Tidigare idag satt jag och slentrianklickade runt i mitt bloggarkiv (längst ner här på bloggen) och kom till detta inlägg; publicerat i januari 2010.
Ganska coolt ändå att vi när jag skrev det precis gått in i det årtionde som vi nu för några dagar sedan lämnade.
Kommer helt ärligt knappt ens ihåg hur mitt liv såg ut på den tiden, då det känns som det var evigheter sedan. Det är inte ens en sådan "det känns som nyss och evigheter sedan samtidigt"-känsla. Nej, det känns enbart som att det var evigheter sedan. I ett annat liv.
På sätt och vis var det ju det också. Ett annat liv alltså.
Jag kämpade mot arbetslöshet och en panik i att jag inte hittat min plats i arbetslivet ännu. Jag hade ingen aning om vad jag var bra på och vad jag ville bli.
Eller rättelse; jag visste mycket väl vad jag ville bli (Fotograf såklart), men ni förstår säkert. Jag visste inte var min plats i den "vanlig jobb"-arbetsvärlden var.
 
En sak visste jag dock. En sak drömde jag så otroligt intensivt om. En dröm jag aldrig trodde skulle slå in.
Jag drömde om fullformatskameran Canon EOS 5D mark II. Min drömkamera.
Jag minns så tydligt känslan av att ha "vuxit ur" den gamla 400D:n. Känslan att "jag kommer inte att komma längre med den här" och "jag kan inte förverkliga allt jag vill med den här kameran".
Men drömkameran med sin fantasiprislapp låg inte inom räckhåll för mig. Inte med en inkomst som på den tiden kom från Försörjningsstöd.
Men en sak är säker: Jag har ALDRIG drömt om något lika mycket som DEN kameran. Inte ens USA!
 
Men så... dreams really can come true!
Två år efter det där inlägget publicerats fick jag en möjlighet bortom min vildaste fantasi!
Ni som följt mig under hela 2010-talet kanske kommer ihåg vad som hände mig i januari 2012...
När pappa kom och hämtade mig efter jobbet den 17:e (hade ingen bil då) och vi åkte de fem milen upp till Mediamarkt i Luleå.
Flera gånger hade jag varit där, tittat på kameran, hållit i den, drömt om den, men sedan varit tvungen lämna den i butiken.
Den här gången var annorlunda. Vet att detta låter överdrivet, men jag hade gigantiska fjärilar (eller typ dinosaurier, i magen när jag klev in genom butiksdörrarna. Den här gången skulle jag inte behöva lämna butiken tomhänt.
Den här gången skulle jag gå fram till kameraavdelningen, få med mig kameralådan därifrån och sedan gå till kassan med ren och skär materiell lycka. Jag kommer aldrig att glömma den känslan.
Jag kommer heller aldrig glömma hemresan, när jag satt med den röd-vita påsen i knät.
Fem mil är inte en särskilt lång sträcka, men den gången kändes bilturen hem som en evighet.
 
Jag minns också när jag kom hem och började öppna kartongen.
Kommer ihåg hur jag ändå försökte lägga band på mig och öppna långsamt. Ville verkligen dra ut på den där underbara känslan så länge som möjligt.
Jag minns hur glädjetårarna brände bakom ögonlocken när jag plockade upp papper och instruktionsböcker som låg högst upp, och kamerahuset blottades för mina ögon.
Jag har nästan aldrig varit så lycklig i hela mitt liv!
 
Det roliga är att jag faktiskt är lika kär i min kamera nu som den dagen.
Min första systemkamera, 400D:n, växte jag ur på 2-3 år och jag började drömma om uppdatering.
5D:n har jag i skrivande stund haft i 8 år, och jag har aldrig under den tiden börjat drömma om en ny kamera.
Min Canon EOS 5D mark II är i särklass min allra käraste ägodel! Fortfarande! Ja, bilen inkluderad.
 
 
Kom precis att tänka på att ALLA mina Top 3 Lyckligaste ögonblick har hänt under 2010-talet.
Det var sannerligen ett fantastiskt årtionde i mitt liv, på det stora hela.

 
Mina Top 3 livs bästa ögonblick

I den här ordningen:
 
1 - När jag fick meddelandet om att jag fått "mitt eget kök", alltså ett fast ställe, på jobbet.
2 - När jag fick meddelandet om att jag blivit Tillsvidareanställd på Måltidsservice.
3 - När jag packade upp min nyinköpta Canon EOS 5D mark II.
 
Ja, efter alla mina lovord i detta inlägg kanske det verkar konstigt att kameran "bara" kommer på tredje plats. MEN det betyder bara att de jobbrelaterade händelserna var så fantastiska att ingenting kommer upp i den kalibern. Inte ens kameraköpet.
 
 
 
Vilket är Ditt livs lyckligaste ögonblick? (Om det är något du vill berätta om.)
Har du något sådant där ögonblick då du var så lycklig att du ännu minns alla detaljer och som du blir alldeles pirrig i hela kroppen av att tänka på?
Era fantastiska kommentarer!
Ullis
1

För mig är det först och främst när mina barn föddes 1996, 1997 och 2005. Men sen är det när jag träffade min make i slutet av 2008. 2009 blev vi tillsammans. 2010 flyttade vi upp till Piteå. Vi gifte oss 2018. Kan säga att hela 2010-talet har varit min lyckligaste tid. Nu bor vi ju i Blekinge allihop, och jag kan på många sätt ångra att vi flyttade ner. Saknar inte snön, vintern, den korta sommaren samt de långa avstånden till allt, men jag saknar att träffa mina goa svärföräldrar regelbundet, mina alla arbetskamraterna från mina tre gamla jobb (hotell, äldreomsorgen samt på PÄS) där plus piteandan. Nu har jag ett stressigt jobb med både fysik och psykosocial dålig arbetsmiljö.

Svar: Åh, jag kan verkligen förstå att stunderna då ens barn föds är de bästa i livet! Jag har alltid varit avundsjuk på alla de som får känna den känslan. Och sorg över att jag aldrig själv kommer få uppleva det.
Och wow! Jag kan verkligen förstå att 10-talet varit en lycklig tid i ditt liv. Många stora livshändelser -både ett bröllop och flytt x2.

Men vad tråkigt med ditt jobb nere i Blekinge. Dålig arbetsmiljö dränerar ju verkligen ens energi. Och om det dessutom är ett stressigt och fysiskt betungande jobb. Förstår att du saknar arbetet här uppe då. Bra arbetskompisar är ju verkligen en av nyckelkomponenterna när det kommer till det psykiska välbefinnandet.

Förstår däremot till 100% att du inte saknar snön och vintern. DET är verkligen något jag gärna skulle fly från.
Och word på somrarna. De är ALLDELES för korta! På tok för korta! Däremot ÄLSKAR jag de ljusa sommarnätterna! DE skulle jag absolut inte vilja vara utan :-D


Stort tack för din feedback! Så roligt att få läsa om dina bästa livsögonblick :-D
P I X E L I E - Erica Pettersson

Skriv din kommentar här
Jag uppskattar verkligen om du lämnar en liten kommentar innan du går.

Jag fotar med Canon EOS 5D mark II (och ibland iPhone 6).
Jag har två objektiv; Canon EF 24-105mm f/4 L IS USM och Canon EF 50mm f/1.4 USM.
För redigering använder jag mig av Photoshop CC.


Beställ en personlig bloggdesign! Jag tar inte emot några beställningar för tillfället.

Jag tar mer än gärna emot konstruktiv kritik/feedback, då det hjälper mig att bli en bättre Fotograf och Bloggare.

Och glöm inte; Ni är bäst! ♥
Namn:

E-mail: (publiceras ej)

Webbadress:

Skriv din kommentar här:

Kom ihåg mig?