Jag hatar höstmys
 
Va? Vad sa du?
Ny månad? Höst?
Ja, det går väl inte att stoppa antar jag.
 
Om det finns något jag innerligt önskar så är det att jag skulle känna som typ större delen av befolkningen. I alla fall befolkningen på planeten Sociala medier.
Det är stickade tjocktröjor, det är ljus, det är bilder på rykande tekoppar, det är plädar och tjocka toffelstrumpor. Dessa bilder kombinerat med löv i rött och gult.
Och visst, jag erkänner att hösten är vacker. Kanske till och med den vackraste av de årstider vi har.
Allt detta spelar ingen roll. Jag gillar inte hösten ändå.
 
Ja, jag HAR försökt! Ni anar inte hur mycket jag försökt ändra mitt tankesätt för att börja gilla hösten. Jag VILL älska hösten! Jag VILL vara den här människan som älskar att gosa ner mig under en filt med en kopp te samtidigt som regnet smattrar i mörkret utanför fönstret.
Men ångesten över mörkret knockar omkull mig varenda gång. Varenda jäkla år.
Jag vill absolut inte använda ordet ångest för lättvindligt (ungefär som så många slänger sig med ordet "deprimerad") men det är det enda ord jag kommer att tänka på. Det ordet som passar bäst in i just detta sammanhang.
Jag känner hur det typ drar ihop sig i bröstet av panik när jag tittar ut, inser att det är mörkt och klockan bara är 21:00.
 
Jag tycker visserligen det är mysigt med levande ljus; men jag svettas halvt ihjäl av tjocktröjor (ja, även under höst och vinter), jag är ingen storkonsument av te & kaffe, jag är för rastlös hemma för att sitta en längre stund under en filt/pläd och jag tål inte saker på fötterna (vilket inkluderar både strumpor, tofflor, sockar och skor).
Ska jag vara helt ärlig så gillar jag överhuvudtaget inte att ha kläder på mig. Går ofta omkring naken (endast underkläder) hemma.
 
Så... jag HAR försökt, försökt, försökt och försökt lite till.
Men hösten är inte min årstid. Inte än i alla fall.
Jag hoppas väl fortfarande att det ska komma med åldern; att jag genuint kommer att tycka om hösten så pass att jag till och med ser fram emot den till en viss del.
 
 
Allt detta gäller tyvärr trots att jag vet att det inte går göra något åt.
Årstiderna växlar ju året runt, varje år. Det blir höst varje år. Det går mot mörkare tider varje år.
Så jag har till och med försökt att inte tänka på att det är höst. Inte tänka på att det är mörkt. Men det har inte heller fungerat.
 
Så nej, jag är helt enkelt ingen höstmänniska.
 
 
Gillar du hösten? Eller kanske rentav älskar hösten?
Är du som jag och kan känna igen dig i texten?
Vad har du för överlevnadsstrategier för att klara denna ruggiga, mörka årstid?
Hör du till dem som känner att hösten är en större "nystart" än nyår? (INTE bantningsmässigt alltså, utan typ allt annat i livet.)
Era fantastiska kommentarer!
1

Jag gillar hösten, det är fina färger då. Dock så gillar jag inte mörkret. Jag pendlar till jobbet och det är inte kul att köra till och från jobbet i mörker. :(

Svar: Ja, jag håller med om färgerna. Det är kul att fota under hösten. Dock känner jag att allting annat jag inte gillar tar överhanden ;-P Så jag skulle inte ha något emot att skippa både hösten och vintern. Precis; att köra i mörkret till jobbet OCH från jobbet... Word!
P I X E L I E - Erica Pettersson

Skriv din kommentar här
Jag uppskattar verkligen om du lämnar en liten kommentar innan du går.

Jag fotar med Canon EOS 5D mark II (och ibland iPhone 6).
Jag har två objektiv; Canon EF 24-105mm f/4 L IS USM och Canon EF 50mm f/1.4 USM.
För redigering använder jag mig av Photoshop CC.


Beställ en personlig bloggdesign! Jag tar inte emot några beställningar för tillfället.

Jag tar mer än gärna emot konstruktiv kritik/feedback, då det hjälper mig att bli en bättre Fotograf och Bloggare.

Och glöm inte; Ni är bäst! ♥
Namn:

E-mail: (publiceras ej)

Webbadress:

Skriv din kommentar här:

Kom ihåg mig?