Twenty-twentytwo or Twenty-twenty-too..?
Ja, det är väl lite det man känner numera. 2020-talet har ju inte direkt visat sig från sin bästa sida under sina första två år...
Därför är känslan lite den att "Vad för slags jävelskap har du planerat för de kommande tolv månaderna, 2022?"
Inför varje nyår brukar jag ha en känsla av Nystart. Blankt papper. Drömmar. Planer. Förhoppningar. Önskningar. En tro på det kommande året.
I år... ingenting.
Jag känner absolut ingenting inför 2022, varken positivt eller negativt. Vet inte heller om det i sig är positivt eller negativt. Antar att det är något tiden får utvisa.
2022 började inte heller särskilt bra för mig personligen, då jag vaknade superförkyld på självaste nyårsafton. Tur i oturen är att jag inte har några specifika traditioner kring just den dagen, så det är inte som att missa exempelvis julafton.
Men eftersom man i rådande läge måste Covid-testa sig för minsta lilla så bokade jag ett sådant under söndagen (fanns inga lördagstider kvar), vilket i sin tur betyder att jag måste stanna hemma tills resultatet kommer. Såååå långsamt!
Nu är jag ju introvert och väljer gärna att stanna hemma i min ensamhet, men det är ändå som att det blir på ett annat sätt när man inte får lämna hemmet. Man blir mer rastlös på något sätt, speciellt när man inte är sjuk som i sängliggande.
Förutom täppt i näsan, lite snorig och lite lite lite hostig är det inget fel på mig.
Vilket i SIN TUR betyder att det känns som jag "skolkar" då jag är hemma från jobbet. Och ja, jag vet ju logiskt sett att det inte är så. Jag följer bara restriktionerna runt smittskydd. Men jobbigt är det.
Speciellt som provsvaret inte kom under måndagen heller, så jag måste vara hemma även idag (tisdag). Fy fasen!
Är dock otroligt glad över att jag faktiskt har en tillsvidareanställning att sjukskriva mig från! Det betyder ju faktiskt att jag är i en så mycket bättre ekonomisk position än att bli sjuk som arbetssökande eller timanställd.
Att vara tvungen sjukskriva sig från en timanställning är ju för övrigt vedervärdigt!
Vid nästa nyår blir det ju faktiskt noll - inte en enda - extra ledig dag. Nästa nyårsafton är en lördag, och därav nyårsdagen en söndag = inga extra lediga dagar.
Nästa julafton landar en lördag, vilket gör måndagen ledig. Men det betyder ju faktiskt en enda futtig liten extra ledig dag nästa jullov...
Men ja ja; den dagen den sorgen, som man säger ;-)
Från det ena till det andra...
Mina planer för det nya året?
Ja, som sagt så har jag inga. Inga planer. Inga önskningar. Inga förhoppningar.
Däremot har jag funderat på om jag skulle försöka hitta ett till jobb. Typ ett halvtidsjobb på sena eftermiddagar och kvällar.
Jobbar ju 87% (7h) på mitt jobb nu (och kommer upp i 100% när jag får ta städ). Tänker att om jag skulle hitta ett jobb på typ 50% (typ 4-5 h) så kommer jag upp i en säker arbetstid på typ 137-140%.
Och skulle jag hitta något jobb där jag inte behöver ha arbetstider på förmiddagen så skulle det ju matcha med det jobb jag redan har.
Jobbar ju mellan 6:30 och 14:00, så då skulle jag hinna hem och fixa till mig lite och sedan kunna starta nästa jobb vid fyra-femtiden, och därmed sluta kanske kl 20 eller 21.
Jobbar ju mellan 6:30 och 14:00, så då skulle jag hinna hem och fixa till mig lite och sedan kunna starta nästa jobb vid fyra-femtiden, och därmed sluta kanske kl 20 eller 21.
Ja; det skulle betyda en del arbetstimmar per dag, men å andra sidan skulle det ju också betyda en extra halvtidslön i månaden.
Ytterligare en positiv sak skulle ju vara att jag faktiskt inte - i och med att jag redan har ett dagsjobb - behöver känna samma jobbsökarstress som när man är arbetslös. Kan leta i lugn och ro efter något som passar.
Och ja, jag vet att exempelvis vården och personlig assistans skulle vara bra extrajobb. Men tyvärr går de bort. Inte för de inte duger, men för att jag inte passar för dessa jobb. Det handlar inte heller om att jag är taskig mot mig själv genom att säga så, utan det är rent objektivt. Jag klarar av mycket andra saker, men jag passar inte för dessa yrken. Tyvärr.
Annars då? Tja, upptäckte att jag inte hade så mycket att skriva om som jag trodde. Kändes som jag hade en plan när jag satte mig vid datorn, men tydligen inte, haha.
Hoppas i alla fall att ni haft en fin jul, ett gott nytt år och en fin start på "twenty-twenty-too".
Nej; stavade inte fel på det sista, utan syftade lite kul på alla memes jag sett utifrån hur 2022 låter när man säger det på engelska ;-) Twenty-twentytwo = Twenty-twenty-too ;-)
Twenty-twenty-too ja, hihi. DET är det, snart har halva januari gått.
Ja, ja minns ju din frustration på insta när du väntade på ditt CPR-resultat. Nu känns det ju som om det mesta kvittar, omicron gör som den vill ändå. SUCK!
De kan lika gärna skippa tvångstest. Känner man sig OK tycker jag man ska få gå till jobbet även med lite snuva.
Just omicron tror jag inte det går att stävja. Den kommer att drabba oss alla, så känns det. Med eller utan vaccin.
Karolina har den nu, inte så kul.
Jag har sluppit, än så länge, men det kommer säkert till mig också.
Det blir en del jobb om du tar dig ett halvtidsjobb. Men är det inom en begränsad tid går det säkert bra. Vård och hemtjänst ligger ju nära till hands. Ett städjobb kvällstid kanske?
Jobb på ngn restaurang?
Finns det ngn chans att du kan gå upp till 100% på ditt jobb?
Kramar till dig!