Lifestyle Photographer Erica Pettersson
Follow
Tips | Frigör bänkyta i köket!
Det är ungefär ett år sedan jag satte igång med min stora utrensning (decluttering) här hemma, och därmed ungefär ett år sedan jag kom in på det här med en lite mer minimalistisk livsstil.
Nu är jag ju inte "klar" ännu, utan det händer något hela tiden. Jag letar hela tiden efter nya lösningar som minimerar och därmed öppnar upp mer plats här hemma.
Köket är en sådan plats som känns svår, då mitt har väldigt små och få ytor och det känns som att det är en hel del saker jag ändå behöver (även om jag rensat ut mycket därifrån också).

Något jag har funderat över är om det går att minimera bort det stora diskstället men ändå ha någonstans att ställa blöt disk.
Och så, när jag var på IKEA sist hittade jag detta ställ.
Nog för att de säkert funnits länge, men vissa saker "ser" en ju inte förrän det passar in i ens liv, om ni förstår hur jag menar ;-)
Det visade sig att förutom skrivbordet så var nog detta diskställ mitt bäsa köp den dagen!
Det öppnade upp så mycket yta i köket, eftersom när det inte används så fäller en bara upp det mot väggen och vips så tar det inte upp någon yta alls! :-D
 
Dessutom skadar det ju inte att brickan under är vit, vilket gör att den liksom smälter in mot kaklet så att det inte blir som en extra ful klump.
 
Rekommenderar verkligen!!
 
Som ett mirakel för torra händer
 
Jag har haft problem med mina händer i hur många år som helst nu. I alla fall under hela mitt vuxna liv. De blir otroligt lätt, nästan löjligt lätt, extremt torra. Detta resulterar i att huden spricker upp ungefär så fort jag böjer på fingrarna. I perioder är mina händer så torra och spruckna att det ser ut som om de är fulla av eksem (stavning?), vilket naturligtvis innebär att det gör skitont. Både att böja på fingrarna och sedan att räta ut dem igen. Det är dock inte eksem, utan som sagt bara extremt torr hud.
 
Känns som jag har testat hur mycket olika mjukgörande salvor som helst, men ingenting som fungerat längre än typ fem minuter.
Och att jag nu jobbar där jag jobbar gör ju inte det hela bättre...
Som ni vet älskar jag ju verkligen mitt jobb. Jag har aldrig trivts så bra inom något yrke, eller mått så bra, som nu när jag arbetar inom Måltidsservice.
MEN överdrivet bra för händerna kan en ju inte säga att yrket är.
Naturligtvis finns det handkräm på plats i alla kök, och helt ärligt tycker jag det är en av de bättre jag testat.
Dock är det ju ändå en vanlig mjukgörande salva likt alla andra jag brukat använda, så jag måste ju smörja in händerna så många gånger per dag för att det ska hålla sig mjukt.
Anledningen har ni ju säkert redan gissat vid det här laget... Händerna konstant i vatten under en hel arbetsdag. Först i köket med matförberedelser och framförallt disken. Och sedan städdelen; där händerna också lever sitt liv i vattenhinken. Vrida ur både trasor och moppar.
Och bara för att vara tydlig på den här punkten -jag skriver inte det här för att klaga på jobbet/arbetsuppgifterna, utan det är bara en beskrivning av hur mycket vatten händerna trots allt utsätts för på daglig basis.
 
Förra veckan var en sådan period då mina händer såg och kändes förskräckliga. De var röda, torra, spruckna och gjorde ont. Trots salvor.
Men så fick jag en klick från handkrämen på bilden av mamma.
Och efter endast två dagar, med en smörjning per dag, var mina händer helt bra. HELT bra.
Det är den enda salvan som gjort sådan skillnad för mina händer. Och behållit dem mjuka.
Jag har både jobbat tre dagar i kök efter att ha börjat med denna handkräm, och jag har jobbat med storstädning en hel vecka = händerna i vatten hela tiden.. Och händerna har varit fortsatt mjuka.
Det var till och med två dagar då jag glömde smörja in händerna, men de blev inte torra ändå. Och det skulle de blivit med mina tidigare handkrämer.
 
Dessutom, som en extra bonus... Krämen går helt in i huden på en gång!
Jag tycker allt som oftast att en brukar vara kladdig eller halvkladdig om händerna ett tag efter att en smörjt in sig, och det är just detta som jag tyckt varit så störande. Speciellt när en jobbar i kök... Eller överhuvudtaget när en ska hålla i någonting efteråt.
Men med denna handkräm blir händerna inte det minsta kladdiga. De blir bara mjuka.
 
Nu blev detta inlägg betydligt längre än vad jag tänkt från början. Hade planerat att egentligen bara skriva några rader, men jag antar att det blir såhär på grund av att jag älskar att skapa med ord lika mycket som jag älskar att skapa med min kamera.
 
Summan av alltihopa är i alla fall att denna handkräm är som magi för händerna. I alla fall enligt den erfarenhet jag har så kan jag verkligen rekommendera den!
Jag köpte den på Apoteket. Tror den kostade runt 50 kronor, och det är ändå en ganska liten tub; 50 ml.
Dock behöver en så väldigt lite varje gång, att den räcker länge trots sin storlek.
En marmorerad dröm
Idag kom den! Och den är precis lika fin som jag hoppades :-D
Det kändes nästan som en tidig julafton när jag efter jobbet öppnade det vadderade kuvertet innehållande min kalender från personligalmanacka.se!
Den sidan kan man alltid lita på, enligt min erfarenhet!
 
Precis som säkert många av er har jag alltid haft svårt att hitta almanckor jag känner mig nöjd med. När jag t.ex. gick i skolan (då jag behövde dem bäst) fick jag alltid "nöja mig" med det jag kunde hitta. Men ingen kalender jag någonsin haft har jag varit 100% nöjd med. De har inte varit riktigt jag...
...TILLS jag hittade Personligalmanacka.se!
På den sidan får man designa sin egen kalender -från pärm till pärm.
Man får välja utseende på fram och baksida, inklusive om man vill ha egna bilder.
Man får välja själv vilken månad man vill att kalendern ska starta.
Man får välja hur man vill att själva kalenderbladen ska se ut. T.ex. om man vill ha dagarna i "liggande" eller "stående" format.
Man får välja vad som ska följa med.
Man får välja vad man vill ha för "extrasidor" (de sidorna som brukar vara i slutet av en kalender).
Man får välja färg på gummisnodd och linjal.
Och så vidare. Och så vidare.
 
Jag har aldrig varit missnöjd när jag beställt från den här sidan, så jag kan verkligen rekommendera er att beställa er kalender för 2017 därifrån!!
 
Detta inlägg är INTE sponsrat!
Jag skriver det bara för att jag älskar Personligalmanacka.se och genuint tycker de förtjänar all fin publicitet de kan få!!
 
 
Jag längtar till första januari...!
Matrevolutionen
Jag har inte läst så mycket böcker om LCHF ännu; men den här har jag läst, och jag vill verkligen rekommendera den!
Det är, som ni ser här bredvid, boken Matrevolutionen av Andreas Eenfeldt.
Den är sannerligen en ögonöppnare, samtidigt som man blir ganska upprörd då och då. Upprörd därför att det går inte att begripa varför inte sjukvården tar till sig den här kosten.
Som jag skrev i mitt förra inlägg om detta; LCHF är ingen diet.
Det är ingen modefluga. Lågkolhydratkost har funnits hur länge som helst.
William Bantning (från vem ordet "bantning" kommer ifrån) åt just lågkolhydratkost, och det var på 1800-talet.
 
LCHF-kost betyder att vi går tillbaka till att äta vad våra kroppar är konstruerade för att äta. Vi går tillbaka till att äta riktig mat gjord på naturliga råvaror.
Fetmaepidemin har inte varit så stor, någonsin, som sedan lavinen av lightprodukter gjorde entré i samhället och vi började äta absurt mycket kolhydrater.
Läkarvården rekommenderar Typ 2 diabetiker att äta raka motsatsen till vad som är bra för dem. De ska hålla blodsockret på en jämn nivå, men får rekommenderat att äta mat som gör att blodsockret åker berg -och dalbana.
Det här är några av de saker det skrivs om i den här boken.
Jag läste ut den på två kvällar. Hade antagligen sträckläst den om det inte vore för att det var väldigt sent på kvällen och jag skulle upp morgonen efter.
 
Rekommenderas!
Bryt mot fotoreglerna
Så var det alltså fredagen den 13:onde igen... Eftersom det föll sig så i februari, så händer det ju igen i mars då månaderna är likadana från den 1:a till den 28:e. 
Hoppas ni inte haft någon otur ändå :-)  Det är ju ändå fredag, och fredag känns ju rent allmänt som en turdag :-) 
 
Nåja, det var inte vad jag tänkt att det här inlägget skulle handla om.
Det blir i och för sig inte så långt, utan jag tänkte mest ge ett litet fototips. Det händer ju tyvärr inte så ofta här på bloggen. 
 
Ni som brukar fotografera vet ju att det finns en del fotoregler man "ska" tänka på när man fotar, för att få en bra bild. Och självklart är de utformade av en anledning. Det är bra att känna till sådant som t.ex. tredelningsregeln. 
MEN jag tycker att gå på känsla är nästan viktigare än att följa reglerna. 
En bild kan bli helt underbar även om den bryter mot varenda fotoregel som finns, om fotografen lyckats fånga en speciell känsla.
Visst är det så att en bild ofta blir mer intressant om man t.ex. följer tredelningsregeln istället för att placera motivet i mitten, MEN en bild med mittplacerat motiv kan även bli betydligt bättre än en bild som följer regeln.
Om man till varje pris, varje gång, slaviskt följer alla reglerna kan det hända att man missar känslan. Det blir en bild bland alla andra.
 
Om jag ska vara helt ärligt så är jag inte sådär väldigt tekniskt kunnig när det gäller fotografi.
Det finns de som är mycket bättre. Det finns de som precis kan förklara vad som händer inuti kameran när man tar en bild. Och självklart är det inget fel med det (jag önskar ibland att jag vore så pass tekniskt kunnig).
Jag har istället alltid fotat mer på känsla. Ärligt talat så läste jag knappt instruktionerna när jag köpte min första Canon EOS 400D. Jag läste mig till det absolut grundläggande för att få igång kameran. Sedan provade jag mig fram. Fotade och fotade.
Gick på känslan.
 
Nu för tiden tänker jag till viss del på t.ex. tredelningsregeln när jag fotar, men jag följer den inte slaviskt.
Det varierar från motiv till motiv. Jag går emot alla s.k. fotoregler om känslan säger att bilden blir bättre då.
 
Så mitt tips är att när ni fotar; gå på känslan. Det kan ge bilden det där lilla extra som kanske inte kommer fram genom att följa fotoreglerna.
 
 
 
Hur jag redigerar mina bilder
Hej på er den här vackra torsdagen!
Jag hoppas ni har lika fint väder som vi har här i Piteå. Strålande sol och 5-6 plusgrader.
Och har ni inte lika fint väder hoppas jag att ni har något annat som gör att dagen blir lite extra speciell :-) 
 
Idag tänkte jag prova att lägga in ett inlägg där jag visar ungefär hur jag redigerar mina bilder innan de dyker upp på bloggen. Som ni vet fotar jag ju alltid i RAW, vilket betyder att jag måste redigera dem för att de ska bli färdiga.
Först vill jag bara säga att det här i och för sig är ett av sätten jag brukar redigera på. Man kan säga att det är lite av grunden i mitt bildfixande. Det kan naturligtvis se lite olika ut beroende på vad det är för typ av bild. Hur bilden ser ut från början och vilken känsla jag vill förmedla.
Men jag gillar ju färgstarka bilder, så det fick bli en sådan jag visar upp i det här inlägget.
 
 
Jag börjar med att öppna bilden i Camera Raw (alltså via Photoshop). Då ser det ut som på bilden ovan.
Som ni ser är bilden ganska platt och tråkig, utan direkt några kontraster, färger o.s.v.
Det jag brukar börja med (allra först) är att jag klickar på Pipetten (heter det så?) i menyn högst upp. Den som ligger tredje från vänster, bredvid handen.
Sedan klickar jag på ett vitt fält i bilden; något som ska vara vitt i bilden. I denna bild klickade jag på lammets vita fläck på huvudet.
Det är för att fixa till så att vitbalansen blir helt rätt. Sedan kan det hända att jag ändrar lite manuellt också ifall jag inte riktigt blir nöjd, utan vill ha lite varmare eller kallare vitbalans (de två reglagen högst upp till höger).
 
 
Sedan brukar jag oftast överexponera lite grann samt dra upp kontrasterna. Efter det drar jag oftast ner svärtan lite grann.
Sedan går jag vidare till de övriga flikarna och ändrar lite grann om det behövs. Under Detail kan man lägga till lite extra skärpa (jag brukar dock göra det mesta av det i själva Photoshop senare). Under Detail kan man också dra ner på bildbruset, om det skulle behövas (om man använt högt ISO). Dock är det bra om man zoomar in en del av bilden till 100% när man ska ändra just skärpa och brusreducering, då man bäst ser hur det blir när man har bilden i naturlig storlek.
Sedan brukar jag gå till Lens correction om jag vill lägga till en vinjettering på bilden. I detta exempel har jag lagt till en riktigt svag sådan.
 
 
När jag känner att jag är klar i Camera Raw klickar jag på Open image längst ner (se bild 1), vilket gör att bilden öppnas i själva Photoshop.
Det allra första jag gör där är att kopiera bilden (Duplicate image), då ett tips är att aldrig arbeta i originalbilden.
Sedan ändrar jag storleken efter hur stora bilder jag publicerar i bloggen. I mitt fall ändrar jag till 1000 pixlar på längsta sidan.
Sedan kopierar jag bakgrundslagret, som ni ser på bilden längst till höger.
Det nya lagret kommer att få namnet "Background copy", om ni inte kallar det något annat.
Sedan går jag till Filter --> Other --> High pass. (Detta är sättet jag lägger till skärpa på).
 
 
Då kommer bilden att se ut såhär; den blir helt grå. Det här är anledningen till att det är viktigt att man kopierar bakgrundslagret.
Som ni kanske ser på bilden så ser man svaga linjer där skärpan på bilden ligger.
De får inte vara alltför tydliga, eftersom det då blir för skarpt. Men inte heller alltför svagt.
Det är en balansgång, och eftersom alla bilder är olika så är det svårt att säga vilket värde man ska ställa in på.
På just den här bilden satte jag 1,0.
Klicka sedan på OK.
Efter det går jag till rullgardinsmenyn ovanför lagerna (som ni ser på bilden).
Där väljer jag Overlay.
Då kommer bilden att bli synlig igen, med lite extra skärpa. Blir det för mycket kan man dra ner opaciteten lite grann.
 
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Det var lite snabbt om hur grunden i mitt redigerande ser ut.
Som sagt så skiljer det sig ju från bild till bild, beroende på vad jag vill säga och vilken känsla jag vill förmedla. Och hur bilden ser ut från början.
Finns lite andra möjligheter jag brukar använda också, men det här inlägget var som sagt menat att visa grunden.
 
Här är före -och efterbilderna med lammet:
Före: Helt original RAW / direkt från kameran.
Efter: När bilden gått igenom redigeringen i detta inlägg.
 
 
Så vinner du mig som bloggläsare
Jag vet att det finns hur många sådana här inlägg som helst, och de flesta ser nog antagligen ungefär likadana ut, men jag tänkte ändå göra ett eget...
I detta inlägg kommer jag att skriva lite bloggtips. Sådant jag gillar på bloggar, eller "Hur du vinner mig som bloggläsare" så att säga.
Jag vet att sådana här långa texter är kritiska, men jag har försökt använda mycket stycken och underrubriker, så jag hoppas inlägget känns ganska luftigt att läsa trots allt.
Något kommer jag säkert att missa också, men i så fall lägger jag till det i ett annat tipsinlägg :-)

Bloggdesignen -det första, viktiga, intrycket
Dessa punkter kommer inte att vara rangordnade, men jag måste nog ändå börja med bloggdesignen. För, tyvärr kanske man på ett sätt kan säga, ÄR det just designen som är bland det viktigaste för en blogg.
Man får aldrig en andra chans att göra ett första intryck, brukar man ju säga. Och det stämmer bra in på just bloggar. En blogg kan vara hur bra som helst och ha mycket insiktsfulla texter, men besökarna hinner inte upptäcka dem för att de hinner "vända i dörren" på grund av designen.

Därför är det en fördel om man lägger ner tanke och omsorg på sin bloggdesign. Man behöver naturligtvis inte sätta sig in i alla vad kodning heter om man inte vill eller är intresserad. Det finns massvis med folk där ute som gör beställningsdesigner, både gratis och för en viss summa (vissa är lite dyrare, men då får man också vad man betalar för.
Så allt man gör för att undvika de klassiska "standardmallarna" är en bra idé.
Inga skrikiga färger
Detta kan i och för sig vara lite svårt, med tanke på att man faktiskt ska hitta sin egen stil på sin blogg. Hitta sin speciella stil och helst sticka ut från "massorna".
Men för min egen del ryggar jag tyvärr tillbaka lite när jag kommer in på bloggar som innehåller alltför skrikande färger, till exempel kraftigt chock-neonrosa, illgrön eller liknande. Jag får liksom svårt att koncentrera mig på texten om hela bakgrunden riktigt lyser chockrosa.
Typsnitt, widgets och musik
TYPSNITT
Typsnittet i brödtexten (inläggen) ska vara lättläst, och helst inte för liten. T.ex. Arial i storlek 8 eller 9 är ingen bra idé, då det blir alldeles för ansträngande för ögonen att läsa.
Det ska helst inte heller vara något specialtypsnitt i själva brödtexten, vilket också blir väldigt jobbigt att läsa.
Typsnitt med serifer (typ Times new roman) lämpar sig oftast bäst för utskriven text, men kan fungera. Jag rekommenderar dock att man håller sig till Verdana, Arial, Tahoma eller liknande fonter.
I header och rubriker är det dock mer fritt att välja vilket typsnitt man vill. Och via google.com/fonts finns det massor att välja mellan.

Det finns även ett typsnitt jag VERKLIGEN rekommenderar att man undviker; och det är Comic Sans!! Denna font har jag aldrig gillat, och jag tycker att den ger ett oseriöst och barnsligt uttryck.
Så om ni vill att jag ska stanna som läsare på er blogg -strunta i Comic Sans.

WIDGETS
Detta var i och för sig lite mer för några år sedan. Ser det inte så hemskt ofta numera, tack och lov.
Det handlar om olika typer av bloggwidgets. Det finns olika saker man kan lägga in i designen på sin blogg. De är ofta roligt utsmyckade, men passar mycket sällan in i designen, och passar inte ihop med varandra.
Det kunde vara olika typer av klockor, 4-5 olika utsmyckade nedräknings-lister o.s.v. Sådant som kanske, eventuellt, kunde vara roligt för stunden att ha på sin blogg, men inte gjorde annat än att skräpa ner designen.
En Bloglovin´-ikon däremot, blir som en annan sak. De hjälper besökaren att hitta var man kan följa bloggen, om man vill det. En bloglovin´-ikon rekommenderar jag faktiskt att man har på sin blogg, och det finns ju olika sådana. I olika storlekar och utföranden.
Det kan även finnas vissa widgets jag kan acceptera, om de läggs in på ett snyggt sätt och det är en widget som inte är alltför utmärkande, t.ex. skrikiga färger (se punkt ovan).

MUSIK
Jag säger bara två ord: NO NO!!
Ni som någon gång råkat ha högtalaren uppskruvad på nästan högsta, och sedan gått in på en blogg som haft musik i bakgrunden vet vad jag menar. Hjärtattackkänslan som uppstår då... needless to say more!
Bilder
Bilder måste jag nog säga är det allra viktigaste för en blogg. En blogg utan bilder, såvida det inte är en skönlitterär blogg, lämnar de flesta ganska snabbt. I och för sig kan jag tycka det är ganska tråkigt, då bloggaren kan ha skrivit otroliga texter. Insiktsfullt och välarbetat. Men faktum är att många människor idag inte är särskilt intresserade av att läsa längre texter på bloggar, i alla fall inte på en blogg de är in på för kanske första gången.
Därför är det jätteviktigt med bilder, och helst bilder av lite bättre kvalitet.
Nu säger jag inte att man måste vända upp och ner på spargrisen och köpa sig en vräkig systemkamera med en skog av objektiv. Nej, det räcker gott och väl med en vanlig liten kompaktkamera.
Även mobilkamerorna idag tar ju faktiskt riktigt bra bilder, men postar du mobilbilder på din blogg så bryt gärna av då och då med bilder tagna med en "vanlig" kompaktkamera.
Och publicera dina egna bilder. Jag tycker en sådan blogg är så mycket roligare att läsa än en som har mycket bilder som alla är hämtade runt hela internet.
Jag förstår att det kan vara svårt om man vill ha en anonym blogg, men det finns ju alltid undantag. Det här är ju bara mina tankar om vad jag faller för hos en blogg.

BESTÄMD BILDSTORLEK
En sak angående bilder kan jag också rekommendera, och jag tycker det är så pass viktigt att det får bli en egen liten underrubrik...
Bestäm gärna en fast bildstorlek som du kommer att använda till bilderna du lägger ut på din blogg.
Jag säger inte att man endast måste publicera just den storleken, men för min del fastnar jag lättare för en blogg där bilderna som läggs ut är lika stora. Bilderna på min blogg är till exempel 700 pixlar breda. När jag bestämt mig för den storleken anpassade jag sedan designen efter det.Jag kan även tycka det är jobbigt med alldeles för små bilder, typ att hela tiden publicera "thumbnail"-bilder (typ 2x2 cm).
Språk och styckeindelning
Otroligt viktigt för bloggens läsvänlighet!! Dåligt språk, felstavningar och dålig styckeindelning kan skrämma bort många läsare, även om textens handling är bra.
Det lönar sig att vara noga med speciellt dessa saker.

Det finns knappt något jobbigare än att läsa en lång text i ett enda stycke, så var noga med styckeindelning och gör radbrytningar på lämpliga ställen. Det ger texten luft och det blir skönare för läsarens ögon.
Var också noga med grundläggande saker som punkt och stor bokstav! Jag har sett exempel på bloggar där man slarvat (eller kanske inte vet bättre?) med till och med de här sakerna, och texten blir näst intill omöjlig att läsa. Vilket resulterar i att man tyvärr inte återvänder.
När du skriver dina bloggtexter; använd ordentlig svenska (eller vilket språk du skriver på). Jag kan i och för sig tycka det kan vara ganska charmigt med dialekter, och är väl inte helt emot om man använder dialektsord i sin blogg. Men tänk bara på att alla läsare inte förstår dem. Speciellt eftersom vissa dialektsord är helt annorlunda än "standardsvenska".
Exempel: Pitemål... remidjen = bestick, åssit = ingenting, nalta = lite grann. Och så vidare.

Tänk även på grammatiken när du skriver. Jag säger inte att du måste skriva som om en svenskalärare ska rätta inlägget efteråt, men försök vara så noga som möjligt.
Jag har till exempel sett många bloggar där man inte använder "de" och "dem" rätt. Man använder t.ex. "dem" till allting. "Dem gick till skolan". Rätt ska vara "De gick till skolan". Men vill man inte skriva "de" så skriv då hellre "Dom gick till skolan".
Uppdatering
Det här tycker jag är ganska svårt. Jag vet att det sägs att man helst ska uppdatera flera gånger om dagen. Kanske till och med 5-10 gånger. Kanske mer?
MEN jag tycker kvalitet går framför kvantitet. Har du inget annat att skriva än orden "Måste rusa till bussen. Skriver mer sen", så skriv ingenting utan vänta istället till du hinner och har inspiration till ett mer kvalitativt blogginlägg.
Små, korta statusuppdateringar; that´s what Facebook, Instagram and Twitter is for...
I alla fall har jag fått den uppfattningen.


Tips - Boxar i content (inläggen)
Tidigare har jag ju skrivit ett inlägg om hur man gör för att få boxar i sidomenyn.
Men som ni ser har jag även boxar som ramar in själva inläggen i content, och idag fick jag en fråga i en kommentar om hur man gör för att få det så. Därför tänkte jag försöka fixa ett sådant inlägg också.

Nu är detta som jag gör i mina designer, och jag använder den äldre standardmallen Nature som grund.
Har det för att de nya mallarna ser lite annorlunda ut i kodningen, men jag har tyvärr inte satt mig in i dem.


För att få boxar i contentmenyn använder jag i grund och botten samma princip som när jag gör boxarna i sidomenyn; bara det att jag kallar stycket för "Contentbox" istället för "Sidebox".


På den här bilden ser ni hur det ser ut i min kodmall. Var jag lagt in koderna för just "contentboxarna".



VIKTIGT! Var även noga med att placera denna kod som den visas på bilden ovan!
Det är för att jag lagt in boxkoderna så att reklamen hamnar mellan boxarna. MEN, enligt min erfarenhet; om man inte lägger in även denna kod så hamnar reklamrutorna mycket konstigt till. T.ex. på sidan om Content, liksom bakom sidomenyn...


Detta är koderna för Stilmallen:

Naturligtvis ändrar man bredd och sådant, beroende på hur stor blogg man vill ha.
I just detta exempel är det kodat så att man kan publicera bilder upp till 700 pixlar.
Tips - Boxar i sidomenyn
Jag fick en fråga om hur man delar upp sidomenyn, alltså hur kategorierna hamnar i en box, arkivet i en o.s.v.
Tänkte att jag skulle försöka mig på en beskrivning av hur man gör just det. Nu har jag ju inte gjort sådär hemskt mycket sådana här tips, så jag är inte överdrivet bra på att beskriva. Men vi ska se hur det går...
 
Annars såg jag att det finns utlagt en version av hur man gör sidoboxar på sannasrum.blogg.se/bloggtips
 
För att göra sådana här boxar krävs att du är i alla fall lite insatt i CSS och HTML-koderna, alltså Stilmallen och Kodmallarna. Jag tror det kan bli ganska svårt om det är första gången du ser gyttret av bokstäver och siffror.

OBS! Designa aldrig direkt i din ordinarie blogg, utan skapa en testblogg för designande! På så sätt finns marginalen att om något blir fel så stör det inte din blogg!

Börja med att kopiera koderna i den här rutan (var noga med att få med alla tecken):


Gå in i Stilmallen. (Ctrl+Alt för att komma till gamla redigeringsverktyget; det på mina bilder)

Leta upp stycket som heter #side {. Nu vet jag ju i och för sig inte hur mallarna som finns idag ser ut, men #side borde finnas där någonstans, om du har en sidomeny på din blogg.
I min grundmall (Nature; finns att ladda ner här) ligger side-stycket under #header-stycket, ganska långt upp i Stilmallen.
Radera hela #side-stycket, från #side { till }.
Klistra istället in koden du kopierade från rutan i början av mitt inlägg. Där är både side-koden och box-koden. Spara Stilmallen.

Gå nu in i Kodmallen -Startsida.

Gå ner till koderna för sidomenyn; börjar med "div id" Side (kan inte skriva ut själva kodraden här, för då tror platsen att jag kodar i inlägget och gör designen helt konstig).
I alla fall, under den kodraden finns koderna för Senaste inläggen, Kategorierna, Arkivet o.s.v.
Använd denna koden:

På bilden från Kodmallen ser ni hur jag lagt in koden. Jag har liksom "omringat" varje stycke med sidebox-koden.
Spara kodmallen Startsida och gör likadant i resterande kodmallar (inlägg, arkiv och kategori).

Och angående Stilmallen så är ju t.ex. "width" (bredden) något du kan ändra så det passar din blogg. Den bredden jag skrivit in i koderna passar för just den bloggen jag kodade, men du kanske har/vill ha en smalare eller bredare blogg.

Hoppas det kunde vara till någon hjälp i alla fall. Annars finns det ju som sagt de som är betydligt bättre på det här med bloggdesigntutorials/att beskriva hur man går till väga.
365 foton 2014


Nu närmar sig 2014 med stormsteg! Det är endast TVÅ veckor kvar av det här året!
Jag ska inte ens börja med hur underligt det känns.
I början av 2013 hoppade jag på fotoutmaningen "365 foton 2013", alltså en bild per dag under ett helt år. Jag vet att utmaningen varit igång några år, och har alltid varit nyfiken på att prova. Och i början gick det bra, men efter ett tag rann det tyvärr ut i sanden med mitt deltagande. Och till slut hade det gått så pass lång tid att jag inte skulle kunna ta igen de dagar jag missat.
Lade därför mitt deltagande på is och tänkte att jag skulle hoppa på det igen nästa år; det var ju trots allt lääänge tills dess... Och nu är vi där!

Jag har gjort en "underblogg" till den här, där jag tänkte publicera bidragen till det temat. Hoppas verkligen att det går bättre under 2014! Temana känns lovande i alla fall :-)
Klicka på bilden i detta inlägg, eller på den här länken för att komma till den bloggen.
Ni kan även klicka här för att komma till temats hemsida (om ni vill se info, teman eller kanske anmäla er...)
App-tips: Sleep Cycle
 
Jag har i och för sig haft den här ett tag, men "återupptäckte" den för bara någon dag sedan.
Självklart förstår jag att just sådana här saker inte ska tas så gravallvarligt, då det trots allt bara är en app på en telefon. Men jag tycker den är väldigt rolig i alla fall :-)
 
Sleep Cycle heter den, och appen är i grunden en väckarklocksapp, men som även "mäter" din sömn. Du kan se sömnkvalitet, hur länge du sovit, vid vilka tidpunkter under natten du varit i djup sömn, i lätt sömn o.s.v.
När du använt den minst fem gånger gör appen även diagram över din sömn, och du kan bl.a. se din bästa natt, din sämsta natt och så vidare.
 
Dock måste man ha mobilen i laddaren under natten när man använder denna app, då den förbrukar väldigt mycket ström, men när det gäller iPhone så brukar vi ju ladda dem näst intill varje natt ändå, right? 
 
 
Detta är INTE ett sponsrat inlägg!
 
Tips -Roliga typsnitt
 
Jag har massvis med olika typsnitt i min lista, både många som följde med Windows och många jag laddat ner från t.ex. dafont.com; tänkte därför att jag skulle dela med mig av några. Har sett på många olika bloggar att det är ett vanligt tips på bloggar, och det är via sådana blogginlägg som jag hittat flera typsnitt.
 
Enda varningen jag kan ge är däremot att risken finns att man fastnar framför en typsnittsida...
"Bara en sida till... bara eeeennn till... och bara eeeeennn till..." ;-)
 
Tyvärr kommer jag inte ihåg var alla typsnitten på den här bilden kommer ifrån. Skulle gissa på att flera kommer från dafont, men det är inte säkert att alla gör det då jag helt enkelt googlat efter en del.
En god Kräftpaj
 
För några dagar sedan (minns inte exakt) hittade jag ett recept någonstans på internet, och jag tyckte det lät väldigt gott. Brukar inte komma mig för att laga nya saker så ofta, men den här gången testade jag i alla fall receptet. Och den var jättegod, så det blir mest troligt fler gånger :-)
Den gick dessutom ganska snabbt att tillaga, vilket uppskattas av mig som egentligen inte tycker om att laga mat...
 
Kräftpaj
250 gr. smör
6 msk vispgrädde
6 dl mjöl
 
Fyllning:
6 ägg
6 dl vispgrädde
2 msk hummerfond
4 msk finklippt dill
2 tsk salt och peppar
2 burkar kräftstjärtar
2 st. gula lökar
(Jag gjorde halv sats fyllning till en pajform med diametern 25 cm; den på bilden)
 
Blanda pajdegen i en matberedare.
Tryck ut den i en pajform. Ska inte förgräddas.
Blanda och vispa ihop alla ingredienser till fyllningen och häll i pajformen.
Grädda på 225°c i ca. 30 min.
Sommarens absolut godaste paj!
 
Idag kunde jag inte låta bli längre; jag har varit så sugen på min favoritpaj nu i några dagar. Så nu blev det av att fixa en sådan :-)
Det är verkligen den absolut godaste, bästa sommarpaj som finns! Det är en matpaj, men samtidigt en "kall paj", alltså inte som t.ex. tacopaj eller liknande.
 
Som sagt; jag kan VARMT rekommendera denna på sommarkalaset :-D 
 
Vill ni ha receptet, så kommer det här...
 
Pajdeg
3 dl mjöl
125 gr. margarin
lite vatten
Blanda ingredienserna tillsammans, till en hanterbar deg. (Jag gjorde dubbel sats för att vara säker på att det skulle räcka till en stor pajform, och då blev det lite "spill" över). 
Tryck ut degen i en form och "nagga" med en gaffel (stick många hål i degen).
Grädda ca. 18-20 minuter i 200°c.
Låt stå och kallna.

Fyllning
2 dl (1 liten burk) Créme fraiche
1 burk tonfisk
1 hg rökt skinka, finhackad (använd gärna matberedare för att få riktigt finhackat).
1 klyfta vattenmelon i små tärningar (detta är valfritt, men jag tycker det blir lite "pricken över i" med melon).
2 msk ketchup
2 msk majonäs
Blanda ihop alla tillbehören till fyllningen. Och dubbel sats till en stor pajform (jag gjorde dubbel sats till pajen på bilden).
Låt fyllningen stå i kylskåpet några timmar/över natten, innan du häller den i pajskalet.
Hacka isbergssallad och lägg i botten på pajskalet. Detta är viktigt, då skalet annars "drar till sig" fyllningen och blir mjuk och "degig".
Fyll sedan pajen med fyllningen.

Du kan, om du vill dekorera pajen med t.ex. räkor och ägghalvor, eller äta den som den är (som min på bilden).
Själv kan jag även lätt äta bara fyllningen som den är... ;-)
500px
 
I en av dagens kommentarer fick jag ett tips på en fotosida, vilken jag gick in på för att se vad det var för något. Och jag bara måste tipsa om den sidan!
Kanske vet ni redan om den? Att det bara är jag som är seg? Men om ni inte varit in på den sidan tidigare så rekommenderar jag det starkt!
 
Sidan heter 500px och man kan både kolla in andras bilder samt registrera sig och ladda upp sina egna bilder.
 
Och jag blir makalöst imponerad över VILKA BILDER en del människor skapar!
En del av bilderna på denna sidan är absolute BREATHTAKING!! 
 
Här är några exempel på bilder som jag hittade där.
Är det inte så att man bara tappar andan!?!
Se bara på macrobilden med rosorna i vattendropparna...
400D vs. 5D mkII
Jag fick en kommentar för ett tag sedan med ett önskemål om att skriva lite om skillnaderna mellan min 400D och min nya 5D mkII. Nu har det äntligen blivit av att fota de jämförelsebilder jag behövde till detta, så här kommer inlägget...
I det här inlägget skriver jag om just Canon, endast av den anledningen att jag inte har någon erfarenhet och väldigt lite kunskap om andra märken.
 
Vill även tydliggöra att jag inte är överdrivet duktig när det gäller det tekniska, så inlägget blir inte hur en proffsigare fotograf skulle skriva. Men jag ska göra mitt bästa.
 
Den mest markanta skillnaden mellan dessa två kameror (om vi bortser från det uppenbara, som storleken, att det ena är en instegsmodell och det andra en proffskamera och självklart PRISET) är att det ena har en Fullformatssensor och den andra en s.k. APS-C sensor. Det senare brukar kallas för "crop-sensor".
Sensorn sitter inuti kameran och är den som tar emot ljuset för att sedan förvandla det till pixlar, som i sin tur tillsammans bildar ett foto. Ju större sensor desto ljuskänsligare kamera, och bilderna blir därför kvalitativt bättre (Källa).
 
 
Enkelt uttryckt får en APS-C sensor inte med hela bilden som en fullformatare får (se bilden ovan). Den "beskär" bilden, vilket innebär att det på ett sätt inte blir samma brännvidd på bilderna, även om man fotat med samma.
Till exempel: Du fotar med en Fullformatskamera och en APS-C kamera, och du fotar med brännvidden 50mm med båda. Du står på samma ställe, men det kommer se ut som om du står betydligt närmare motivet med APS-C kameran.
50mm blir alltså 50mm med en fullformatare, men med en cropsensor är det som att du fotat med en brännvidd på ungefär 80mm.
 
Bilderna här under är ett exempel på detta. ↓
Jag har haft mina två kameror på exakt samma plats (på stativ, så det är EXAKT samma plats) och objektiven inställda på brännvidden 50mm. Jag har INTE beskurit någon av dem.
Råkade bli lite olika färgredigeringar, men det är ju ändå brännvidden som ska fokuseras på.  
 
 
Som ni ser så får man med betydligt mer med en Fullformatssensor, medans man med en cropsensor kommer betydligt närmare motivet.
Däremot behöver inget av dessa vara något negativt. Det behöver inte vara bättre med fullformat bara för att man "vet" att det är en kamera i proffsklassen. Om man ska fota t.ex. vidvinkel kan det vara en fördel med fullformat, då man som sagt får med så mycket, och att man utnyttjar HELA brännvidden på objektivet.
Men om man tycker om att fota med teleobjektiv är det faktiskt en större fördel med en cropsensor, då man som sagt kommer ännu närmare motivet. Om du t.ex. har ett teleobjektiv som går ända till 200mm (t.ex. 70-200) så får du brännvidden 320mm istället för 200...
 
Då en fullformatssensor tar emot mer ljus gör att det blir en ljuskänsligare kamera, vilket jag tycker är bland det bästa med min 5D mkII. Det gör att man faktiskt kan öka på ISO´t för att slippa oskärpa, utan att man får störande mycket ISO-brus.
400D:n har endast några ISO-steg; 100, 200, 400, 800 samt 1600. Och jag ville helst inte använda 1600 då bilderna tappade så mycket detaljer p.g.a. bruset. De instegsmodeller som finns nu har jag det för har några fler steg i alla fall.
Men 5D mkII har ett ISO-omfång på mellan 50 och 25600! Vilket betyder att man faktiskt kan gå upp i ISO-tal utan att bilderna känns förstörda av bruset.
 
Det är några av de stora sakerna som är skillnaden mellan min gamla och nya kamera.
Men tänk på att objektivet nästan gör ännu mer för en bild än vad kamerahuset gör! Om du vill uppgradera kameraväskan, men är osäker på fullformat eller APS-C sensor, så kan du köpa t.ex. en 60D, 7D eller liknande och satsa på ett bättre objektiv.
 
Hoppas att jag inte bara rört till det för er ;-)
Fototips /Tredelningsregeln
 
Om ni är fotointresserade (och kanske annars också) har ni säkert stött på termen komposition och tredelningsregeln. Komposition är hur du placerar motivet i bilden.
 
Om man inte är fotointresserad och mest bara fotar på "titta-och-tryck"-nivå så ser man ju till att alltid ha motivet i mitten av bilden med gott om luft runt om. Ni vet den klassiska "turistbilden", med en eller flera personer centrerat i bilden med en sevärdhet eller något liknande i bakgrunden. Oftast är bilden fotad en bit ifrån, för att man ska få med hela personen samt hela bakgrunden.
Och jag menar självklart inte att det är något fel med sådana bilder! De fyller precis den funktion de är tänkt till; att dokumentera en resa (eller vad det nu kan vara).
 
Men om man blir biten av fotograferingen och vill utvecklas inom den hobbyn, så är tipset att använda sig av den s.k. Tredelningsregeln.
Den handlar om att man flyttar motivet lite åt sidan i bilden istället för att centrera den. Tänk dig ett rutnät, som jag ritat upp på bilden här i inlägget. Bilden är med hjälp av det uppdelad i tre delar, längst båda sidorna.
På min kamera kan man ställa in Live wiew-läget så att detta rutnät syns när man fotar. Men jag vet inte hur det är på andra kameror, om den funktionen finns där.
Som ni ser har jag lagt fokus på den lilla personen i juldekorationen, och den har jag lagt längst en av linjerna. Och därmed har jag fått en bild som är mer intressant än om jag lagt "personen" i mitten.
 
Ett tips när man fotar porträtt är att lägga fokus på ögonen (som man gör vid porträttfotografering), och se till att ögonen ligger längst den övre linjen. Personligen tycker jag inte det gör särskilt mycket om man beskär lite av toppen på huvudet, men det är en smaksak. Samt beror det självklart på vad för bild man är ute efter.
 
Däremot tycker jag att tredelningsregeln är lite mer av en riktlinje.
Jag tycker man ska gå väldigt mycket på känsla också. Ibland kan en bild med centrerat motiv bli betydligt bättre, och ha mer känsla, än en fotad med tredelningsregeln.
Ett annat tips är att gå "utanför ramarna" och strunta i alla fotoregler.
Till exempel om man fotar porträtt kan man testa att placera modellen i en av de nedre "rutorna" i rutnätet, så att man får väldigt mycket luft ovanför/snett ovanför.
Eller så kan man placera ett motiv i mitten av bilden/lite mot ena sidan, men sedan använder man kort skärpedjup och lägger fokus på någonting (t.ex. en annan person) i bakgrunden, så att personen i förgrunden blir oskarp. Det finns massor olika idéer; endast fantasin sätter gränserna...!
 
Lycka till!
Snabbtips: Fotoljus
 
Har ni någon gång varit med om detta ↑ när ni tagit en bild?
Fotar ni mycket har ni garanterat det. Ni befinner er i det perfekta fotoljuset, men när ni tagit bilden blir den ändå hur tråkig som helst. Bara en massa skuggor, trista färger och det ser ut som ljuset är det tråkigaste i världen...
 
Lätt avhjälpt, oftast...
Testa att ställa er på andra sidan av motivet, fyra av en till bild och voilá! Helt plötsligt har ni ett foto som det nedre här ↓ !
Dessa två bilder är fotade i exakt samma ljus, vid samma tillfälle och båda två är direkt från kameran; alltså helt oredigerade! Det enda som skiljer dem åt är att de är fotade från varsin sida av motivet, och jag har alltså haft fönstret på olika ställen i förhållande till mig.
 
Och man behöver alltså inte ha en superproffskamera för att lyckas med sådana här ↓ bilder, utan det handlar om hur man placerar ljuset.
 
2008 vs 2012
 
Som jag skrivit tidigare så är bland det bästa som finns inom fotograferandet att plocka fram bilder från sin första fototid och jämföra med nya bilder, speciellt om man har fotat samma motiv med några års mellanrum. Enligt min mening finns det inte så mycket som är så bra för självförtroendet som just det!
Det är först när man lägger de två bilderna bredvid varandra som man VERKLIGEN ser hur mycket man utvecklats!
 
Den högra bilden är fotad under min första jul med systemkamera, 2008. Jag hade haft min 400D i ett halvår, och enligt mitt minne ganska precis upptäckt det här med lång slutartid.
Andra bilden är från igår, fotad med min älskade 5D mark II.
Nu är det här INTE en jämförelse mellan kameror, utan fokus ligger på min egen utveckling.
Man kan nämligen få en "2012-bild" med en instegskamera också, så det jag visar är bara en bild från min första tid som systemkamerafotograf, och så en ny bild. Ville bara förtydliga detta!

Ett tips är att prova detta! Speciellt om ni känner att typ "jag står bara och stampar på samma ställe när det gäller fotograferandet". Plocka fram en bild från er första tid med kameran och jämför med en ny. Jag lovar att det är toppen för fotosjälvförtroendet!
The magic of bokeh
 
Ni har säkert hört/läst ordet bokeh någon gång. Ett fotofenomen som är väldigt populärt i fotobloggsvärlden.
Men det gör riktigt mycket för en bild med just bokeh. Personligen tycker jag ofta att en bild blir lite extra speciell och får en härlig känsla över sig när den innehåller sådant.
 
Tänkte skriva lite tips om just detta, då det kan ge en lite extra känsla till julbilderna ;-)
 
Bokeh kallas bakgrundsoskärpan som bildar cirklar i bilden.
För att få till detta fenomen krävs att man använder en stor bländare, och därmed får ett kort skärpedjup. Det går också bäst om man ställer in fokuseringen så att man själv väljer vilken fokuspunkt man använder.
 
Ett tips om man vill få till bokehbilder är att gå ut när det hunnit bli mörkt, som jag gjort på de övre bilderna i detta inlägg. Helst då om man är inne i stan eller någonstans där det finns mycket ljuskällor. Man fokuserar på en detalj man vill ha i skärpa, låser fokus på den och komponerar sedan om bilden så att ljuskällorna/ljuspunkterna hamnar i bakgrunden.
 
För att få abstrakta bokehbilder kan man rikta kameran mot t.ex. en mängd ljus och sätta dem ur fokus, alltså att man inte fokuserar på något i bilden. När det är gjort ställer man om till Manuell fokus på objektivet och tar sedan bilden. Exempel på detta är bilderna 5 och 6 här ovanför.
 
Något som inte går just nu, då det inte är några löv på träden, är att fota naturbilder med bokeh.
För att få till dem är det bästa tipset att fota med lövverket på ett träd i bakgrunden, och helst att solen skiner genom lövverket. Då är det störst chans att det blir bokeh, rund oskärpa, på bilderna. Och som sagt, använd en stor bländare för att få ett kort skärpedjup.
Du kan även få lite olika bokeh genom att placera det fokuserade motivet olika långt ifrån kameran. Om du fokuserar på något nära linsen blir cirklarna större och färre, och lägger du fokus på något lite längre från kameran blir cirklarna mindre och fler.
Tänk bara på att ju längre bort du lägger fokus desto längre blir skärpedjupet, och är motivet för långt bort får du inte bokehbakgrunden.
 
Man kan även fixa "egen bokeh", genom att ta en bit aluminiumfolie och en kartongbit.
Först knycklar man ihop folien, för att sedan veckla ut den (här får man vara försiktig och inte "knyckla" ihop den för mycket, så att den går sönder). Sedan klär man kartongbiten (eller liknande) med folien. Detta är på samma sätt som man gör en hemmagjord reflektor/reflexskärm. Den aluminiumfolieklädda kartongen sätter man som bakgrund till det man ska fota, och det blir som en liten hemmagjord ministudio.
 
Måste bara säga angående sista bilden, på adventsljusen, att det är två bilder som jag satt ihop i Photoshop. Den ena är en abstrakt bild på bara bokeh, och den andra är en vanlig skarp bild på ljusen. Men jag gillar den och kunde inte låta bli att låta den följa med i ett inlägg om bokeh.
 
Lycka till med fotograferingen!
Tidigare inlägg