Wow! Nu blir det äntligen bloggning igen. Känns som jag skriver detta varenda jäkla gång; men det blir helt enkelt så när man är hemifrån typ 11 timmar per dag under vardagarna. För att sedan däcka totalt så fort jag ens tänker tanken att sätta mig ner och koncentrera mig på att skapa blogginlägg. Tyvärr. Skulle så hett önska att jag hade mer tid för bloggen, för jag ÄLSKAR fortfarande den här världen!
Med risk för att det låter som om jag "inte vill jobba", så måste jag erkänna att jag har en liten dröm som hela tiden ligger och trycker i mitt huvud... och det är blogga på heltid. Eller ja; Skapa content på sociala medier på heltid.
Det blir heller inte mycket nya bilder den här tiden på året.
Visserligen börjar verkligen ljuset komma tillbaka. Det är numera LJUST klockan 15! Och det är inte helt mörkt klockan 16. Vid den tiden är det visserligen skymning, men Det Är Inte Helt Mörkt.
Dock hinner jag fortfarande inte ut med kameran under den ljusa tiden. Det blir för tajt, även om det som sagt är ljust just precis då jag åker hem från jobbet (vid normal arbetstid). Har jag ärenden efter jobbet så är det mörkt då jag kommer hem.
Men snart. Snart. Snart. Snart...
Eftersom jag inte har någon vidare inspiration i och med inga nya bilder tänkte jag att vi kör på en klassisk liten 10-saker-du-kanske-inte-visste-om-mig-lista idag...
♥ Jag har aldrig ätit Sushi.
♥ Om jag, av någon anledning, hamnade i den positionen att jag skulle välja min sista måltid så skulle det vara Surströmming.
♥ När jag dör vill jag bli kremerad; och det av en enda löjlig anledning... Min värsta mardröm är att bli levande begravd.
♥ Jag har gått från att inte vilja vara organdonator alls till att donera allt när jag dör. Är det någonting i mig någon har användning för, så ta det!
Känner som så; att min kropp ska ändå kremeras efter min död. Kan något av mina organ rädda andra människor så ska de absolut göra det!
♥ Jag vill ha barn mer än något annat i livet, men samtidigt vill jag absolut inte befinna mig i ett förhållande.
Barnlösheten är min största sorg. Tror också detta är en del i min dröm om att bli framgångsrik inom något. Många kan säkert tänka att "framgång är inte meningen med livet". Och nej, såklart inte. Men tror en del i att den drömmen sitter så hårt inom mig är att jag liksom vill "lämna någonting efter mig", i och med att det nu inte blir barn.
Och ja, jag har syskonbarn. Men det är inte samma sak. Den biologiska klockan tystnar inte när man får syskonbarn, hur mycket man än älskar dem. Tvärtom börjar den banka hårdare och rakt på livmodern!
♥ Jag vill bli över 100 år, men samtidigt är jag livrädd för att bli dement.
♥ Jag vill lyckas med någonting som betyder något innan jag blir för gammal.
Tror detta bottnar i en önskan om att få bli bäst på något, vilket är något jag aldrig åstadkommit hittills i livet.
Tror också att detta är anledningen till min önskan att lyckas med sociala medier. Det är inte sociala medier i sig; utan en dröm om att för en gångs skull vara den som lyckas med någonting. (Och såklart att nå ut med mitt skapande.)
♥ Jag klarar inte av när det är helt tyst hemma. Måste alltid ha någonting igång i bakgrunden, antingen TV:n eller någon video på datorn. Det måste också vara personer som pratar, därför går det inte att lyssna på musik.
Däremot har jag otroligt svårt att koncentrera mig på annat när någon pratar i bakgrunden (från exempelvis någon serie eller podd). Kommer av mig med vad jag håller på med och kan bara fokusera på videon.
Men stänger jag av så det blir tyst känns det som jag håller på att bli knäpp.
Det är en ond cirkel...
♥ I höst har jag bloggat i 15 år. Jag var 23(!) år när jag började. Jag var närmare 20 än 30, och nu är jag plötsligt närmare 40 än 30... 😲
Instagram har jag haft i 10(!) år. Tiden är en helt sinnessjuk grej!
♥ TMI: Jag blir alltid bajsnödig när jag ska blogga. Alltid. Vet inte varför; det kan vara helt lugnt precis innan, men så fort jag klickar fram bloggen är jag plötsligt så nödig att jag inte kan koncentrera mig.
För ett par inlägg sedan skrev jag att det för mig inte fanns varken drömmar, önskningar eller några som helst förhoppningar inför 2022. Att jag bar på en känsla av att inte ha några känslor överhuvudtaget för det nya året -varken positiva eller negativa.
Detta stämmer fortfarande, men samtidigt kändes det så tröstlöst och jag har faktiskt satt mig ner och ändå försökt komma på något som jag vill att året ska innehålla.
Det är inga löften, inga mål och inga förväntningar. Sådant skapar bara stress och ångest ifall de inte är uppfyllda tills nästa nyår.
Kort och gott handlar det om ett par punkter det skulle vara jätteroligt om de faktiskt hände.
Och för att göra det till ett lite roligare inlägg tänkte jag att jag gör listan till en liten "22 saker jag vill ha 2022"-twist.
Skriva en bok och att den faktiskt blir klar. Eller i alla fall komma igång ordentligt med bokskrivandet.
En dröm jag har, och haft sedan jag kunde hålla i en penna, är att bli Författare och få ge ut en bok. Av alla drömmar jag haft genom livet är detta den enda som funnits där hela tiden. Ända sedan jag var liten.
Sälja fotografier i någon form. Typ sätta ihop en kalender (ni vet; en sådan bildkalender man hänger på väggen) och att någon faktiskt vill köpa den. Eller exempelvis sälja prints/tavlor. Är det någon som skulle kunna tänka sig att betala för prints med mina bilder?
Fördubbla följarantalet på mitt fotokonto på Instagram, vilket skulle betyda att komma upp i runt 180-190 st.
Få till en riktigt mäktig Norrskensbild.
Inreda min lägenhet. Än så länge är det mer att det "bara är satt in möbler". Jag har en ungefärlig bild i huvudet hur jag vill att min bostad ska se ut, och jag låter det hellre ta tid än sätter in en massa saker som jag ångrar om ett år. Men jag vill verkligen få det inrett så att det verkligen blir mitt hem.
Läsa 12 böcker. Skulle kunna skriva typ 52 böcker = 1 per vecka, vilket jag haft som nyårsmål någon gång. Men eftersom jag vet hur mina läseperioder ser ut så vet jag att det är en omöjlighet. Tolv böcker, dvs en per månad, kanske ändå är lite mer realistiskt...
Hitta en ny hobby. Ingen som helst aning vad det skulle kunna vara, men känns som om det hade kunnat vara kul.
Prova minst en ny maträtt per vecka. Ny för mig i alla fall; alltså en maträtt jag aldrig ätit förut.
Fixa iordning balkongen till en liten oas i sommar. Det blev ju inte mycket av det förra sommaren, förmodligen för att jag var mitt i flytten och att fixa det beboeligt här inne.
Börja i riktigt jäkla god tid med julklapparna inför nästa jul, även om det innebär att börja redan nu under första halvåret.
Blogga i alla fall tre dagar per vecka. Gärna varje dag, men jag tänker inte lura mig själv... ;-P
Styra upp min feed på Instagram lite bättre. Mår lite dåligt över att det är så spretigt och "all over the place". Menar inte att jag vill nicha den (har redan två nichade konton), utan jag vill bara ha det lite snyggare.
Det här är ingenting som egentligen spelar superstor roll, men om man är en estetiskt lagd person är det rätt jobbigt att ha ett icke-estetiskt Instaflöde. Lite som om man skulle vara svenskalärare (eller vem som helst förresten) och vara tvungen läsa en text helt utan "punkt och stor bokstav". Det sticker i ögonen och kliar i nerverna.
Levla upp i min fotografering. Vet inte hur det skulle gå till, men tror en stor del av min fototorka de senaste åren beror på en känsla av att jag liksom står och stampar utvecklingsmässigt. Jag vill lära mig något nytt, ta min fotografering till nästa nivå. Som sagt vet jag inte riktigt vad nästa nivå är, men jag vill få tillbaka den gnista jag hade när jag lärde mig fota och såg utveckling vid varje fototillfälle.
Färdigställa (och tja, börja med) en portfolio. Ett projekt jag påbörjat ett x antal gånger genom åren, men aldrig klarat av att avsluta pga ej tillräckligt med bra bilder. Eftersom jag vill bli huvudsakligen porträttfotograf så kan jag ju inte ha portfolion fylld endast med natur och stilleben. Dessutom måste man ju uppdatera fotopärmen då och då, eftersom man utvecklas. Det är ju inte direkt så att jag vill ha porträttbilder från mina första fotoår i min portfolio idag. Blir ju sjukt missvisande.
Att vintern 2022 fortsätter precis exakt som den är just nu. Ja, det är skitigt och blött. Men det är för närvarande plusgrader och snön smälter. Jag har inget emot det. Visst är snö vackert att titta på när det ser ut som ett julkort. Dock knäpper man några bilder och sedan är det inte lika intressant längre. Inte månad in och månad ut.
Slipper jag använda motorvärmaren mer i vinter är jag nöjd. Dock har jag otroligt lite tillit till detta. Det är ju trots allt två vintermånader kvar efter denna. Mycket kan hända fortfarande.
Att den f**king pandemin släpper taget någon jä*la gång! Behöver väl inte motivera denna ;-P
Bli bäst på någonting. Vad? Ingen aning. Får väl klura ut nåt. Men det är också en liten hemlig dröm (nu outar jag den) jag haft hela livet... att få bli bäst på någonting. Jag har aldrig varit den personen som lyckats vara bäst på vad-det-nu-kan-handla-om.
Jag vill hitta min grej.
Jag vill starta upp något projekt som rör bloggen och/eller foto och avsluta det. Tror aldrig någonsin jag avslutat ett projekt jag påbörjat; som rör dessa saker alltså. Bloggprojekt/utmaningar rinner ut i sanden. Fotoprojekt faller i glömska. Sedan mår jag dålig över att jag inte klarar av avsluta dem.
Jag vill verkligen ro iland ett projekt. I alla fall en (1) enda blogg -eller fotoutmaning. Ofta hänger ju dessa ihop.
Jag vill verkligen ro iland ett projekt. I alla fall en (1) enda blogg -eller fotoutmaning. Ofta hänger ju dessa ihop.
Jag vill vinna en större vinst på någon lott ;-) Vem vill inte det liksom? ;-P
Jag vill köpa lite nya objektiv till Canon. Vad sägs om ett macro och ett tele? Drömmen! Men först: Se föregående punkt...
Jag vill att någon av mina hobbys ska generera någon typ av sidoinkomst. Fantasidrömmar, än så länge i alla fall. Det kanske verkligen låter som en ogreppbar och blåögd dröm, men jag har verkligen drömt om att få prova på privilegiet att känna känslan att verkligen bara jobba för att det är roligt. Att få kunna ha vetskapen om att "jag behöver egentligen inte jobba, men jag stannar bara för att det är så roligt".
Jag vill INTE göra en "23 önskningar för 2023"! Det var skitjobbigt att komma på alla dessa, och det tog flera dagar!
Ja, det är väl lite det man känner numera. 2020-talet har ju inte direkt visat sig från sin bästa sida under sina första två år...
Därför är känslan lite den att "Vad för slags jävelskap har du planerat för de kommande tolv månaderna, 2022?"
Inför varje nyår brukar jag ha en känsla av Nystart. Blankt papper. Drömmar. Planer. Förhoppningar. Önskningar. En tro på det kommande året.
I år... ingenting.
Jag känner absolut ingenting inför 2022, varken positivt eller negativt. Vet inte heller om det i sig är positivt eller negativt. Antar att det är något tiden får utvisa.
2022 började inte heller särskilt bra för mig personligen, då jag vaknade superförkyld på självaste nyårsafton. Tur i oturen är att jag inte har några specifika traditioner kring just den dagen, så det är inte som att missa exempelvis julafton.
Men eftersom man i rådande läge måste Covid-testa sig för minsta lilla så bokade jag ett sådant under söndagen (fanns inga lördagstider kvar), vilket i sin tur betyder att jag måste stanna hemma tills resultatet kommer. Såååå långsamt!
Nu är jag ju introvert och väljer gärna att stanna hemma i min ensamhet, men det är ändå som att det blir på ett annat sätt när man inte får lämna hemmet. Man blir mer rastlös på något sätt, speciellt när man inte är sjuk som i sängliggande.
Förutom täppt i näsan, lite snorig och lite lite lite hostig är det inget fel på mig.
Vilket i SIN TUR betyder att det känns som jag "skolkar" då jag är hemma från jobbet. Och ja, jag vet ju logiskt sett att det inte är så. Jag följer bara restriktionerna runt smittskydd. Men jobbigt är det.
Speciellt som provsvaret inte kom under måndagen heller, så jag måste vara hemma även idag (tisdag). Fy fasen!
Är dock otroligt glad över att jag faktiskt har en tillsvidareanställning att sjukskriva mig från! Det betyder ju faktiskt att jag är i en så mycket bättre ekonomisk position än att bli sjuk som arbetssökande eller timanställd.
Att vara tvungen sjukskriva sig från en timanställning är ju för övrigt vedervärdigt!
Vid nästa nyår blir det ju faktiskt noll - inte en enda - extra ledig dag. Nästa nyårsafton är en lördag, och därav nyårsdagen en söndag = inga extra lediga dagar.
Nästa julafton landar en lördag, vilket gör måndagen ledig. Men det betyder ju faktiskt en enda futtig liten extra ledig dag nästa jullov...
Men ja ja; den dagen den sorgen, som man säger ;-)
Från det ena till det andra...
Mina planer för det nya året?
Ja, som sagt så har jag inga. Inga planer. Inga önskningar. Inga förhoppningar.
Däremot har jag funderat på om jag skulle försöka hitta ett till jobb. Typ ett halvtidsjobb på sena eftermiddagar och kvällar.
Jobbar ju 87% (7h) på mitt jobb nu (och kommer upp i 100% när jag får ta städ). Tänker att om jag skulle hitta ett jobb på typ 50% (typ 4-5 h) så kommer jag upp i en säker arbetstid på typ 137-140%.
Och skulle jag hitta något jobb där jag inte behöver ha arbetstider på förmiddagen så skulle det ju matcha med det jobb jag redan har.
Jobbar ju mellan 6:30 och 14:00, så då skulle jag hinna hem och fixa till mig lite och sedan kunna starta nästa jobb vid fyra-femtiden, och därmed sluta kanske kl 20 eller 21.
Jobbar ju mellan 6:30 och 14:00, så då skulle jag hinna hem och fixa till mig lite och sedan kunna starta nästa jobb vid fyra-femtiden, och därmed sluta kanske kl 20 eller 21.
Ja; det skulle betyda en del arbetstimmar per dag, men å andra sidan skulle det ju också betyda en extra halvtidslön i månaden.
Ytterligare en positiv sak skulle ju vara att jag faktiskt inte - i och med att jag redan har ett dagsjobb - behöver känna samma jobbsökarstress som när man är arbetslös. Kan leta i lugn och ro efter något som passar.
Och ja, jag vet att exempelvis vården och personlig assistans skulle vara bra extrajobb. Men tyvärr går de bort. Inte för de inte duger, men för att jag inte passar för dessa jobb. Det handlar inte heller om att jag är taskig mot mig själv genom att säga så, utan det är rent objektivt. Jag klarar av mycket andra saker, men jag passar inte för dessa yrken. Tyvärr.
Annars då? Tja, upptäckte att jag inte hade så mycket att skriva om som jag trodde. Kändes som jag hade en plan när jag satte mig vid datorn, men tydligen inte, haha.
Hoppas i alla fall att ni haft en fin jul, ett gott nytt år och en fin start på "twenty-twenty-too".
Nej; stavade inte fel på det sista, utan syftade lite kul på alla memes jag sett utifrån hur 2022 låter när man säger det på engelska ;-) Twenty-twentytwo = Twenty-twenty-too ;-)