Snälla, mobba inte mina dikt-skills. Det är första gången jag försöker mig på att skriva något diktliknande, men fick någon typ av feeling.
 
 

Som tusen gånger förr,
frågade jag "Varför bor jag här?"
När jag nu öppnar min dörr,
finner jag tydligt svaret där.
 
Där vårsolen ler, där livet återvänder,
där Björken grönskar och blommorna trängs på ängen.
Där vill jag vara, precis där det händer.
Det känns som att detta med året är poängen.
 
Inne blir nästan försummat,
då man bara vill va´ ute och mysa.
Det är oss ändå förunnat,
då vi i månader bara fått frysa.
 
När våren kommer känns allt ändå värt,
mörkret och kylan var som det aldrig hände.
Maj månad bjuder på allt jag håller kärt,
tänk att våren äntligen återvände.