är det inte lika strikt.
Men det känns ändå som om en bryter mot reglerna när det passerat 15:e april.
Så mitt förslag är: Byt sista vinterdäck-dagen till 30:e April istället.
 
 
En annan bilrelaterad, men dock onödig, fakta är att jag precis kom på att jag haft körkort i exakt 14 år idag.
Det är fjorton år sedan jag klarade uppkörningen, den där vackra dagen i April 2003.
Faktiskt så var det exakt lika fint väder då som det är idag (i alla fall just nu, i skrivande stund). Blå himmel, sol och helt snöfria samt torra vägar.
14 år... Kan man kalla mig "experienced driver" nu då? ;-)
Å andra sidan kan jag säga som så också... att de barn som föddes när jag tog körkort får börja övningsköra själva om två år. Är det dags för mig att börja känna mig gammal snart? ;-P
/ Dear Diary, PHOTOS - Still life
 
I lördags var det, som de flesta redan vet, earth hour 2017.
Den dagen då det är tänkt att hela världen släcker ner en timme på kvällen -mellan 20:30 och 21:30, för klimatförändringarna.
Jag släckte, precis som jag gjort under Earth hour-timmen de senaste åren. Tycker faktiskt att det är jättemysigt. De flesta (typ ALLA) dagar blir det ju så att en inte kommer sig för att faktiskt stänga av både alla lampor och alla elektroniska apparater (som inte måste vara igång) som t.ex. TV, dator o.s.v.
Ofta tycker jag också det brukar bli så att en (i alla fall jag) håller släckt resten av kvällen. Det hinner bli så mysigt att jag inte riktigt vill tända igen.
Dessutom gillar jag att jag kom igång med lite läsning i lördags. Det var otroligt länge sedan som jag öppnade en bok.
 
Vad gjorde ni under Earth hour 2017? Släckte ni?
/ Dear Diary
 
Nu i eftermiddag blev jag less...
För ett litet tag sedan blev min hemtelefon knäpp. Ja, jag vet. Jag har fortfarande hemtelefon. Men just nu, när min mobil är så opålitlig, är det praktiskt med hemtelefon.
Dock verkar det som om sådana inte riktigt tycker om mig. Den som nu gått sönder är min andra.
Den första jag hade var faktiskt ny från butik, och det var ett riktigt måndagsexemplar. Den fungerade aldrig riktigt 100 under hela tiden jag hade den. Vid ett tillfälle lade den till och med av helt under flera månaders tid, för att sedan helt utan förvarning börja fungera igen.
 
Nästa telefon köpte jag billigt på en second hand-butik här i Piteå, och den har faktiskt fungerat betydligt bättre än den som faktiskt var köpt ny i butik...
Ända tills nu. Helt plötsligt, bokstavligt från ett samtal till nästa, började den "brusa". Det hörs liksom ett högt brusande ljud när man pratar i den, och det ljudet hörs från båda håll.
 
Så idag fick jag det till att bli; jag åkte till Elgiganten. Mest för att kolla på vad priset för telefoner ligger på nu för tiden. Och det slutade faktiskt med ett köp.
Så den här gången testar jag faktiskt en trådlös telefon. Kanske kommer det fungera bättre än en med sladd...
Jag hoppas det i alla fall :-)
Plus att det blir härligt att inte vara bunden till en plats här i lägenheten för att prata :-)
 
Har du fortfarande kvar hemtelefon?
Eller kör du på endast mobil?
/ Dear Diary
Igår tänkte jag faktiskt köra en liten EFIT-ish dag. EFIT betyder ju, som de flesta redan vet, Ett Foto i Timmen.
Det finns särskilda dagar som är EFIT-dagar, men tyvärr kommer jag aldrig ihåg kameran just dessa dagar.
Plus att jag brukar vara dålig på att verkligen komma ihåg att ta en bild varje timme.
Därför tänkte jag som sagt köra lite EFIT-light under fredagen, alltså dokumentera min dag utan att det nödvändigtvis blir just ett foto per timme.
 
Då kör vi... Detta var min fredag vecka 10:
 
 
7:00 – Väljer kläder och klär på mig, för att en stund senare bege mig mot jobbet.
 
 
8:00 – Har fixat iordning frukosten till barn och pedagoger på jobbet.
Fredagar är fildag, och just fredagar brukar jag sätta fram ägg till pålägg :-)
 
 
Under tiden de äter frukost är det dags för mig att ta itu med dagens städning. Tycker det är så skönt att göra bort det direkt på morgonen :-)
 
 
Ca. 8:45 – Dags att fixa salladsbuffén inför lunchen. Här har jag precis gjort iordning vitkålssalladen och ställt den för att dra en stund. Denna sallad är faktiskt jättegod :-D
 
 
En stund senare är det dags att börja värma maten, så den blir klar till det är dags för lunch vid 10:45.
Temperaturen ska skrivas upp på en sådan här lista så man kan bevisa vid spontan hälsokontroll att maten uppnått minst 72 grader.
 
 
Strax efter 10:00 – Dukar borden och plockar fram salladsbuffén och hårdbröd.
Denna fredagen stod Pytt i panna på menyn.
 
 
Strax efter 11:00 – Dags för lunchdisken, bära ut kompostpåsen, soppåsen samt våtmoppa köksgolvet.
 
 
Och så är det dags att säga "Slut för dagen". En fredag betyder det ju också HELG!
Inte för att det direkt är överdrivet stressigt på mitt jobb, men ändå. Känslan av helg är alltid densamma :-D
Denna fredagen fick en säck med plastskräp och en kartong följa med mig till återvinningen.
 
 
Detta är en bild jag tog lite snabbt vid återvinningsgården. Alla sportlovsfirare har då inte varit utan snö i alla fall... Den här högen är faktiskt ganska rejält stor, även om det inte riktigt syns på bild.
Men under sommarhalvåret, alltså när det inte är någon snö, så är marken platt där. Så hela högen är faktiskt snö.
 
 
På vägen hem svängde jag faktiskt förbi Kvantum också. Tycker alltid det är skönare att passa på att göra sådant på hemvägen. För att om jag först åker hem känns det som om det blir betydligt "jobbigare" att ta sig iväg senare. Någon som håller med mig?
 
 
Vid 13:00, ungefär – Äter mellis och börjar med mitt lilla stickprojekt.
Det är ganska coolt ändå hur fingrarna minns stickning, även om det är evigheter mellan gångerna och en tror att en glömt bort hur man gör.
För min del var det typ fyra-fem år sedan sist, men när jag fick stickorna i händerna gick det per automatik.
Verkar som om det är som att cykla...
 
 
Ca. 15:00 – Stickar...
 
 
Ca. 16:00 – Stickar fortfarande...
 
 
Ca. 17:00 – Ja, jag vet. Det blev en riktigt tråkig eftermiddag att dokumentera. Men jag kom helt enkelt in i ett flow med denna stickning ;-)
 
 
Blev färdig ungefär vid 19-tiden på kvällen. Resultatet: En s.k. Pussyhat, alltså en rosa mössa som blev "a thing" i samband med Women´s marsch on Washington (och runt om i hela världen) :-D
Onekligen liiite speciella ;-) men jag gillar vad de står för.
 
Efter den bilden fotade jag ingenting mer, men det hade inte blivit särskilt intressant det heller. Satt mest och glodde på TV, slösurfade på sociala medier för att sedan gå och lägga mig.
 
Hoppas Du också hade en fin fredag, och att Du får en fortsatt trevlig helg!
/ Dear Diary, Inside my head
Idag, den 8:e mars, har det varit (eller ÄR tekniskt sett två timmar till) Internationella kvinnodagen.
Jag tycker vi alla borde ta en liten stund och faktiskt reflektera över vad våra medsystrar i historien faktiskt gjort för oss.
ALLT som vi idag tar för givet har de ju faktiskt en gång i tiden slagits för.
De slogs för VÅRA rättigheter!
De slogs för att kommande generationer (dvs. vi idag) skulle få uppleva jämställdhet.
Det var DE som drog det allra tyngsta lasset i denna kamp, och det är VI som fick skörda frukterna av den kampen.
Vi kämpar fortfarande, och kommer förmodligen att få göra det under en lång tid.
Men DE människorna, de som levde och kämpade då, är värda vår yttersta respekt.
Vi kämpar på i en tid då vi HAR alla dessa saker, som vi tar för givna.
De kvinnorna, för länge sedan, hade ingenting. De kämpade under en tid då de inte var värda något. De kämpade för jämställdhet i en tid då kvinnan ansågs vara en ägodel. Mannens personliga ägodel.
 
Jag vill bara säga: Hatten av till alla dessa kvinnor. Det är tack vare Er som jag kan leva det liv jag vill idag!
Vi får aldrig sluta kämpa för jämställdhet och allas lika värde!
 
 
* * * * * * *
 
1845 – Kvinnor har rätt att ärva lika mycket som män, när någon dött.
1846 – Kvinnor får syssla med hantverk och handel.
1858 – Ogifta kvinnor kan bli myndiga när de fyller 25 år. Gifter de sig blir de däremot omyndiga igen.
1864 – Män har inte längre rätt att slå sina fruar.
1873 – Kvinnor får ta examen, men inte när det gäller högre studier.
1884 – Ogifta kvinnor blir myndiga när de fyller 21, alltså samma ålder som män.

1901 – Kvinnor får vara lediga i 4 veckor när de fött barn (men de får ingen lön under tiden).
1912 – Kvinnodagen firades för första gången i Sverige.
1919 – Kvinnor i Sverige får allmän rösträtt.

1921 – Kvinnor får rösta för första gången i Sverige. Nu blir även gifta kvinnor myndiga när de fyller 21.
1922 – De fem första kvinnorna kommer in i riksdagen.
1927 – Statliga läroverk (skolor) öppnas för flickor.

1935 – Kvinnor får samma rätt till folkpension som män.
1938 – Det blir tillåtet med preventivmedel.
1939 – Kvinnor kan inte längre sparkas från sina jobb på grund av att de blivit gravida eller gift sig.

1947 – Kvinnor som är anställda av staten får rätt till lika mycket lön som männen. Barnbidraget införs.

1951 – Kvinnor får behålla sitt svenska medborgarskap även om de gifter sig med män som är utländska medborgare.
1955 – Arbetande kvinnor får tre månaders betald ledighet när de fött barn.
1958 – Kvinnor får rätt att bli präster.

1964 – P-pillret börjar användas i Sverige.
1965 – Det blir olagligt med våldtäkt inom äktenskap.

1970 – Barnomsorgen byggs ut på allvar med dagis och fritis. Samtidigt börjar skolorna att jobba aktivt med jämställdhet.
1975 – FN:s kvinnoår. En ny abortlag införs; kvinnor får själva bestämma om de ska göra abort fram till den 18:de veckan. De första kvinnojourerna startar.

1980 – Den statliga myndigheten Jämställdhetsombudsmannen (JämO) skapas och jämställdhetslagen stiftas.
1982 – All kvinnomisshandel blir brottslig, oavsett vart den utövas.
En ny namnlag införs; kvinnan och mannen får välja mellan bådas efternamn när de gifter sig.
1983 – Kvinnor kan söka alla yrken, även inom försvaret.
1987 – En ny särskild lag om sambors gemensamma hem stiftas. Den heter sambolagen.

1995 – Nyblivna pappor får en särskild pappamånad då de har rätt att vara lediga. Månaden kan inte överlåtas till mamman. Samkönade par kan ingå partnerskap.
1996 – Den första tjejjouren startar!
1998 – Lag om våld mot kvinnor stiftas. Könsstympning av kvinnor förbjuds.
1999 – Köp av sexuella tjänster förbjuds.
 
Källa
/ Dear Diary
 
2 år
731 dagar
Älskade Morfar
♥ ♥ ♥ Oändligt saknad; fortfarande och för alltid ♥ ♥ ♥
/ Dear Diary
 
...men inte för oss som jobbar kommunalt. Eftersom vi har den 27:e, så får vi vänta tills måndag på våra pengar.
Dock stör det mig inte nämnvärt, då jag ser positivt på det...
Då alla andra gjort slut på sina pengar (BILDLIGT talat) under "lönehelgskänslan" så har vi andra kvar hela lönen på måndag.
Tills räkningarna är betalda då förståss ;-P Men positivt tänkande var det nu :-)
/ Dear Diary, PHOTOS - Still life
 
Just nu känns det liiite mer vårigt här hemma hos mig, då dessa vackra, pastelliga Tulpanerna pryder mitt köksbord. Jag fick faktiskt denna bukett på jobbet idag. Älskar verkligen det ställe där jag är just nu :-D
 
Trevlig fredagskväll på er allihopa!
/ Dear Diary, PHOTOS - Still life
 
I lördags hade jag och världens bästa Elias lekdag precis hela dagen! Jag kom till dem vid 10 på förmiddagen och åkte därifrån strax efter 18.
Och jag måste säga... jag önskar verkligen att jag hade ungefär hälften av den energi som en 2½-åring har!
Det skulle räcka. TÄNK så mycket man skulle få gjort...!
 
Det blev även en jäkla massa bilder från den dagen, eftersom Mark von Canon fick hänga med.
De flesta är dock porträtt, så i detta inlägg bjuder jag på ett litet urval av detaljbilderna.
Det blev lite allt möjligt denna dag... pusselbyggande, billek, stå länge och titta ut genom fönstret för att se var fåglarna skulle flyga samt varmkorvkalas med Diddi, Doddo, Bobbo (Babblarna, för er som inte har småbarn i er närhet och kan namnen) och Mimmi :-)
 
-----------------------------
 
Avslutningsvis vill jag bara passa på att skicka ut en efterlysning såhär i cyberspace. Har redan lagt ut på Facebook köp&sälj, men tänkte att jag provar bloggen också.
Finns det någon där ute som fortfarande har kvar någon VHS-c adapter???
Som ni ser på bilden nedanför; alltså ett sådant VHS-band som man kunde sätta små VHS-c band i, för att kunna se vad man filmat.
VHS-c kassetter var ju alltså de små banden man använde i "gårdagens" videokameror, innan de digitala gjorde entré.
Jag har några sådana kassetter, men ingen adapter, och det vore så roligt att kunna se de filmerna igen.
Och även de kassetterna mamma och pappa filmade när vi var yngre :-)
 
Så om det finns någon som äger en sådan här som ni vill bli av med (helst så billigt som möjligt) så får ni gärna hojta till.
 
/ Dear Diary
 
Just nu känns det faktiskt riktigt bra att sluta klockan tolv.
Förkylningen slog till hos mig i söndags, och för tillfället känns det med symptomen tung i huvudet, tjock näsa, irritation i halsen, ont i alla leder samt frossa som kommer och går.
Egentligen är det alla symptom jag alltid brukar få vid feber, men tack och lov är kroppstemperaturen som den ska :-)
 
Det enda jag egentligen gruvar mig för just nu är att jag måste ut en sväng till innan jag riktigt kan gosa ner mig i soffan. Efter jobbet åkte jag till Kvantum, men när jag kom hem kom jag på att jag glömde köpa mer nässpray (vilket är ett MÅSTE när jag är förkyld). Som tur är har jag typ 50 meter till Apoteket, så när jag skrivit färdigt detta tänkte jag stålsätta mig och ta mig ut :-)
 
MEN efter DET... Hej soffa och filt!
/ Dear Diary
Då var det fredag då... igen!
Känns som om det är allt jag skriver... Men veckorna går verkligen så himla fort! Och den här veckan i synnerhet.
Dessutom är det en riktigt bra vecka!
Förutom att det är lön idag, så fick jag igår veta att jag får vara där jag för tillfället jobbar under hela februari!
Hittills har jag ju fått veta vecka-för-vecka, men nu har jag alltså fått ända fram till 3:e mars!!! Yay!!
 
Annars då? Tja, egentligen har jag väl inte gjort så hemskt mycket idag.
Har dock kommit mig för att spela in en ny video till min Youtubekanal... Ett tag efter att jag kommit hem ställde jag mig och gjorde iordning lite fredagstacos, satte igång kameran och spelade in min första mukbang. I skrivande stund håller den på att laddas upp på min kanal. Det kommer dock att ta en stund, eftersom videon är ganska lång (runt 15-16 minuter). 
Har ni några bra förslag på videoidéer ni vill se på min kanal får ni gärna skriva dem i en kommentar :-D
 
Värt att nämnas är också hur lycksalig jag blev imorse, strax innan jag skulle åka till jobbet...
Klockan var lite över sju, och när jag tittade ut hade himlen börjat färgas rosa borta mot horisonten. Vilket naturligtvis betyder soluppgång. Soluppgång! Så pass tidigt! Ännu ett YAY!
Okej, själva solen kommer ju naturligtvis inte upp exakt då. Det tar ytterligare ett tag. Men bara det att det blir soluppgångsljus vid den tiden är helt awesome!
Helgen börjar bra...
 
/ Dear Diary
 
 
(If I were religious I would say:)
God bless The United States of America today!
They sure will NEED it...!
 
 
 
 
 
/ Dear Diary
Det är en dag sent, men kom på detta under senare delen av kvällen igår och ides inte sätta mig och knåpa ihop ett blogginlägg vid den tiden.
MEN just detta är värt ett inlägg, så jag struntar i om det är försenat.
Okej, för alla andra är det väl egentligen ingen stor grej. Snarare tvärtom.
 
Men det var i alla fall min älskade kameras "5-årsdag" igår, den 17:e januari.
Igår för exakt fem år sedan kom pappa och hämtade mig efter jobbet (hade ingen egen bil då) och vi åkte till Mediamarkt på Storheden i Luleå. Därifrån gick jag sedan ut genom dörren med den materiella lyckan, och för övrigt det dyraste jag köpt i hela mitt liv (inklusive bilen)!
I den röd-vita påsen låg alltså en Canon EOS 5D mark II. MIN Canon EOS 5D mark II !!
Jag har ALDRIG önskat mig något materiellt SÅ mycket som jag önskade mig den kameran!
Aldrig!
Inte före, och inte efter!
De flesta vet vid det här laget att jag verkligen önskar mig nya möbler, men inte ens den önskningen är lika stor och intensiv som Canon-önskningen var!
 
När det gäller min 400D (min första systemkamera) började jag sukta efter att uppgradera mig efter typ ett år.
Nu har det gått FEM ÅR med min 5D, och jag har hittills inte ens funderat på uppgradering.
Det har hunnit komma ut både mark III:an och mark IV:an, och visst... jag har ibland tänkt att det skulle vara roligt att ha någon av dem. Men jag har aldrig tänkt så mycket mer än det.
De gånger jag använder min mark II slås jag över hur nykär jag fortfarande är i den!
 
Och ja, jag HÖR hur (typ) patetiskt och fånigt allt det här låter.
Det ÄR "bara" ett materiellt ting. Men jag känner verkligen äkta LYCKA när jag tänker på att jag är ägare till en sådan kamera.
 
Hur många tusen bilder jag tagit med Mark von Canon har jag ingen som helst susning om, men det är många!
Räkneverket börjar om vid tiotusen exponeringar, och det har börjat om ett x antal gånger. Så det skulle inte förvåna mig om det snart börjar närma sig hundratusen...
Jag räknade ju för typ två år sedan ut hur stor mina sammanlagda bildfiler på hårddisken är. Nu är ju förra systemkameran också inräknad i det, men ändå. DÅ låg siffran på 1 TB med bara bilder!
Och det är som sagt två år sedan. 
 
 
17:e januari 2012 - Nyss hemkommen från Mediamarkt, och lyckan var sannerligen total! Tog några bilder innan jag packade upp kameran; och jag tror det var mest för att jag ville dra ut på känslan.
Minns att jag nästan - men bara nästan - inte ville packa upp den, då jag inte ville att den där speciella känslan skulle försvinna.
 
 
18:e januari 2012 - Absolut första bilden med Mark von Canon.
Såhär i efterhand önskar jag verkligen att första bilden hade varit något roligare, och finare, motiv. Plus att fokus är totalt fel. Knappt något fokus alls. Har försökt lägga på skärpa i Photoshop, men man ser ändå ändå att jag missade fokus när jag knäppte bilden.
Men men... det ÄR den absolut första bilden fotad med denna kamera, och det gör den ändå speciell.
(Ser att vi hade ungefär lika mycket snö då som vi har just nu.)
 
 
Och en sommarbild från första sommaren med kameran. Fotad i Öjebyn.
Ides faktiskt inte gå igenom hela arkivet för att försöka hitta en favoritbild. Det hade ju tagit år och dag!
Dock minns jag att jag var riktigt nöjd med denna när den togs. Körde med en lite annan redigering då; massvis med färgmättnad, kontrast och mörk vinjettering. Jag gillar fortfarande färger, men är över den där stilen när jag drog upp färgmättnaden typ onaturligt mycket.
När jag ser tillbaka på bilderna från den tiden gillar jag dem fortfarande, men det är inte så som jag vill redigera mina bilder idag.
För detta inlägg har jag i alla fall redigerat om den lite så att den skulle få en lite mer naturlig look.
/ Dear Diary
Det är fredagen den 13:onde idag.
I vanliga fall brukar jag inte märka av det, men den här morgonen hade typ allting bestämt sig för att jäklas med mig...
Jag visste ju självklart om hur mycket det snöat under gårdagen samt natten, därför gick jag ut extra tidigt för att hinna skotta snö och sopa bilen. Jag visste att det skulle vara en hel del snö att ta hand om, men då det drivit (på grund av blåsten) så var det typ dubbelt så mycket som jag tänkt att det kunde vara!
 
Här är morgonens händelseförlopp i punkter...
 
- Går ut suckar ljudligt när jag ser hur mycket snö det kommit under gårdagen och natten.
- Börjar ta itu med jättehögarna runt bilen. Det är dessutom snö som drivit av blåsten, så den är väldigt kompakt trots att det egentligen är pudersnö.
- Inser att jag inte kommer in mellan bilarna med snöföran, men jag måste ta bort den snön för att komma in i bilen... 
- Tar fram min vanliga, mindre spade från kombiutrymmet och skottar mig fram till förardörren. Skottar även bort snön bakom däcken och typ det jag når under bilen.
- Sätter mig bakom ratten och tänker att jag ska backa ut en bit så att själva parkeringsrutan går lättare att skotta.
- Bilen bara slirar, då den ju är framhjulsdriven, och det är framhjulen som står i den mesta snön.
- Fortsätter att försöka få bort snön runt omkring, och provar backa lite då och då. Hjulen fortsätter bara att slira.
- Klockan närmar sig 7:30, vilket är tidpunkten då jag börjar.
- Jag inser att jag aldrig kommer att få loss bilen i tid.
- Går upp i lägenheten igen för att kolla när bussen går.
- Upptäcker att den går halv åtta, och klockan är halv åtta. Nästa går 7:55, och vid den tidpunkten ska jag egentligen vara klar med frukosten på jobbet.
Har dock inget annat alternativ, så jag:
- Ringer till jobbet och frågar om det är okej med pedagogerna att de plockar fram frukosten själva (som tur är så är det "bara" fil och flingor på fredagar). Jag känner mig extra tacksam över att jobba med världens gulligaste människor, så det går bara bra.
- En stund innan jag ska till bussen går jag till närmaste bankomat för att ta ut lite pengar ifall det skulle bli något tjorv med att betala med kortet på bussen (man vet ju aldrig ;-))
- Bankomaten spottar ut mitt kort direkt och texten "Bankomaten ur funktion" dyker upp på displayen. Och jag kommer inte hinna till andra sidan stan där det finns andra bankomater, så jag inser att jag helt enkelt får chansa. 
- Går med raska steg till busshållplatsen, bara för att upptäcka att den blir fem minuter sen.
- När jag kliver av bussen på Djupviken och börjar gå mot jobbet ramlar jag på en isfläck det första jag gör.
 
Men sedan är jag äntligen på jobbet och kan börja arbetsdagen. 
Från och med att jag kliver in där flyter resten av dagen på utan vidare missöden, och fredag-den-trettonde-morgonen ligger nu i det förflutna redo att glömmas bort :-) 
 
Denna plogkant var man tvungen klättra över i morse för att komma in i bussen...
 
 
Tog inga bilder hur mycket snö det var vid och på bilen från början, utan jag fotade bara lite när jag kom hem. Så dessa bilder är när jag redan fått bort en massa snö.
 
 
Tidigare inlägg