Onsdags swammel
Så var den här -sista veckan i april.
Coronasituation till trots så tycker jag ändå att den här terminen gått oerhört snabbt! Det var ju nyss sportlov liksom.
Och nu är vi alltså en enda ynka liten dag ifrån att gå in i Vårmånaden med stort V. MAJ!
Jag ÄLSKAR maj. Ni som följt mig länge vet att det är min absoluta favoritmånad.
Det är liksom i maj som allting verkligen lever upp och kommer till liv. Allting som legat dött i över ett halvår.
De allra sista snöflingorna faller. Den sista snöhögen tinar bort. Den gröna färgen återvänder till oss.
Bara ungefär två veckor kvar innan hela omgivningen riktigt dignar av skira gröna träd och buskar.
Bara ungefär två veckor kvar innan omgivningarna kommer bjuda på en massa underbara våriga blommor (att fota).
Ljuset har redan återvänt, och det blir fortfarande ljusare och ljusare i hela två månader till.
Jag vet att detta är sagt ett antal gånger; men det känns en sådan "tur i oturen" att Covid-19 kom under våren. Under den här årstiden då naturen och människorna lever upp. Så trots att vi ska hålla oss hemma så mycket som möjligt, så känns det ändå betydligt enklare att klara av det när vårsolen gör oss sällskap.
TÄNK er hur deprimerande det skulle ha varit om covid-19 dök upp i november... Jag är inte så säker på att vi klarat det.
Men nu behöver vi alltså inte tänka på det. Inte än i alla fall, och helt ärligt tycker jag vi fokuserar på att vi verkligen går mot vår och sommar nu. Hösten får vi ta då den kommer.
Nu kanske jag låter otroligt nonchalant, men jag känner bara att situationen är så osäker och ingen vet vad som händer om en, två, tre, fyra månader. Eller om ett halvår. Ett år.
Då är det lika bra att vi fokuserar på det vi har just här och nu.
Och just här och nu går vi mot varmare och ljusare tider. DET är en fakta som inte kommer ändras, oavsett om vi sitter i karantän eller inte.
All denna sand är nu ett minne blott. Asfalten är både sopad och spolad.
Det blir verkligen så otroligt mycket... blaj här på bloggen just nu. Inläggen består av att jag bara babblar på om en massa saker utan struktur.
Dock vet jag trots allt vad det beror på. Dels handlar det om att jag har ett extremt behov av att sitta och skriva just nu. Jag vill bara skriva, skriva och skriva. Och nej, jag har ingen bra bokmanusidé för tillfället, så då får det bli bloggen.
Den andra orsaken till allt bloggblaj är, som jag nämnt tidigare, bristen på nytt bildmaterial.
Jag har verkligen inga nya, roliga bilder för tillfället och inspirationen till att fota utomhus har verkligen inte funnits där. Det har ju dessutom varit så otroligt fult ute.
Dock funderar jag på att ta mig i kragen och bege mig ut med kära Canon nu under helgen; det är ju ändå en tredagarshelg (1:a maj en fredag är sannerligen så SWEEEET!)
Vad säger ni? Skulle ni vilja se ett gäng "right here right now"-bilder här på bloggen?
Just precis nu ska jag i alla fall ge efter för sömnsanden som täpper igen mina ögon. Ska gå och uppsöka kudde och täcke, så jag orkar iväg på jobbet imorgon.
Tänkte också att jag under eftermiddagen eller kvällen imorgon skulle försöka få upp ett lite ordentligare inlägg här. För som sagt; blogg -och fotolusten är på topp även om inspirationen tryter.
Har det för att jag läst att en del författare sätter sig ner och skriver regelbundet även om de nästan har skrivkramp, och att det ibland kan lossna bara man skriver något.
Tänkte att det kanske kunde fungera för bloggare också ;-)
God natt och på återseende snart!
Era fantastiska kommentarer!