Inget liv på vardagarna
Alltså; jag förstår inte vad som hänt med mig. Helt allvarligt.
Jag har verkligen inget liv ( =fritid ) på vardagarna längre. Jag är så fruktansvärt trött när jag kommer hem från jobbet att jag stupar ner i soffan så fort jag klivit in genom dörren och fått av mig ytterkläderna. I princip bokstavligen.
Jag lovar att jag verkligen försöker hålla mig vaken, dels för att inte sova bort hela kvällarna och dels för att hinna med olika saker. Men av någon anledning är det stört omöjligt numera!
Det går helt enkelt inte.
Om jag försöker hålla mig vaken går jag runt som en zombie och kan ärligt inte fokusera på någonting. Det känns som ögonen vinglar och går i kors när jag försöker mig på något som inte innebär att sova.
Om vi tar bloggandet som exempel... Ifall jag skulle öppna upp ett nytt inlägg och börja skriva så skulle jag bokstavligen inte se vad jag skrev. Jag skulle inte klara av den enklaste stavningen pga att jag inte skulle se vilka bokstäver jag redan skrivit.
Ja, jag vet att det är vanligt med extra trötthet under den här mörka perioden, och visst är det så att även jag brukar vara extra trött nu i november-januari. Men det har ALDRIG varit SÅHÄR tidigare!
Jag har i alla fall klarat av att hålla mig vaken under sen eftermiddag-tidig kväll, även om jag alltid varit kvällstrött. Jag har klarat av att fixa med mat, eventuella saker att fixa här hemma, eventuell kvällstvättid. Jag har även klarat av att sitta med bloggen på kvällarna.
Om inte annat har jag i alla fall klarat av att läsa bloggar. I alla fall mina favoriter.
Om inte annat har jag i alla fall klarat av att läsa bloggar. I alla fall mina favoriter.
Ingenting av detta går numera. Sömnen tar över mitt liv, och det är skitjobbigt!
Idag kom jag hem vid 15-tiden och lyckades hålla mig upprätt kanske trettio minuter.
Men efter det slocknade jag i soffan för resten av kvällen och vaknade först när det egentligen var tid att gå och sova för natten (ja, jag vet att jag sitter nu och skriver detta, men rytmen blir lite störd av att somna så tidigt).
Men efter det slocknade jag i soffan för resten av kvällen och vaknade först när det egentligen var tid att gå och sova för natten (ja, jag vet att jag sitter nu och skriver detta, men rytmen blir lite störd av att somna så tidigt).
Och som sagt; jag kan verkligen inte hålla mig vaken.
När jag kommer hem känns det som om jag redan sover när jag går omkring.
Jag blir alltid vintertrött, men igen: Det har aldrig varit såhär mycket tidigare!
Att jag somnade så extremt tidigt just idag (torsdag) har i och för sig sina orsaker. Jag har spänt mig så mycket inför lunchen (den årliga Julbuffén) att jag rent kunde KÄNNA stressen lämna kroppen när lunchsittningarna började vara slut och maten hade räckt till alla (både en första gång och att sedan gå tillbaka och ta om).
Dagens trötthet hade förmodligen liiiite att göra med det ;-)
Men som sagt; rent generellt börjar den här tröttheten sätta käppar i hjulet för min vardagsfritid.
Men som sagt; rent generellt börjar den här tröttheten sätta käppar i hjulet för min vardagsfritid.
DOCK vill jag bara påpeka att det INTE är jobbet som är "boven i dramat".
Tvärtom känner jag genuint att det är just jobbet som är ljuset i mina vardagar. Vet inte vad jag skulle göra om jag inte hade mitt jobb, helt ärligt!
Tvärtom känner jag genuint att det är just jobbet som är ljuset i mina vardagar. Vet inte vad jag skulle göra om jag inte hade mitt jobb, helt ärligt!
Men hur kommer jag "tillbaka till livet" på vardagarna?
Hur kan jag göra för att tvinga kroppen att inte somna vid 18-tiden?
Vet att ett populärt tips brukar vara "promenader". Och ja, visst kan det vara härligt. Tyvärr finns ju vissa hinder där också...
1. Är man så trött att man ser i kors kanske man skulle bli piggare av en promenad, men är man så trött att man ser i kors är det ju nästan omöjligt att pälsa på sig och ta sig ut.
2. Det är nästan som att en inte vågar gå ut på promenader i mörkret längre, efter allt som hänt senaste tiden och som händer numera. Tänker bland annat på en av de senaste händelserna... kvinnan som var ute och promenerade (eller om hon var på väg hem) och blev knivöverfallen och rånad typ 200-300 meter härifrån där jag bor. Det var vid 17-tiden på eftermiddagen...
Så; vågar man ens gå ut efter mörkrets inbrott längre??
Nej, nu MÅSTE jag verkligen gå och sova igen så att jag orkar med sista jobbrycket för veckan.
Dock brukar ju fredagar vara lite extra mysiga att jobba på, och den här fredagen är det ju dessutom Lucia :-)
Tack för att jag fick skriva av mig i alla fall. Jag behöver det ibland :-)
Hur är det med dig? Brukar du känna någon sådan här förlamande trötthet ibland?
Känner du igen dig i det jag skriver, eller verkar det helt främmande?
Du borde kanske gå till läkaren, Erica. Kolla sköldkörteln etc.
Ta lite prover sådär allmänt. Ibland kan det ju vara brist på ngt som gör att man inte är i form. OCH det låter ju onekligen som är du är alltför trött.
Mitt råd till dig är att gå till en läkare.
Nej, så trött som du är tror jag nog inte att jag känt mig ngn ggn. SÅ gå och KOLLA!!!
Jag har saknat dig på min blogg i veckan, och faktiskt undrat var du varit och saknat dig, men jag fattar ju att du inte orkar när du mår piss :-(
Idag har jag iaf den klassiska jullistan. Den brukar ju du gilla, och ta efter.
Erica, gå och ta lite blodprover. Det kanske bara är "vanlig" vintertrötthet blandat med stress. Men kolla!!!
Stora, stora bamsiga och varma kramar från mig till dig!!!
Hej, Erika! Håller med Annika! Du bör absolut gå igenom en grundlig läkarundersökning.
Det kan vara brist på nånting, som orsakar din onaturliga trötthet. Vänta inte! Gör det NU -
direkt i januari. Du är ju ung och bör ju kunna vara aktiv även efter jobbet.
Önskar dej det bästa! -
Oh ja, känner igen mig! När jag börjar kl. 07 så går jag upp 4.45. Iaf nu vintertid. Jag pendlar nämligen till jobbet varje dag, 3 mil enkel väg. Nu när det är så mörkt så hatar jag att köra på E22, så jag kör den gamla riksvägen till jobbet och den vägen tar längre tid att köra. Vi har flextid på jobbet, och jag vill gärna stämpla in kl. 06.30 eftersom jag har minus i flexen just nu. Sen slutar jag kl. 16 och kör samma väg hem. E22 tar 25 minuter när jag kör på sommaren, riksvägen tar ca 40-45 min att köra.
När jag börjar kl. 8.30 så går jag upp kl. 06 och det är samma procedur med vägen och med stämplingen och flexen. Så jag är jättetrött i veckorna. Sen ska man då hem och laga mat de dagar jag jobbar till 16. När jag jobbar kväll så sköter maken maten.
Vi har det dessutom fruktansvärt stressigt på mitt jobb, så jag orkar knappt umgås med någon. :(
Läste om D-vitamin, det är absolut värt att testa, särskilt i Norrbotten. Jag äter D-vitamin sen flera år tillbaks. Jag äter den mellan oktober - mars. Tar 2500 Ie varje dag. Jag tar dom som Kostdoktorn rekommenderar: https://www.dietdoctor.com/se/rekommenderade-halsoprodukter#d-vitamin
Äter även magnesium varje dag då jag äter LCHF till 90%. Även där tar jag den som Kostdoktorn rekommenderar.