Efter en och en halv månad har den jobbiga kylan (20-30 minusgrader) släppt taget om oss. I alla fall tillfälligt, men jag hoppas på permanent ;-)
Att det dessutom sammanföll med mina bilproblem betyder att jag promenerat till jobbet. Snacka om HÄRLIGT! Hemåt går jag dessutom i dagsljus, vilket gör att jag nästan inte vill komma hem...
Att det dessutom sammanföll med mina bilproblem betyder att jag promenerat till jobbet. Snacka om HÄRLIGT! Hemåt går jag dessutom i dagsljus, vilket gör att jag nästan inte vill komma hem...
Det är såååå vackert att det nästan gör ont!
Dessutom... systemisen, som knappt fått arbeta en enda dag sedan jul, jublar!
Tänkte i alla fall att vi kör på en gammal hederlig bildbömb...
Vad sägs om det?
Right Now In Piteå, Norrbotten, Sweden...
I dessa hus Vill Jag BO!!!
Det är Pitebo´s lägenheter, men är mer som radhus eftersom de är i två våningar.
Det är Pitebo´s lägenheter, men är mer som radhus eftersom de är i två våningar.
Garanterat svindyra också!
Det här huset är ju inte direkt jättefult heller...!
Tycker dock det ser ut att vara gigantiskt!
Tycker dock det ser ut att vara gigantiskt!
Piteå växer på höjden...
Alla hus som syns på denna bild (förutom busstationen och Sunes) är nybyggnationer.
Men detta är inte nytt! ;-)
Numera har bland annat min hyresvärd kontor i denna byggnad.
Numera har bland annat min hyresvärd kontor i denna byggnad.
Även Turistinformationen för Piteå kommun huserar här.
Intresseklubben antecknar...
Sådär! Äntligen bryter vi den tråkiga bildlösheten som omfamnat bloggen de senaste veckorna!
Det var på tiden, eller hur!
MEN det HAR varit så förbannat KALLT så länge! Temperaturen har ju för sjutton legat på mellan 20 och 30 minusgrader i över en månads tid, så det har inte känts sååå lockande att ta ut kameran (även om vinterlandskapet har skrikit "FOTOGRAFERA MIG!".
Som det ser ut på dessa bilder, så här har det sett ut sedan... jul typ. I alla fall sedan det blev 2019.
Det är nästan plågsamt vackert. Säger jag som egentligen hatar snö...
I alla fall; som ni vet så har jag ingen bil för tillfället (får mest troligt tillbaka den fixad nästa vecka) så igår gick jag till och från jobbet. Eller ja, fick skjuts mellan förskolorna, då jag skulle städa på en annan än där jag jobbar i köket.
Packade i alla fall ner Canon i väskan på morgonen och lät den följa med till jobbet. Just för möjligheten att fota lite på hemvägen.
Och så blev det. Hann fota i alla fall en bit innan det började snöa så pass mycket att jag inte längre ville ha kameran framme.
Istället blev andra halvan av vägen hem en myspromenad i snöfallet. SÅ mysigt, och framförallt avstressande!
Att det dessutom var fredag störde ju inte direkt... ;-)
Nej, nu är det sluttjafsat.
Varsågoda; bjuder på de vintriga bilderna jag tog från min vackra hemstad igår!
Den här bilden ↑ tog jag bara som dokumentation för hur stor denna snöhög var.
Jag stod bara som vanligt och riktade kameran rakt fram i ansiktshöjd. Så det är alltså hur jag såg den i verkligheten.
Jag stod bara som vanligt och riktade kameran rakt fram i ansiktshöjd. Så det är alltså hur jag såg den i verkligheten.
Jaha, hårdagen var ju en braaa dag...
Tänk om ni kunde höra mitt tonläge när jag säger den meningen... Rösten dryper av sarkasm!
Torsdag morgon, när jag kom till jobbet upptäckte jag nämligen att min bil – som redan kräver ombesikning pga bromsarna – läcker olja!
Eller; jag såg att det plötsligt började dyka upp svarta prickar där bilen stått, och det slutade inte.
Efter jobbet ringde jag till pappa för att konsultera lite grann, och jag tog bilen och åkte till dem i Hortlax.
Den står fortfarande kvar där... ett dygn senare.
Det visade sig nämligen att givaren (eller vad den nu hette) har gått sönder, så jag kan naturligtvis inte använda bilen förrän detta är åtgärdat.
Jag blir så trött!
Inte så att jag har haft mycket problem med min bil. Tvärtom har jag varit otroligt priviligierad och hittills aldrig haft några "funktionsproblem" med den. Det enda jag bytt är fläkten samt ett bälte, och inget av det stör ju själva funktionen. Dessutom ÄR ju min lilla pärla 26 år gammal.
Men ändå!
NÄR det väl händer något så kommer det ju minsann ALDRIG lägligt.
NÄR det väl händer något så kommer det ju minsann ALDRIG lägligt.
Här uppe är det ju dessutom väldigt svårt att klara sig utan bil.
För mig kommer det förmodligen att gå fint att vara utan bilen i några dagar, då jag trots allt kan gå till jobbet. Det tar 30 minuter.
För mig kommer det förmodligen att gå fint att vara utan bilen i några dagar, då jag trots allt kan gå till jobbet. Det tar 30 minuter.
Kruxet är att jag kan ju faktiskt få extra arbetstid i form av att åka och städa någonstans på eftermiddagen. Då kan det bli lite knivigt att ta sig mellan ställena utan bil.
Den enda kollektivtrafiken vi har här är ju buss. Och det är inte alls säkert att:
1. Det går någon buss till det stället en ska till.
2. Det går någon buss den tiden som behövs.
Vi ska i alla fall beställa/köpa en ny sådan där Givare(?) och så kommer pappa förhoppningsvis att kunna byta den :-)
Saknar redan min vita, lilla Toyota-pärla :-D
En känner sig verkligen så bakbunden när en hunnit bli van vid att ha ständig tillgång till bil, och så har en det inte plötsligt.
Igen; Tack för att jag fick avreagera mig lite tankar och känslor angående detta.
Förresten så hade jag Canon med mig idag, så jag fotade lite på promenaden hem från jobbet (innan det började snöa för mycket).
Så snart kommer den här "inga-bilder-trenden" på min blogg att brytas!
Så snart kommer den här "inga-bilder-trenden" på min blogg att brytas!
Nu har det blivit rätt många bildlösa inlägg under en period.
Jag gillar att jag faktiskt kommit mig för att skriva ner en del tankeinlägg, men jag saknar verkligen bilder.
Dessutom har jag verkligen inga nya bilder just nu! Noll. Nada.
Inga som väntar på att laddas in i datorn.
Inga som väntar på redigering.
No.Pictures.W.H.A.T.S.O.E.V.E.R!
Det är inte så att jag saknar vilja att fotografera. Viljan ÄR enorm just nu! Speciellt när det är så VACKERT ute!
Dagarna har ju dessutom förlängts så pass att det faktiskt är ljust ett litet tag efter att jag kommit hem från jobbet.
Men det känns som om all ork bara rinner ifrån en på eftermiddagen, bara för att det är så förbannat kallt!
Huuur länge ska det egentligen vara såhär kallt???
Det normala är ju att det brukar vara kanske 1-2 veckor i januari då temperaturen dippar ner till 28-32 grader, men efter det blir det lite mildare.
Inte i år, tydligen.
Nu har det legat på runt 20-30 minusgrader i vad... en månad. Drygt.
Detta medför ju såklart att kameran inte mår helt 100 om en tar ut den.
Visst, den klarar av att jobba en stund även i lite strängare kyla. MEN bland annat märks det ju på till exempel batteritid och sådant när det är såhär kallt.
Dessutom inte helt lätt att hantera knapparna på kameran med tjocka vantar, och en vill helst inte vara barhänt längre än typ två sekunder.
Plus, när en till och med småfryser konstant inomhus, så känns det inte heeelt lockande att bege sig ut. Speciellt som jag tyvärr inte äger några täckbyxor just nu. Har nämligen så svårt att hitta sådana som passar mig och till ett överkomligt pris. Mitt problem är att när jag hittar ett par som är lagom storlek runt midjan så får jag plats med typ tre (3) ben i varje ben...
Vet att jag klagar mycket i detta inlägg, men det må vara hänt. Behöver bara få skriva av mig sådana här tankar ibland.
Jag lovar ändå att jag vid i alla fall något tillfälle ska ta mig ut och dokumentera årets vinter, så att det får komma upp lite vinterbilder på bloggen.
Vi har långt ifrån lika mycket snö som förra året (går det ens slå det rekordet??) men det har ändå kommit en del.
Tydligen tänkte vintern 2019 satsa på kylan istället...
UPDATE!!
Jag var precis in på en av mina väderappar, och enligt den ska det bli mildare redan imorgon! Jippie!
Jag var precis in på en av mina väderappar, och enligt den ska det bli mildare redan imorgon! Jippie!
Runt 12-15 minusgrader!
OCH till helgen ska det bli ensiffriga minusgrader!!!
Mina.Böner.Blev.Hörda! :-D Om nu detta stämmer, vill säga... ;-)
DÅ kanske jag kan komma mig ut med käraste Canon!