3x Nostalgi
Igår höll jag på att storstäda här hemma, vilket betyder rensning och att kasta bort en massa saker jag inte använt på evigheter.
Jag har alltid haft svårt för just det -att slänga saker, vilket betyder att jag alltid sparat även småsaker som födelsedagskort och sådant. MEN de senaste åren har jag vänt lite grann. Vissa saker tar fortfarande emot lite, men numera tycker jag det är hur skönt som helst när man verkligen storrensat och kastat mycket. Det blir som en nystart på något sätt, och jag älskar den känslan :-D
Nåja, det var egentligen inte det inlägget skulle handla om... utan vad jag hittade under storstädningen igår.
Det blev nämligen en "walk down Memory lane" där jag hittade sådant jag knappt sett sedan jag var... typ i tonåren!

Det första är min TAMAGOTCHI !! Visste inte ens om att jag hade den kvar. Eftersom jag inte sett den på typ ett och ett halvt decennium trodde jag att den vid något tillfälle åkt i soporna, om inte annat när jag flyttade hemifrån.
Men nej; jag hittade den i en gammal låda igår.
Någon som minns dessa små otyg? Och hur mycket av ens tid de tog upp...
Jag minns hur de blev förbjudna i skolan. Att det var dessa små apparater som störde undervisningen; långt innan mobiltelefonernas era...
På den tiden (låter som om jag är 80 år ;-)) hade inga ungar mobiltelefon, men typ alla hade Tamagotchis.
Det fanns tydligen till och med en låt om dem...
Hahahaha!!! :-D

Det andra jag hittade var en hel bunt med BREV från mina brevvänner jag hade i mellanstadieåldern (en brevvän tror jag att jag höll kontakten med ända till slutet av högstadiet till och med).
Dessa trodde jag inte heller att jag hade kvar. I alla fall inte att jag hade dem här hemma i lägenheten. Skulle ha gissat att de kanske fanns i någon låda på vinden hemma hos mamma och pappa...
De här breven var ärligt talat jätteroliga att hitta! TÄNK när det var sådant här man fick i brevlådan...
När föräldrarna fick typ räkningar och reklam, och man själv fick brev skrivna på färgglada brevpapper. Det var tider det :-D Nu hör man själv till den där gruppen som får räkningar och reklam i brevlådan/brevinkastet... :-(
Får barn uppleva detta idag? Har barn idag brevvänner?
Får barn uppleva detta idag? Har barn idag brevvänner?
Alltså riktiga brevvänner, där de skriver breven på riktigt brevpapper och postar det med frimärke?
Eller sköts ALL kommunikation barn emellan idag via mail och sociala medier?
Inget fel med sociala medier i och för sig; jag är ju själv ett stort fan av detta. Jag undrar bara för att det känns som om de verkligen missar något om det här med riktiga brevvänner helt dött ut...

Det sista jag hittade är väl egentligen inte riktigt så upphetsande, men det är ett minne för mig.
Jag hittade en bild, undanstoppad bland breven, på våran studentvagn från studenten.
Nu känner jag mig gammal igen, men på den tiden var digitalkameror inte något som alla hade och smartphones var långt ifrån uppfunna. Och eftersom jag personligen köpte min första digitalkamera 2005 så har jag inga digitala bilder från min student. Bara några ynka pappersbilder.
Och detta är en av dem.
Jag tog Studenten den 6:e juni 2003, från Barn och Fritidsprogrammet på Strömbackaskolan i Piteå.
Det känns som det var igår, samtidigt som det känns som i ett annat liv.
Helt sjukt känns det att det gått 13 ÅR sedan den dagen!!
De ungdomar som tog studenten i år hade inte ens börjat skolan när jag gick ut gymnasiet... Jag kan inte hjälpa det, men DET känns helt sjukt!
Gud, vad längesen det var, som man skickade brev till varandra. Tycker det är lite tråkigt att det har dött ut. :(
Jag är såååå glad, att email inte fanns, när mina barn gav sej av hemifrån till college.
Alla tre var fantastiska brevskrivare; har massor av deras brev buntade. En de har jag
gett tillbaka till dom. Äldsta dottern var i det militära i Tyskland och hon skrev långa, långa
brev om sitt liv . - Sonen jobbade i Japan och Indonesien (engelsklärare) i 4 år, innan han
flyttade till Vietnam. Han skrev och skrev. Gjorde likadant, när han gick på college. Dotter
nr 2 är nog den flitigaste av de tre, när det gäller brevskrivning.
Nu för tiden blir det några handskrivna födelsedagskort. Vad jag saknar, är RIKTIGA foton,
som kan sättas i i album.
Fin kärra ni hade till studenten! Vi hade en hästdragen flatvagn, när jag tog realen. Har RIKTIGA
foton av den händelsen.
Kul att läsa om dina fynd. Tamagotchi - har aldrig hört talas om. :)
Jag har fortfarande ett par brevvänner! När jag var yngre hade jag många brevvänner men de har försvunnit under årens lopp... En tjej som jag började brevväxla med när vi var 12 år (32 år sen!) har jag fortfarande kontakt med men numera via Facebook och epost. Våra döttrar (9 och 8 år) brukar däremot skriva brev till varann (lite oregelbundet). Under alla dessa år har vi aldrig träffats irl men förhoppningsvis kommer vi att göra det en dag. Jag saknar tiden när man fick massor med brev i brevlådan, men nu har ju dator/mobil med diverse sociala medier tagit över (jag gillar dock sociala medier också). Och jag är glad över mina två brevvänner som fortfarande gillar att skriva gammaldags brev :-).
Visst kan det vara svårt att göra sig av med saker! Vi fick stor hjälp på traven när vi flyttade till husbåt. Det var bara helt omöjligt att ta med allt, så då fick vi rensa... ;) Brevvänner hade jag massor när jag var yngre, men som du säger, det kanske är utdött nu...
Åh, så roligt! Vilken härlig nostalgitripp. :-) Tamagotchi hade jag också, och det var ju "döcoolt", haha. Brevvänner hade jag också en massa. Det var alltid så mysigt och pirrigt när man såg ett handskrivet brev i brevlådan, och roligt att skriva och fästa en massa klistermärken överallt, haha.
Fint inlägg! :-)
Vilket härligt inlägg!!
notalgi
så härliga fynd! Jag har fortfarande brevvänner och om jag skulle få barn så skulle de också tvingas ha brevvänner :P Det blir ju kvar på ett så annat sätt :D
åååh :D
Härliga minnen.
Åh, så himla roligt att gå igenom gamla grejer! :) Ska jag nog också göra i dagarna!
Så kul med minnen! Så trist att jag inte har sparat på mina brev som jag fick av mina brevvänner.
åh herregud!! tamagotchin!! minns när den bajsade eller var hungrig, så roliga symboler ;)
Ååå dom kommer jag ihåg, önskar med att jag sparat en sån. 😜 Har du provat den nyligen?
Brevvän hade inte jag så många. Vet att vi fick i uppgift i skolan att skriva med nån. Men inget jag lagt på minnet.
Älskar med att rensa. Man borde göra de oftare bara!
Tamagotchi minns jag så väl. Jag är bara 17 men dom var definitivt poplulära på "min tid" oxå - innan mobilerna :p så roliga!
Brev sparar jag lite för mycket jag med, men vad häftigt att hitta så "gamla" brev, kan va kul å läsa det på nytt! Men tyvärr är det inget brevväxlande för min del längre och jag känner ingen heller.
Vilka härliga minnen som dök upp :D
Vilket härligt inlägg! Så roligt att minnas tillbaka åren som en gång var. Kul att du delar med dig.
Liksom du hade jag också brevvänner som jag skrev till. Det får mig att reflektera över varför man som äldre sällan har brev-/e-postvänner. Kan det bero på att livet har blivit för komplext och svårt att skriva ner i ett brev..?
Kram
hej så bra blogg :) följer
Vad lustigt! Jag hittar flera saker vi har gemensamt. Jag har också kvar min Tamagotchi, jag har kvar brev från brevvänner och jag tog studenten 2002 från Barn och fritid i Arvika. Bara ett år före :-)
Åhh vad kul med nostalgi!
Det är så mysigt att hitta gamla minnen!
åh nostalgi-tripp delux. :D
Åh Tamagotchi! Blev så ledsen när min dog... men jag var så liten så jag visste knappt hur man spelade och föräldrarna hade inte heller lust att lära sig hur det fungerade... hahha
Men gud vad kul. Skit kul att hitta gamla saker och minnas tillbaka, och hur kul är det inte och bara sitta och läsa igenom gamla brev osv. Själv är jag ju inte så gammal men har kvar massa brev sen jag var liten från tex killar som frågade chans osv, skit kul. Haha! :D
Vilket roligt inlägg med fyllt med nostalgi :D
Åh hade också brevvänner, det var ju kul att få läsa handskrivna brev och sen skicka iväg avar på färgglada brevpapper, vissa brevpapper luktade ju typ parfym när man köpte dom i affären haha.
Åh! Så mycket härlig nostalgi :)
Hej! Jag har massor av brevvänner över hela världen, även i Sverige, som jag skriver riktiga brev till varje vecka! Har uppåt 35-40 stycken i allt från usa till vietnam :D det är en stor hobby och jag älskar att skicka gåvor till dem också! :)
Jag hade också tamagotchi (säg nån som inte hade det då) och minns att min satt fast i en nyckelring och i skärpöglan på byxan när jag spelade krona med några klasskamrater. Jag failade och fick stå mitt kast och fick straffskott och han som sköt missade handen och träffade tamagotchin istället. Till saken hör att jag då, för första gången hade fått den att leva i typ en vecka så jag var stolt som faen men när han blev träffad av en krona i hög hastighet så kraschade hela tamagotchin så det var bara att börja om - det var då jag tröttnade! Haha.
Brevvänner ja .. det hade jag då, och det har jag även nu! Trots att jag fyller 31 om en vecka :) Har två som jag skriver med just nu, den ena mer aktivt och jag älskar det. På kollegieblock iofs då jag skriver uppåt 10-15 sidor varje gång så blir det för mycket små brevpapper, men jag skickar med snigelpost som förr. Underbart.
Svar: Hahahaha!! Jag tror att våra föräldrar var rätt trötta på dem där små djuren, de pep ju stup i kvarten!
Nej, det har du rätt i .. brevvänner kan man ju alltid ha och jag håller med att det är så roligt att få ett handskrivet brev i lådan lite då och då. Nån som tagit sig tid och skrivit till en liksom.. Hehe, jo men visst är det så.. när man var liten skrev man bara om hur man mådde och vad man hade gjort under dagen osv... rymdes oftast på ett litet brevpapper. Nu blir det som sagt ännu fler =) Har du brevvänner fortfarande?
OH själv såg man daze i lördags! Så underbart med nostalgi <3
åå jag hade också en tamagotchi och en massa brevvänner när jag gick lågstadiet. Är 16 år så det var inte så längesedan egentligen 8 år sedan bara ungefär men nu verkar det med brevvänner verkar ha försvunnit helt. Det var det bästa jag visste när jag fick ett brev hem från min brevkompis.
Svar: Det tycker jag du skall göra, det är ett fint tidsfördriv! Och ett fint sätt att lära känna en ny människa på. Jag gick med i nån brevvänsgrupp på FB och fann den jag skriver med nu. Har två stycken men den ena skriver oftast bara en sida och det tröttnar jag på, speciellt när jag själv öppnar mig och lägger ner tid och energi och skriver uppåt 15 sidor :) Hon jag älskar att skriva med är en långskrivare så vi "passar ihop!" =)