Jepp, jag lever.
Det kan man inte tro, eller hur ;-P
Och vad man än kan tro så har jag inte tröttnat på bloggandet. Tvärtom. Jag känner en otroligt stor vilja att blogga just nu. Att bara sitta ner för att skriva och skapa.
Men än tycks jag ha orubbliga käppar i hjulet.
Den där extrema tröttheten verkar inte ge med sig, och den inkräktar verkligen på min fritid. Vet att jag tjatat om det tidigare, men tröttheten tar verkligen över. Jag känner mig typ apatisk när jag ska försöka fokusera på något annat än att gå och sova.
Vore det inte för mitt jobb skulle jag sova typ dygnet runt...
Såhär är det varje vinter; jag är trött, håglös och kan inte fokusera på någonting (förutom jobbet), men det har ALDRIG varit SÅHÄR extremt som den här vintern. Aldrig vad jag kan minnas!
 
Jag har viljan, men orkar helt enkelt inte fota, redigera bilder, skriva, blogga.
När jag varit som mest trött tidigare har jag i alla fall haft ork att läsa mina favoritbloggar, men inte ens det går just nu. Sätter jag mig vid datorn på kvällen kan min hjärna inte ta in vad ögonen läser.
 
Tror fortfarande att en stor bidragande orsak till allt detta är mörkret/bristen på sol under vinterhalvåret.
Har faktiskt den senaste tiden upptäckt att det verkar vara mååånga som lider den här vintern. Väldigt många som är drabbade av den här typen av extra trötthet.
Jag märker fler och fler som upplever denna vinter som extra tuff, mentalt sett.
Tror dock inte det är så konstigt... Läste nämligen på SMHI att antalet soltimmar under, i alla fall, november/början av vintern varit betydligt färre än normalt.
Som jag förstod det av kartan som fanns där intill texten, så var det 35 soltimmar under november månad här där jag bor. Nu vet jag ju inte vad som är det normala, men om man räknar ut 35 soltimmar på en månad så blir det ju ungefär 1(!) timme per dag!!
Allra högst upp i landet har jag det för att det stod att de haft 5(!) soltimmar under november. Fem!
Vet egentligen inte riktigt hur det här med soltimmar beräknas, men det betyder ju faktiskt att det är konstant skymning och mörker där uppe...
Det ÄR inte särskilt konstigt att vi mår dåligt under vintern!
Det ÄR inte särskilt konstigt att vi är sjukligt trötta under vinterhalvåret!
Det ÄR inte så konstigt att vi längtansfullt blickar framåt mot våren!
Jag tror det är en överlevnadsfunktion som kroppen/hjärnan har. Det måste vara en överlevnadsfunktion!
 
D-vitamin, som är viktigt för skelettet, är ju något vi får i oss naturligt genom solexponering. Detta är ju inget problem på sommaren; MEN sommaren är ju så kort här. Och jag läste att vintersolen här uppe inte är tillräckligt stark för att kunna producera detta vitamin åt oss. Så även om det faktiskt är soligt under vinterhalvåret så får vi inte i oss D-vitamin naturligt därifrån.
Så nej, det ÄR inte så konstigt att vi blir trötta, deprimerade och håglösa under dessa mörka månader.
Ja, jag vet att det finns tillskott att ta och att vi kan få i oss D-vitamin från maten. Men jag tror ändå att det naturliga vi får i oss bara av att vistas i solen är en viktig del.
 
Såhär har det sett ut i princip hela den här vintern, hittills.
Grått, brunt, mulet och mestadels skymning och mörker.
 
Förutom solen så har ju detta hittills varit en otroligt lustig vinter...
Ingen snö att prata om. Mest bara slask, is och sand. I vanliga fall brukar vi ju ha en köldknäpp ungefär i mitten av januari då temperaturen går ner till drygt 30 minusgrader, men i år har den knappt passerat 10 grader. Det har till och med varit plusgrader med jämna mellanrum.
I skrivande stund är det ungefär 2-3 minusgrader, men prognosen visar upp mot 5 plusgrader imorgon! Och upp mot SJU PLUSGRADER natten till tisdag!!! I Januari!
Har det också för att jag läste någon artikel någonstans att det kan bli en uppskjuten vinter nu i år... Att vintern kommer när det börjar vara dags för vår.
Och så finns det fortfarande de som förnekar att vi har en klimatkris... Helt sjukt.
 
Men för att återgå till inläggets kärnämne...
Anledningen till min frånvaro är alltså en total brist på ork till allting, inklusive att läsa bloggar.
Det gör ju även att jag halkar efter och känner att jag har så mycket att ta igen (eftersom jag vill läsa allt hos mina favoriter).
Det är nästan omöjligt att uppbringa tillräckligt med ork för att ta sig ut med kameran (naturen visar sig ju inte direkt från sin bästa sida heller) och man känner sig näst intill apatisk gentemot allting som inte innebär att sova.
Som sagt så är jag oändligt tacksam över mitt jobb.
Det är jobbet som håller mig uppe dessa månader.
Det är jobbet som är min enda motivation till att hålla rutiner och ta mig upp på mornarna.
Jag är så oändligt tacksam över att jag har ett jobb där jag trivs så oförskämt bra!
 
Lady Dahmer satte verkligen ord på hur det känns på sin Instagram tidigare idag. Kände verkligen igen mig på pricken i den beskrivningen. Det känns precis som hon skriver; jag är lycklig, trivs med mitt liv och mår jättebra. För min del så kan jag ärligt säga att jag aldrig mått så bra i hela mitt liv som jag gör numera.
Men det är en håglöshet som infinner sig nu under vintern. En speciellt typ av trötthet som gör att vad jag än försöker göra på min fritid så kan hjärnan bara tänka på att gå och sova.
På fritiden alltså. Inte på jobbet.
 
 
En sak kan jag lova; och det är att jag återvänder till bloggvärlden.
Jag kommer inte sluta blogga. Jag kommer inte sluta läsa bloggar. Jag kommer inte sluta fotografera. Jag kommer inte sluta skapa.
När jag inte kommer mig för att skapa (t.ex. foto) känns det som att en liten del av mig saknas.
Jag gör allt vad jag kan för att bekämpa tröttheten denna speciella "vinter", för jag saknar bloggvärlden.
 
Ta hand om er, kompisar!
Era fantastiska kommentarer!
1

Vännen, gå till läkare. Jag menar det, kolla så att du inte har brist på ngt. Låt dem ta prover. Tycker det låter som om du är alldeles för trött och hängig. SÅ här trött SKA ingen behöva vara. Det går inte bara att skylla på väder och brist på soltimmar.
Men jobbet är roligt, och det ÄR underbart.
Vill bara uppmuntra dig, Erica. Inget annat.
Vill att du ska må BARA bra och ha ORK, iallafall till det lilla.
Stora, stora kramar från MIG!!!

Svar: Ja, jag vet att det förmodligen vore en bra idé att gå till hälsocentralen. Men på något sätt känns det som att jag "inte är där än". Och min magkänsla säger mig fortfarande att detta ändå är övergående. Jag tror verkligen fortfarande att det "bara" är en extra kraftig vinter/mörkerdepp.

Igår var första dagen då det kändes som att det verkligen är på väg att vända. Den känslan var liksom så stark att det var därför jag reagerade på den. Det var bland annat en så liten sak som att jag orkade baka på kvällen utan att lägga mig ner i soffan.

Idag fick jag samma känsla när jag skulle åka hem. Klockan var närmare tre när jag lämnade jobbet, och jag reagerade på att det fortfarande var dagsljus ute. Plus att snön vräkt ner hela förmiddagen, så det var alldeles vitt ( =extra ljust ). Fick en närmast euforisk känsla i kroppen, vilket gjorde att jag inte ens kände mig trött efter arbetsdagen.


Jag vill avsluta med att säga TACK för din fina kommentar! Dina ord värmer :-)

Stor Kram!
P I X E L I E - Erica Pettersson

Skriv din kommentar här
Jag uppskattar verkligen om du lämnar en liten kommentar innan du går.

Jag fotar med Canon EOS 5D mark II (och ibland iPhone 6).
Jag har två objektiv; Canon EF 24-105mm f/4 L IS USM och Canon EF 50mm f/1.4 USM.
För redigering använder jag mig av Photoshop CC.


Beställ en personlig bloggdesign! Jag tar inte emot några beställningar för tillfället.

Jag tar mer än gärna emot konstruktiv kritik/feedback, då det hjälper mig att bli en bättre Fotograf och Bloggare.

Och glöm inte; Ni är bäst! ♥
Namn:

E-mail: (publiceras ej)

Webbadress:

Skriv din kommentar här:

Kom ihåg mig?