Hjärtat är så djupt rotat i Piteå att det lär vara omöjligt för mig att lämna staden...

Några bilder till från när jag var ute med kameran under lördagen.
Hur kan man längta så mycket utomlands när man älskar sin hemstad såhär mycket...??





Själv har jag problemet att jag inte riktigt känner mej hemma någonstans... :-( Efter 14 år i Robertsfors är jag fortfarande inte hemma här. Jag bor här men jag har ingen anknytning hit och jag känner mej som en utböling. Vasa är min hemstad och dit längtar jag alltid, men efter att ha varit borta därifrån i så många år så är inte heller det mitt hem längre - det är bara en plats dit vi åker på semester. Jobbigt... :-/
Underbara bilder!
DET kan man ändå. Tro mig som har två hem.
Jag älskar Sthlm, och jag älskar DC!! Det tar lite tid att landa i den nya staden bara, men har man väl gjort det så är det väldigt najs. NU vet jag inte hur det skulle kännas att flytta hem till Sthlm igen. Tror inte det skulle vara helt lätt.
Sen har jag ju Österbotten också där en del av mitt hjärta bor. Så visst kan man verkligen älska mer än ett ställe. LOVAR! Dina bilder är så fina!!