Denna text har jag redan publicerat för länge sedan på min andra blogg (Wordpressbloggen). Därför har jag bara kopierat den rakt av och in på den här bloggen; så att jag har den här också. Har dock ändrat lite lite grann, för att göra den helt aktuell utifrån var mitt liv är just nu.
Hur vet vi när vi är lyckliga?
Hur vet vi när det är dags att ge upp, och hur vet vi när det är värt att fortsätta kämpa för något som är så flyktigt som lycka?
Är det när vi uppnått en viss utbildningsnivå? En viss familjebildning? En viss karriärnivå? En viss summa på kontot?
Har vi redan upplevt lycka i vårt liv, utan att vi visste om att vi var lyckliga just där och då? Är lycka något vi upptäcker att vi redan haft den dagen då vi känner oss olyckliga?
Eller är det så att lyckan finns där, i våra liv, hela tiden? I de små sakerna. I stunderna av glädje.
Vad är egentligen lycka?
Själv tänker jag att den frågan har tusen olika svar, om du frågar tusen olika personer.
Varför jagar vi Lycka som om det är en specifik pryl för oss att hitta. Och när vi hittat den, vad händer då?
Jag tror att vi kan skapa vår egen lycka. Spring inte förbi allting i hopp om att det finns något ännu bättre längre bort. Det är så vi gör, de flesta av oss. Vi tror vi ska "bli lyckliga sedan", efter det och det. Och vips har hela livet redan gått oss förbi.
Stanna upp. Hitta lyckan i de små sakerna.
Lycka ser olika ut för var och en av oss. Vi kan inte jaga någon kollektiv bild av lycka, för vad som gör Dig lycklig gör inte nästa person lycklig.
Allt det här är lättare sagt än gjort, minst sagt.
Men jag vill försöka. Jag vill verkligen det.
Hitta vad som skulle göra just Mig lycklig i Min vardag. Lära mig stanna upp och faktiskt njuta av de småsaker jag blir lycklig av.
Jag tror inte på ödet.
Själv tänker jag att den frågan har tusen olika svar, om du frågar tusen olika personer.
Varför jagar vi Lycka som om det är en specifik pryl för oss att hitta. Och när vi hittat den, vad händer då?
Jag tror att vi kan skapa vår egen lycka. Spring inte förbi allting i hopp om att det finns något ännu bättre längre bort. Det är så vi gör, de flesta av oss. Vi tror vi ska "bli lyckliga sedan", efter det och det. Och vips har hela livet redan gått oss förbi.
Stanna upp. Hitta lyckan i de små sakerna.
Lycka ser olika ut för var och en av oss. Vi kan inte jaga någon kollektiv bild av lycka, för vad som gör Dig lycklig gör inte nästa person lycklig.
Allt det här är lättare sagt än gjort, minst sagt.
Men jag vill försöka. Jag vill verkligen det.
Hitta vad som skulle göra just Mig lycklig i Min vardag. Lära mig stanna upp och faktiskt njuta av de småsaker jag blir lycklig av.
Jag tror inte på ödet.
Våra liv skapas utifrån de val vi gör.
"Om du fick ändra på en sak i ditt liv, vad skulle det vara?" är en sådan typisk filosofisk fråga jag stött på hur många gånger som helst genom åren.
Jag har på allvar försökt komma på vad jag skulle välja att förändra (om jag kunde), men kommer alltid fram till samma sak... Det finns massor av saker jag förmodligen borde ha ändrat på för att exempelvis lyckas bättre med olika saker. Men sanningen är den att jag inte skulle ändra på någonting.
Om jag bara skulle ändra på en enda sak, ett enda val, i mitt förflutna så skulle jag inte vara där jag är idag. Jag skulle inte vara den jag är idag. Den jag är idag och där jag är idag beror på de val jag gjort tidigare.
Jag har på allvar försökt komma på vad jag skulle välja att förändra (om jag kunde), men kommer alltid fram till samma sak... Det finns massor av saker jag förmodligen borde ha ändrat på för att exempelvis lyckas bättre med olika saker. Men sanningen är den att jag inte skulle ändra på någonting.
Om jag bara skulle ändra på en enda sak, ett enda val, i mitt förflutna så skulle jag inte vara där jag är idag. Jag skulle inte vara den jag är idag. Den jag är idag och där jag är idag beror på de val jag gjort tidigare.
Därför tror jag inte på ödet, då det vore som att säga att "det spelar ingen roll vad du väljer, för ditt liv är ändå förutbestämt". Usch, vad jag ogillar den tanken.
Jag blir snarare tillfreds med tanken på att livet är en bok med blanka sidor. Sidor som vi kan fylla med precis det vi vill och behöver.
Tanken på att om jag skrivit något på en sida som visat sig inte passa just mitt liv; så kan jag bara vända blad och så har jag en helt ny blank sida igen.
Igen; jag tror och hoppas att vi kan skapa vår egen lycka precis där vi står istället för att jaga den.
Och det är precis Det jag tänker försöka göra.
Igen; jag tror och hoppas att vi kan skapa vår egen lycka precis där vi står istället för att jaga den.
Och det är precis Det jag tänker försöka göra.
Tänkte att jag avslutar med tre tillfällen då jag känt ren, genuin lycka. Sådär då benen, och hela kroppen, nästan skakar och man (i alla fall jag) nästan måste kura ihop mig för att hantera det. Vet inte varför; men de senaste åren har jag ibland fått en våg av lycka (känner att det är lycka) som gör att hela kroppen typ krampar ihop. Som om jag fått en elstöt som varar i några sekunder. Vet att det låter urfånigt, men jag kan inte beskriva det på något annat sätt.
Här är i alla fall tre tillfällen då jag fått sådana "anfall" av genuin lycka:
♥ Den dagen under hösten 2018 då jag pratade med min chef i telefonen och jag fick veta att jag blivit Tillsvidareanställd.
♥ Den dagen under hösten 2019 när jag fick meddelandet om att Ostronstigen skulle vara Mitt ställe, alltså jag skulle vara den som var ordinarie personal i det köket. Det kan fortfarande idag - fyra år senare - komma overklighetskänslor över mig när jag tänker på det.
♥ 17:e januari 2012. Media Markt Storheden Luleå. Jag går genom kassan, drar mitt kort, blir ett x antal tusenlappar fattigare ;-) men är istället ägare till en splitterny Canon EOS 5D mark II ! Tror nog att jag fick en överdos av Dopamin den dagen...
Här är i alla fall tre tillfällen då jag fått sådana "anfall" av genuin lycka:
♥ Den dagen under hösten 2018 då jag pratade med min chef i telefonen och jag fick veta att jag blivit Tillsvidareanställd.
♥ Den dagen under hösten 2019 när jag fick meddelandet om att Ostronstigen skulle vara Mitt ställe, alltså jag skulle vara den som var ordinarie personal i det köket. Det kan fortfarande idag - fyra år senare - komma overklighetskänslor över mig när jag tänker på det.
♥ 17:e januari 2012. Media Markt Storheden Luleå. Jag går genom kassan, drar mitt kort, blir ett x antal tusenlappar fattigare ;-) men är istället ägare till en splitterny Canon EOS 5D mark II ! Tror nog att jag fick en överdos av Dopamin den dagen...
När det var dags att börja rulla hemåt efter min fototur i söndags natt så tog jag vägen via Pitsund in mot stan, och det var då jag upptäckte Månen med stort M.
För det första är "stort" nyckelordet här... Det var fullmåne, och den var enorm! Tyvärr syns det inte direkt på mina bilder här, eftersom jag hade "fel" objektiv med mig. Hade såklart inga tankar på att jag skulle fota månen, så det enda jag hade med mig var mitt vanliga fasta 50mm´s.
Det är ett av de bästa objektiven när man fotar porträtt samt natur på närmare håll, men är sämre när man fotar på avstånd. Där är teleobjektiv ett bättre alternativ.
Men som sagt; nu hade jag bara 50mm´s med mig, och det är bättre än inget :-)
I alla fall... månen i söndags var ENORM! Och riktigt starkt lysande orange. Såg ut som en stor apelsin på den djupblå himlen.
Men eftersom det är träd precis överallt, var man än vänder sig, i det här landet så är det knepigt att hitta en bra plats att fota månen på.
Efter en snabb googling hittade jag att Sverige består av hela 69%(!) skogsmark...
Efter en snabb googling hittade jag att Sverige består av hela 69%(!) skogsmark...
Men tänkte att eftersom jag körde "mot" månen när jag var på väg mot Pitsund så borde Gläntan vara en bra fotoplats.
Så styrde kosan mot Sandängesstrandens naturreservat - Pitebornas Beach of Choice.
Måste erkänna att det var lite småläskigt att befinna sig där ensam vid midnatt när det hunnit bli så pass mörkt. Man kör ju faktiskt en bit in i skogen för att komma till denna strand.
Fick typ halva stranden med mig hem... #tacksamfördammsugare ;-P
HEEEEEEEEEEEJ !!
Oj! Om ni fattar hur kul det är att kunna kommunicera med er igen!
Min kära dator är äntligen up and running efter dess lilla härdsmälta förra tisdagen. Den kvällen då jag i godan ro satt och skrev på ett blogginlägg samt redigerade nyfotade bilder att illustrera med.
Plötsligt small det till och datorn tvärslocknade, samt tog en säkring med sig.
Det lät liksom som en microexplosion och så började det lukta bränt ett par minuter.
Dessutom, i samma sekund som jag skruvade fast den nya säkringen hände samma sak.
Ni som följer mig på Instagram vet att jag misstänkte nätagget, vilket oftast brukar vara problemet i sådana här fall.
Beställde ett nytt och idag har min bror hjälpt mig att skruva in det i datorn.
Och resultatet... Ja jag sitter nu här; har redigerat bilder och skriver på detta inlägg.
TACK TACK TACK universum för att du är snäll mot mig ibland (efter att du sparkat mig på smalbenet ;-P) !!
Jobbigaste känslan var dock att jag hunnit skriva en längre text som skulle upp på bloggen den kvällen, men jag hade inte sparat ännu då jag "bara skulle fixa iordning några bilder att lägga in".
All text borta... Tänkte jag surt. Men det var ju inget att göra åt.
MEN! När jag nu loggade in på mitt konto och klickade på Skriv inlägg så visade det sig att autospar redan hade hunnit gå in! Sparat!
All text tillbaka. Yay!
Dock skrevs ju detta förra tisdagen, vilket betyder att det är inaktuellt nu över en vecka senare.
Därför tänkte jag att om någon skulle vara intresserad av att läsa den texten så lägger jag in den på detta sätt. Bilden ovan visar alltså vad som skulle ha kommit upp då.
I alla fall... Någonting jag knappt kan förstå är hur snabbt dessa två veckor har gått! Okej, att sakna datorn gör väl att kvällarna har dragit benen efter sig, men om jag pratar allmänt.
Tänk att jag redan har jobbat TVÅ VECKOR efter semestern. Det har gått två veckor sedan jag klev in i hamsterhjulet igen.
Tänk att jag redan har jobbat TVÅ VECKOR efter semestern. Det har gått två veckor sedan jag klev in i hamsterhjulet igen.
Dock måste jag ändå säga att jag gått på lite halvsemester mode dessa veckor. Eftersom skolorna inte börjar om förrän nästa vecka så har vi haft extremt lite barn på förskolan.
Första veckan var det typ 5-8 barn per dag. Normalt går det runt 70 barn på vår fsk.
Den här veckan har antalet legat på runt 20 per dag.
Men som sagt; nästa vecka är det dags för skolstart. Vecka 34, som alltid. Jag AVSKYDDE vecka 34 under min grundskoletid!
Däremot; gymnasiet var en annan femma. Hade aldrig någon tillbaka-till-skolan-ångest under gymnasiet.
Strömbackaskolan står fortfarande för de bästa tre åren av min skoltid.
Men i alla fall; skolstart nästa vecka. Och då är förmodligen dessa semesterliknande arbetsdagarna över ;-)
TikTok.
Är det någonting inom sociala medier jag verkligen, på riktigt, aldrig någonsin trodde jag skulle skaffa så är det TikTok.
Självklart har jag länge varit medveten om vad det är för något, och även att det är ett växande fenomen inom sociala medier. Men mitt intresse för appen har legat LÄGRE än mitt intresse för Twitter, vilket säger en hel del...!
Men så blev jag introducerad/visad ett par klipp där för några veckor sedan och jag måste ha varit i en väldigt svag svacka (motståndkraftigt) just då för ja, det stämmer. JAG laddade ner sagda app!
Men så blev jag introducerad/visad ett par klipp där för några veckor sedan och jag måste ha varit i en väldigt svag svacka (motståndkraftigt) just då för ja, det stämmer. JAG laddade ner sagda app!
En hypotetisk fråga måste jag bara kasta ut i universum...
Vad för ondskefullt hokus pokus har de förgiftat denna app med egentligen?!?!? På riktigt???
Tiden verkligen FÖRSVINNER när man sitter och kollar på videos på TikTok! Och inte på samma sätt som man kan uppleva det via andra kanaler. Visst går det ju sitta på typ Instagram också och plötsligt har man suttit och scrollat en timme.
TikTok tar detta till en ny level. Totalt!
Jag är helt seriös när jag säger att jag aldrig har upplevt tidsfördriv på detta sätt förut. Aldrig.
Säg att jag sätter mig ner klockan 12, öppnar appen och kollar på de två första videorna i flödet. När jag kollar på klockan har jag förlorat halva dagen. Bokstavligen. Klockan är typ 20:00.
Det känns som en black-out.
Och då har jag inte ens något konto där så att jag kan göra egna TikToks. THAT will happen IF I some day gets really really REALLY bored.
Det enda jag gjorde var att ladda ner appen och börja scrolla bland alla andras videos.
Har Du TikTok? Upplever du samma sak?
Eller har du kanske lyckats undvika appen/lyckats stå emot?
Avslutningsvis tänkte jag att jag kunde lägga upp bilderna från förra tisdagen.
Lite inaktuella såklart, men det finns tre anledningar till att jag vill publicera dem:
1. Jag gillar dem.
2. Det är typ de första bilderna jag fotat sedan midsommar.
3. Jag vill illustrera mina blogginlägg med bilder för att liksom ge dem mer liv.
Tisdagen den 4:e augusti alltså... Eftermiddagen då himlen Öppnade Sina Portar!
Från en sekund till nästa fick vi en störtskur, och då menar jag verkligen att det VRÄKTE ner.
Det regnade i vad... typ femton minuter, och ena vägbanan här på Sundsgatan såg ut som en sjö...
Sidenote: Då och då kan jag inte låta bli att tänka på att det faktiskt varit en liten kanal här. Innan det blev Sundsgatan. Förr i tiden. Långt tillbaka i tiden. Förr i tiden som i mer än 100 år tillbaka.
Och som sagt; förra tisdagen kändes det nästan som om naturen tänkte återgå till den tiden hehe ;-) För fy tusan vad det regnade!
Upplysningsvis stod jag under tak och fotade dessa bilder, så min kära ms Canon höll sig torr och hel :-)
Nej, nu har jag babblat på som om det inte fanns någon morgondag.
Nu tycker jag vi avslutar med ett gäng blöta bilder...
En positiv sak med denna - för att tala klarspråk - skitsommaren är att chansen för en EXTREMT vacker och färgsprakande höst är överhängande!
Naturen har inte haft en chans att torka ut (marken har snarare varit s.k. mättad av regn), så träden har inte heller torkat ut. Detta är ju faktiskt goda framtidsutsikter för en fotograf med fotoabstinens.
Med de orden säger jag tack och hej för denna dag.
TACK FÖR ATT NI FINNS!!
Jahapp. Söndag idag då, och rent ut sagt skitväder utanför fönstret.
Vilken tur att det var just igår - lördag - vi var ute vid stugan för mammas födelsedagsfirande. Hon firade sin födelsedag i efterskott, eftersom riktiga dagen inföll mitt i veckan.
Tur var det i alla fall, eftersom vädret var outstanding. Inte sådär väldigt varmt, men heller inte jättekallt. Det var också, som ni ser på bilderna, sol och vindstilla. Detta gjorde att vattnet var alldeles spegelblankt.
Det var sådär rofyllt som det bara kan vara vid vattnet.
Samtidigt tycker jag en fick en känsla av vemod över att sommaren är över.
Det är nämligen så att numera börjar naturen skifta ordentligt i gult och rött. Men det är ändå en del grönt kvar. Det är dock inte riktigt 50-50 ännu, utan jag skulle säga att det är mer 60-40.
60% grönt och 40% gult/rött/orange.
Det är ungefär 60 år sedan stugan byggdes. Det var mina tre gammelfastrar som lät bygga den någon gång på 50-talet, och de bodde där varje sommar fram tills de var nästan 90 år.
Numera är stugan mammas och pappas.
Vad har ni gjort i helgen?
Efter en och en halv månad har den jobbiga kylan (20-30 minusgrader) släppt taget om oss. I alla fall tillfälligt, men jag hoppas på permanent ;-)
Att det dessutom sammanföll med mina bilproblem betyder att jag promenerat till jobbet. Snacka om HÄRLIGT! Hemåt går jag dessutom i dagsljus, vilket gör att jag nästan inte vill komma hem...
Att det dessutom sammanföll med mina bilproblem betyder att jag promenerat till jobbet. Snacka om HÄRLIGT! Hemåt går jag dessutom i dagsljus, vilket gör att jag nästan inte vill komma hem...
Det är såååå vackert att det nästan gör ont!
Dessutom... systemisen, som knappt fått arbeta en enda dag sedan jul, jublar!
Tänkte i alla fall att vi kör på en gammal hederlig bildbömb...
Vad sägs om det?
Right Now In Piteå, Norrbotten, Sweden...
I dessa hus Vill Jag BO!!!
Det är Pitebo´s lägenheter, men är mer som radhus eftersom de är i två våningar.
Det är Pitebo´s lägenheter, men är mer som radhus eftersom de är i två våningar.
Garanterat svindyra också!
Det här huset är ju inte direkt jättefult heller...!
Tycker dock det ser ut att vara gigantiskt!
Tycker dock det ser ut att vara gigantiskt!
Piteå växer på höjden...
Alla hus som syns på denna bild (förutom busstationen och Sunes) är nybyggnationer.
Men detta är inte nytt! ;-)
Numera har bland annat min hyresvärd kontor i denna byggnad.
Numera har bland annat min hyresvärd kontor i denna byggnad.
Även Turistinformationen för Piteå kommun huserar här.
Intresseklubben antecknar...
Jag har hört talas om stället som kallas Blå lagunen förut, men inte vetat var det ligger.
Eller; jag har vetat ungefär, men aldrig tagit mig tiden att leta upp platsen.
Så nu vill jag bara säga; VARFÖR i hela friden har jag inte tagit mig den tiden??
Igår, torsdag, gjorde jag i alla fall precis det.
Jag tog bilen och gav mig ut på upptäcktsfärd.
Och efter en stund hittade jag det faktiskt! Det gömda badstället "Blå lagunen", och jag förstår verkligen varför det kallas så.
Nu har jag aldrig varit på badsemester utomlands, men kan tänka mig att känslan är nästan som när en kommer till något sådant ställe och ser vattnet.
Helt fantastiskt ställe var detta!
Dessutom endast 10-15 minuters bilväg från mitt hem.
Kan säga att kameran gick varm, och jag kan tänka mig att det är ännu roligare att fota där under solnedgång och soluppgång...
Dock kan jag också tänka mig att det är jobbigt mycket mygg där på kvällar och nätter... Det är ju trots allt mitt i skogen.
Stay tuned for part 2!
Förra veckan var det kallt.
Det betyder att det också var frost. Ordentligt med frost!
Alla träd (och allt annat) var alldeles vitt, vilket betyder att det verkligen var kritvitt var en än tittade.
Det var så vackert att jag mot slutet av veckan klädde på mig varmt och gick ut på en kvällsfotorunda med Mark von Canon (som för övrigt fyllde 6 år den 17:e januari).
Flest foton blev tagna i Badhusparken, vilket inte var så konstigt...
Det kändes verkligen som att "kliva in i en annan värld" när en kom in i parken. Att gå bland alla frostbeklädda träd, på de plogade gångstigarna genom parken är sannerligen en avkopplande aktivitet.
Att dessutom ha med kameran var helt ljuvligt.
Trots kylan gick kameran varm :-)
Det kändes verkligen som att "kliva in i en annan värld" när en kom in i parken. Att gå bland alla frostbeklädda träd, på de plogade gångstigarna genom parken är sannerligen en avkopplande aktivitet.
Att dessutom ha med kameran var helt ljuvligt.
Trots kylan gick kameran varm :-)
Jag vet att det blivit mycket (kanske för mycket) snöbilder här på bloggis den senaste tiden. Men jag kan inte låta bli; det är ju bara så vackert som det ser ut utomhus just nu. Det har verkligen varit ett Winter wonderland så gott som konstant i två månaders tid, and now more than ever!
Det är sjukt mycket snö, och jag får nästan panik när jag tänker på att allt detta faktiskt ska tina bort senare...
Kuuuul snösmältning det kommer bli i år...
Nåja, det är tre månader bort i alla fall.
För tillfället kan vi bara göra det bästa av situationen; och det råkar visst vara att fota allt det vackra ;-)
Det har snöat i typ en månad nu (inte konstant dock ;-P) och det börjar märkas tycker jag...
Det börjar vara gode mycket snö vid det här laget; dessutom snöar det just nu i skrivande stund.
Det har ju dock varit en sådan tid då vädret inte riktigt kunnat bestämma sig.
Ena dagen har det vräkt ner flera decimeter, andra dagen har det varit plusgrader och tredje dagen har det blivit kallt igen.
Tänk hur mycket snö det skulle ha varit nu om det aldrig varit tödagar...
Ena dagen har det vräkt ner flera decimeter, andra dagen har det varit plusgrader och tredje dagen har det blivit kallt igen.
Tänk hur mycket snö det skulle ha varit nu om det aldrig varit tödagar...
Dessa bilder är dagsfärska; fotade idag. Alltså fredagen den 15:e december 2017.
Nu har sannerligen vintern kommit hit till oss på allvar.
Som sagt så låg det lite snö på marken redan tidigare, typ lite vitt puder mellan grässtråna.
Men de senaste dagarna har det verkligen snöat en hel del, och helt plötsligt blev det alltså full vinter.
Till exempel idag har det snöat precis hela dagen. Bilderna i inlägget är fotade idag, förutom den sista (svartvita) som är fotad igår kväll. Bilderna ger inte heller en rättvis bild av hur mycket det faktiskt snöat/snöar, då det är svårt att fånga sådant med kameran.
Har också förstått att det snöat på många håll i hela Sverige.
Hur är det hos er? Snöar det där Du bor?
God eftermiddag på er kära vänner!
Nu är jag hemma igen och tänkte att jag skulle redigera lite fler färgsprakande bilder från söndagens fotodag. Tyvärr kan jag inte ha internet igång samtidigt som Photoshop, vilket betyder att jag inte kan vara aktiv på bloggen under den tiden.
Därför tänkte jag bjuda på lite fler bilder från Svensbyn tills vidare.
.
.
Så, i väntan på fler bilder...
Enjoy!
Hittills har jag inte haft en enda utomhusbild från den här hösten. Inte en enda.
Det har ju som sagt BARA regnat HELA hösten!
Därför, bara för att det faktiskt varit uppehåll idag, gjorde jag detta till en fotosöndag.
Hade inga övriga specifika planer, så jag tog tillfället i akt och skaffade mig en liten höstbildbank á la 2017.
Det blev strax under 500 BILDER! Inte illa för en dags arbete, måste jag få säga :-)
Så från att ha haft 0 höstbilder har jag nu 500...
Det kommer ju dock att ta ett tag att gå igenom, sortera och redigera alla dem.
Men här kommer i alla fall ett litet urval av de bilder jag tog borta vid "Hällorna" (eller vad det heter) i Svensbyn.
Dimma i kombination med långa slutartider på vattnet tycker jag faktiskt blev riktigt magiskt.
Vad tycker ni?
God afton på er!
Hur står det till i era små stugor där ute runt omkring i världen? Här i mitt lilla krypin är det för tillfället bara mysigt och fint :-)
.
.
.
Och vad sjutton var DET för inledning???
Nåja, jag kände för att sväva ut lite och bara leka med orden ;-)
Fredag är det i alla fall idag! Wihooo!!!
För mig som "hade fredag" redan igår, i huvudet i alla fall, känns det extra skönt att det faktiskt är fredag idag. Veckans bästa dag. För trots att det faktiskt är vanlig arbetsdag så tycker jag inte det gör något. Med den enorma fredagskänsla jag alltid har så känns det som att det redan är helg.
Den här helgen har jag nog inte direkt planerat något särskilt; blir väl mest att ta det lugnt, ladda upp inför nästa vecka samt kanske fortsätta lite grann angående detta med min "decluttering"-period. Det känns fortfarande helt underbart att bli av med alla dessa saker som bara stått och samlat damm!
Dock var det inte vad detta inlägg skulle handla om.
Det skulle faktiskt handla lite snabbt om dagens väder, mest för att jag vill ha det dokumenterat för att kunna gå tillbaka senare år och se... när snön kom.
För ja, idag kom den första riktiga snön för året till oss.
Det har pudrat lite vitt tidigare under veckan, men inte mer än så. Och i morse och på förmiddagen var det barmark. När jag åkte till jobbet singlade det någon flinga, men inte så att det egentligen lade sig.
Klockan 10 åkte jag hem, då jag slutade på första stället och fredagar kan jag inte åka till nästa ställe förrän lite senare.
Så i alla fall... på hemvägen började det snöa lite grann igen, och bara strax efter jag klivit in hemma hos mig satte det igång att snöa på allvar.
Två timmar senare låg det typ ett decimetertjockt snötäcke på marken.
Det gick från höst till vinter på två timmar. Tur att vinterdäcken åkte på redan i måndags ;-)
Nej, nu tycker jag att jag tjatat nog för detta inlägg. Det har redan blivit betydligt längre än jag tänkte från början... men det är jag i ett nötskal när det kommer till min blogg :-)
Jag tycker vi avslutar med några bilder av dagens snöoväder, fotade från mitt fönster:
Under kvällen på midsommarafton gick jag ut för att gå på dass, och då såg jag att det var alldeles vindstilla på vattnet; det var hur vackert som helst. Därför var jag tvungen att springa in för att hämta kameran och knäppa några bilder.
Det är dock inte riktigt lika mörkt på kvällarna som det ser ut på bilderna högst upp (de som är fotade ut mot havet). Det är mer som de andra bilderna, de jag tog när jag vände mig om och tittade in mot viken.
Jag ÄLSKAR de ljusa nätterna!!
På dessa bilder är det ganska mycket moln, till skillnad från det jag berättade om vårat midsommarväder. Men det kom faktiskt in en del moln senare under kvällen, som till stor del drog iväg igen efter ett tag. Och under dagen var det lite moln vid horisonten. Men under dagen var ändå större delen av himlen molnfri :-)
Strax innan jag gick ut med kameran igår så regnade det; därför blev det lite extra motiv i och med vattenpölar och droppar på de flesta löv.
Det är vid sådana tillfällen jag verkligen önskar att jag hade ett macroobjektiv så att jag kunde komma riktigt nära. Mitt 50mm´s har ju en ganska lång närgräns, så det går ju inte att komma hur nära som helst. Och jag vill helst inte använda "vända-på-objektivet"-tekniken med min dyrbara Mark.
Jag väljer absolut Gläntan framför Havsbadet om jag åker ut till stranden!
Ett riktigt guldkorn. Smultronställe.
Och idag kom jag mig faktiskt för att plocka ihop lite sommarpicknick och åkte ut just till Gläntan. Tror nog att det här har varit en av sommarens absolut bästa dagar! Inte ett enda moln på himlen! Det enda vita som gick att skymta var sådana "ränder" efter flygplan.
Ljuvligt! (Vädermässigt kunde PDOL inte ha fått en bättre start!)
Angående näst sista bilden så var jag helt enkelt tvungen att dokumentera att jag faktiskt gick ut i vattnet, även om det bara var för att doppa fötterna :-) Jag är nämligen världens badkruka, och badar typ aldrig!
Däremot var det iskallt i vattnet! Kanske beror det också på badkruke-jag, men mina fötter tyckte i alla fall att det var kallt ;-)
Och sjääälvklart var jag ju även tvungen att instagramma under tiden jag satt där på stranden... annars vore det inte 2013 ;-P
Vad har ni hittat på idag?
First time I take pictures like this. They became not as good as I wanted, but I think they are nice to be the first try.