...said no one ever...until now.
Är det redan den 27:e? Wow!
Är det redan den 27:e? Wow!
Jag är seriös; i vanliga fall brukar också jag höra till den stora massan som "Åh, i övermorgon/imorgon/idag är det LÖN!" Men den här månaden har jag inte ens tänkt tanken.
Det känns verkligen som att det var nyss julilönen kom, men nu är det alltså dags för nya pengar att rulla in på kontot.
Det känns verkligen som att det var nyss julilönen kom, men nu är det alltså dags för nya pengar att rulla in på kontot.
Augusti har verkligen gått så sjukt snabbt!
Jag har hunnit jobba i FYRA VECKOR sedan semestern tog slut. Fyra.Veckor. Nästan lika länge som jag var sommarledig (vilket var fem veckor).
Igen... jag hinner inte med tiden längre!
En annan sak jag kommit att tänka på de senaste veckorna har också med tid att göra...
Det är nämligen så att om en och en halv vecka är det 1 år sedan jag började på min förskola.
Jag vet att de flesta håller koll på tiden med datum - och det har jag också gjort - men i och med att jag jobbar "efter skolmatsedeln" så har jag typ gått tillbaka till att tänka i veckor.
Jag började alltså på min nuvarande arbetsplats måndagen vecka 37 förra året, och just nu är vi inne på vecka 35.
Jag vet att det var vecka 37, för det var veckan innan Hållbarhetsveckan.
I ärlighetens namn har jag fortfarande lite svårt att verkligen ta in att detta är, så att säga, "ändhållplatsen".
Det är här jag kommer vara. Det är här jag kommer jobba. Jag kommer inte "byta ställe snart", likt jag fått göra tidigare.
Det är hit jag kommer gå tillbaka efter nästa sommarsemester. Och nästa. Och nästa. Och nästa. Och nästa...
Det känns så overkligt och fantastiskt att jag fortfarande har svårt att tro på att det verkligen hänt MIG.
Annars då?
Tja... det känns att hösten är på väg. Rejält kyligt - som i ensiffrigt - på mornarna, så första frostnatten är nog inte extremt långt bort.
Dock blir det varmare under dagarna, och generellt hade jag RÄTT gällande vädret efter semestern.
Vädret vände på en femöring samma vecka som jag började om att jobba!
Visst har det varit lite regn, moln och kyligt men på det stora hela har vädret hittills i augusti varit väldigt bra!
Naturen börjar också skifta i färg nu.
Fortfarande dominerar såklart grönt, men igår när jag körde hem efter jobbet noterade jag hur det börjar bli gult på ganska många ställen. Inga träd som är helt gula än, men på sina ställen ser jag de som har flera gula "klasar" bland det gröna.
Men det värsta av det värsta för mig... Det är numera mörkt vid 22-tiden.
Jag vet; mörker och mys och yada yada. Men jag avskyr mörkret så mycket och klarar verkligen inte av det, så jag kan inte låtsats. Jag har försökt uppskatta mörkret, men misslyckas varje gång.
Det enda jag kan tänka på när det är skymning när jag åker från jobbet kl.14 (i nov-dec) är juninätter. Oavsett hur många ljus jag tänder hemma.
Så när jag noterade att mörkret lägger sig vid tiotiden på kvällen numera sjönk mitt humör ett snäpp.
Dock är det såklart fortfarande ljust när jag kliver upp och åker till jobbet på morgonen.
Det gör det liiite lättare att kliva upp :-)
..mitt nya lilla bloggprojekt.
Har funderat i flera år på att prova på detta, då jag sett att det är en egen kategori i bloggvärlden... Och nu har jag alltså blivit med Julblogg!
Att komma på bloggnamn numera är ju dock ingen lek, eftersom "de bästa är tagna för läääänge sedan" och faktiskt så är typ allt man kommer på upptaget.
Men till slut så...
Låt mig presentera...
Tänkte att vi skulle fortsätta på skolspåret även i detta inlägg.
Sist skrev jag ju om skolstarten; lite minnen och tankar jag hade runt den dagen.
Idag tänkte jag att vi skulle lägga fokus på skolmaten.
Detta ämne som alla människor har en relation till, i alla fall i Sverige. En aldrig sinande källa till diskussion och debatt. Jag tror också att vad de allra flesta - i alla generationer - har gemensamt är åsikten att hata skolmaten. Det är liksom något man "ska" göra...
Tyvärr måste jag erkänna att jag under hela mitt liv tillhört just den stora massan.
Jag hatade skolmaten när jag gick i skolan. Jag åt ingenting till lunch (annat än enstaka rätter). Jag tog lite, lite på tallriken i grundskolan för att man var tvungen, men på gymnasiet gick jag knappt till matsalen. Där! Jag erkände det.
Idag har jag genuint ändrat åsikt. Gjort en total U-sväng.
Och nej, det är inget jag säger bara för att jag jobbar i kök.
Men att börja jobba i kök har gett mig möjligheten att kunna jämföra "min" skolmat med dagens skolmat.
Som sagt; jag avskydde skolmaten under hela min skoltid. Är fullkomligt medveten om att avsky är ett väldigt starkt ord, men det passar tyvärr in.
Jag minns maten som segt kött (typ biffar), klistrig sås, vissa konstiga rätter där man inte riktigt visste vad innehållet var, korv som böjt sig likt skålar där mitten var rå och kanterna brända, fullkomligt intetsägande fiskrätter (eller ja, snarare torr fisk med potatis)...
Salladerna var alltid bra dock. Min kommun har alltid satsat bra på salladsbuffén.
Vad jag kommer ihåg från Hortlax matsal var att salladsdelen var typ lika lång som själva delen med maten.
Mitt bästa minne från grundskolematsalen var när jag skulle gå ut 7:an eller 8:an och köket skulle byggas om. Då när det serverades fil eller kräm plus smörgås till lunch.
Det var dock endast två veckor. I övrigt var maten som jag beskrivit den i detta stycke.
DET har alltid varit min erfarenhet av skolmaten.
DET var min erfarenhet av skolmaten då när jag blev tillfrågad om att prova på köksyrket...
Två exempel på den svenska skolmaten idag.
Smakmässigt ger jag två tummar upp till både
fisken till vänster och Kycklinggrytan till höger.
Att jag tackade ja till att prova detta yrke är något jag för alltid kommer att vara så TACKSAM över!
Det gav mig en inblick i hur skolmaten har utvecklats. En inblick jag aldrig hade fått annars.
Eftersom jag inte har några barn så skulle jag ju aldrig ha kommit i kontakt med dagens skolmat. Min enda referens hade varit hur den var "när jag gick i skolan".
Jag svär under ed att kvalitén på skolmaten idag är ljusår bättre än under 90-talet.
Under min egen skoltid var det kanske 2-3 maträtter jag gillade.
Idag är det kanske 2-3 maträtter jag inte är så förtjust i av alla på matsedeln.
"Du är vuxen numera. Barns smaklökar är annorlunda än vuxnas och du kanske bara lärt dig tycka om sådant du inte tyckte om som barn."
Det kanske är en mening du tänker när du läser detta?
Och ja, visst kan det vara så. Visst kan det handla om att jag uppfattar maträtter på ett annat sätt idag som vuxen.
MEN skolmaten idag ÄR av betydligt bättre kvalitet än den var under min skoltid! Ljusår bättre, som sagt. Jag hittar inte på, och det handlar inte om att jag är partisk på grund av mitt arbete.
Hade jag av någon anledning börjat äta i en matsal idag, utan att arbeta i kök, hade jag haft denna åsikt.
Bara det att vi serverar sådant som aldrig skulle ha serverats när jag gick i skolan...
T.ex. Lax. Har inte ett enda minne av att vi någonsin åt lax i skolan. Men numera serverar vi laxrätter lite då och då. Nu närmast en supergod Lax -och potatisgratäng på tisdag.
1-2 gånger per år har vi även Ugnsstekt laxsida, alltså ren lax, på menyn. Och jag kan lova att DEN är MUMS MUMS MUMS!
En annan typ av mat jag inte har något minne av att det någonsin serverades förr (men här KAN jag ha fel) är Kyckling. Numera har vi kyckling i både goda grytor och pastasås.
Som standard serveras två rätter per dag; en vegetarisk och en icke-vegetarisk.
Eller egentligen tre rätter, då det alltid finns veckosoppa att beställa. Det kan vara allt från t.ex. Potatis -och purjolökssoppa till Köttsoppa eller något annat gott.
Under andra halvan av min skoltid började det komma mer och mer ett vegetarisk alternativ, men idag är det standard.
När vi pratar om skolmaten så går det ju inte hoppa över salladsbuffén.
I min kommun är en varierad salladsbuffé lika viktig som maten, och det måste jag säga inte bara gäller nutiden. Så var det redan under min egen skoltid.
Som ni ser serverar jag mer av en grönsaksbuffé än en salladsbuffé. Jobbar på en förskola, och utifrån den erfarenhet jag hunnit skaffa mig så äter yngre barn sallad tre gånger så bra om det är rena grönsaker istället för redan ihopblandat.
Och jag måste säga att jag rent personligt ÄLSKAR att titta ut över en grönsaksbuffé när den är så färgglad som på bilden.
De första åren i en människas liv kallas ju för de formativa åren; och jag tänker att det borde väl kunna innefatta maten man äter också...
Den mat man lär sig äta under de första fem åren i livet kan väl vara den typ av mat man fortsätter att välja som vuxen..?
Och nej, jag menar inte att man inte kan lära sig äta annan mat senare i livet, men jag tror ändå på något sätt att grunden läggs de där första åren.
Om ordet "grönsaker" i framtiden betyder Minimorötter till Happy meal eller vad som syns på bilden ovan.
Och bara en viktig disclaimer: Nej, såklart menar jag inte att man aldrig får äta eller ge sitt barn junkfood (det är jättegott då och då!), utan jag målar bara upp ett exempel. Jag vet såklart också att bra mat ÄR en klassfråga, so no judgement whatsoever!
Så tillbaka till inläggets fokus då... skolmaten.
Ett av de fantastiska sakerna vi har här i Sverige är ju faktiskt gratis skolmat. Tänker på det varje gång jag ser människor klaga på våra skatter. Men det är ju faktiskt våra skatter som möjliggör att våra barn och ungdomar får äta gratis från förskolan ända upp till gymnasiet.
Ett av de fantastiska sakerna vi har här i Sverige är ju faktiskt gratis skolmat. Tänker på det varje gång jag ser människor klaga på våra skatter. Men det är ju faktiskt våra skatter som möjliggör att våra barn och ungdomar får äta gratis från förskolan ända upp till gymnasiet.
Och ja okej, man betalar en liten månadsavgift för att ha sina barn på förskola. Men vi har inget system där man måste skicka lunchpengar eller lunchlåda med sina barn, och det är DET jag vill få fram.
Det är ett STORT privilegium vi har. Däremot, i och med att vi haft det så länge, så tror jag det är ett privilegium de flesta av oss tar för givet idag.
Och ja, jag är medveten om att jag själv genom livet varit dålig på att uppskatta privilegiumet med gratis skolmat, men jag har som sagt omvärderat och satt det lite i sitt perspektiv.
Jag kan också säga ärligt att... Om vi hade haft dagens skolmat när jag gick i skolan, då hade till och med jag ätit i skolan!
Mina skolmatsfavoriter DÅ: Palt, Spagetti & köttfärssås, Pizzapaj
Mina värsta rätter DÅ: Allting annat, framförallt Potatisburgare
Mina skolmatsfavoriter NU: Palt, Tortellinigratäng, Ugnsstekt lax & potatis, Laxgratäng
Sådant jag fortfarande inte är särskilt förtjust i: Potatisburgare, Blodpudding
Har du gått ut skolan? Vad tyckte du om skolmaten på din tid?
Går du i skolan? Vad tycker du om skolmaten?
Har du erfarenhet av flera tiders skolmat? Vad tycker du? Skillnad på kvalitén förr och nu?
Har du erfarenhet av flera tiders skolmat? Vad tycker du? Skillnad på kvalitén förr och nu?
Vilken var/är din favoriträtt av skolmaten?
Vilken var din värsta skolmat?
Vilken var din värsta skolmat?
Vilket är ditt värsta/bästa skolmatsminne? (Om du har något sådant.)
Så var det då över för alla skolbarn; det där tio veckor långa sommarlovet.
Tebax i hamsterhjulet också för alla barn och ungdomar.
Idag startar skolorna igen (i alla fall här i min kommun är det idag, torsdag).
Säkerligen mååånga förväntansfulla och nervösa barn, men förmodligen också många skoltrötta som inte vill att lovet ska ta slut ;-)
Just i år tror jag dock det är väldigt många gymnasieungdomar som är mycket glada över att åter få bege sig fysiskt till skolan, efter nästan en hel vårtermin av distansstudier.
Säkert är det också många 6 -och 7-åringar som varit både lite nervösa och förväntansfulla.
6-åringar som för allra första gången kliver in inom skolans väggar för att börja i förskoleklass.
Min systerson började Förskoleklass idag. Han är ett skolbarn. Var sjutton tog åren vägen???
Sedan har vi 7-åringarna. De som visserligen redan tillbringat ett år i skolvärlden, men som nu på allvar börjar SKOLAN! Första klass. Milstolpe.
Måste erkänna att jag faktiskt känner ett litet stygn av avundsjuka gentemot de som har skolstart nu. Jag ska förklara.
7 år gammal och redo för allra första skoldagen.
Jag hatade skolan när jag gick i grundskolan.
Eller ja, det tål en förklaring. Jag hatade inte själva skolan som i skolarbetet. Det har jag aldrig haft några större problem med. Hade dock usla betyg i högstadiet, men ids inte gå in närmare på allt det.
I stort skett gillade jag skolarbetet (förutom idrotten), men som jag skrivit tidigare så hade jag inga vänner under min uppväxt, och jag var alldeles för blyg för att våga gå in i sociala situationer.
Jag var det barnet som inte gjorde något väsen av sig på rasterna. Som vandrade ensam på skolgården och väntade på att höra vår inringningssignal (på Norrbyskolan hade alla klasser sin egen inringningssignal efter rasterna. Vår var "fyra korta pling" minns jag). Har något minne att jag brukade leka/"dribbla" med en basketboll ibland på rasterna i mellanstadiet. Men jag spelade inte med någon.
Jag VILLE våga. Oh, vad jag ville! ÖNSKADE alltid att jag skulle vara modigare och våga ta kontakt med andra barn. Fråga om jag fick vara med i lekarna.
Detta är inte något tyck-synd-om mig. Jag lider inte av detta nu sedan jag lade barndomen bakom mig. Jag har aldrig heller krävt av någon annan att de ska ta kontakt med mig, eftersom jag inte tog kontakt med dem.
Det är bara en förklaring till varför jag HATADE skoltiden.
Jag hade ångest sista sommarlovsveckan från typ trean till nian. Ångest över att det långa lovet var över.
Men ändå...
Jag känner avundsjuka inför alla som börjar skolan. Varför?
Jo, det fanns nämligen en sak jag älskade med skolstarten... och det var att köpa och packa skolväskan med nytt material. Kanske till och med en ny skolväska. Eftersom jag av någon anledning alltid tog hem typ alla mina skolböcker (på högstadiet när vi hade skåp) så hann jag gå igenom en hel del väskor som inte pallade tyngden. Oops.
Jag älskade att strosa runt på Bokia, kolla på och välja ut fina skrivblock, pennor, sudd... Även pennfack, även om man kanske rent tekniskt vore lika bra att använda samma flera år. Men hur kul var det hehe ;-P
Jag älskade känslan att starta varje skolår med alldeles nytt och fräscht material.
Och ja, visst fick man ju pennor, sudd och sådant av skolan. Men igen; hur roliga var de? ;-)
Köpte man egna fick man ju välja bland en explosion av färger, mönster och figurer.
Jag älskade den där känslan av att skolåret var nytt, när det kom till skolarbetet.
Då när jag fortfarande kunde drömma om att det HÄR året kanske blir det då jag lyckas med en studieteknik som passar mig.
Det HÄR året blir det då jag lyckas höja mina betyg.
Det HÄR året blir det då jag lyckas få MVG på ett matteprov...
Det sistnämnda hände under andra året på gymnasiet och ja, det var stort för mig då jag överhuvudtaget inte är gjord för matte. Är också fortfarande så stolt övet detta, helt ärligt.
Dels för att det... ja, det var MATTE!
Och dels för att det resultatet var det som puttade upp mitt totalbetyg i Matematik A till VG.
Sedan kan vi ju ignorera att jag knappt fick G i Matte B ;-P
Men jag glider från fokus.
Hur än mitt sociala skolliv - eller som sagt bristen på det - såg ut så saknar jag känslan att påbörja ett nytt skolår med nya grejer. Skulle verkligen vilja uppleva det igen.
Och ja, jag vet att det såklart går söka in på universitetet, men det är den där känslan från tonåren jag vill åt.
Lite som med skolavslutningarna. Man kan uppleva dem som vuxen, om man är exempelvis förälder till ett skolbarn eller om man är lärare. Då får man vara med om det, men det blir ändå inte på samma sätt - samma känsla - som att stå där framme i kören som faktiskt skolbarn.
En sak ska dock tilläggas: Högstadiet är en tid jag aldrig i livet skulle göra om, vad jag än blev erbjuden. Det är tre år jag helt och hållet vill radera ur mitt minne, och inget i hela världen skulle få mig att göra om det.
Gymnasiet däremot, det är en annan femma. Jag älskade gymnasiet, så pass att jag inte ens hade sista-veckan-på-sommarlovet-ångest under de åren. Jag hade fortfarande inget socialt liv och jag var fortfarande lika blyg, men på något konstigt sätt kände jag mig som en del av gemenskapen på ett sätt jag aldrig känt under grundskolan.
Gymnasiet hade jag gjort om GRATIS! Lätt!
Hur var din skoltid?
Vad tyckte du om skolstarten? Längtade du, eller hade du slut-på-sommarlovet-ångest?
Gillade du att botanisera bland skolstartprylarna i butikerna? Eller kände du dig nöjd med materialet skolan tillhandahöll?
Gillade du det sociala i skolan eller själva skolarbetet bättre?
Var du den som såg fram emot rasterna, eller den som räknade minuterna tills det skulle ringa in igen?
HEEEEEEEEEEEJ !!
Oj! Om ni fattar hur kul det är att kunna kommunicera med er igen!
Min kära dator är äntligen up and running efter dess lilla härdsmälta förra tisdagen. Den kvällen då jag i godan ro satt och skrev på ett blogginlägg samt redigerade nyfotade bilder att illustrera med.
Plötsligt small det till och datorn tvärslocknade, samt tog en säkring med sig.
Det lät liksom som en microexplosion och så började det lukta bränt ett par minuter.
Dessutom, i samma sekund som jag skruvade fast den nya säkringen hände samma sak.
Ni som följer mig på Instagram vet att jag misstänkte nätagget, vilket oftast brukar vara problemet i sådana här fall.
Beställde ett nytt och idag har min bror hjälpt mig att skruva in det i datorn.
Och resultatet... Ja jag sitter nu här; har redigerat bilder och skriver på detta inlägg.
TACK TACK TACK universum för att du är snäll mot mig ibland (efter att du sparkat mig på smalbenet ;-P) !!
Jobbigaste känslan var dock att jag hunnit skriva en längre text som skulle upp på bloggen den kvällen, men jag hade inte sparat ännu då jag "bara skulle fixa iordning några bilder att lägga in".
All text borta... Tänkte jag surt. Men det var ju inget att göra åt.
MEN! När jag nu loggade in på mitt konto och klickade på Skriv inlägg så visade det sig att autospar redan hade hunnit gå in! Sparat!
All text tillbaka. Yay!
Dock skrevs ju detta förra tisdagen, vilket betyder att det är inaktuellt nu över en vecka senare.
Därför tänkte jag att om någon skulle vara intresserad av att läsa den texten så lägger jag in den på detta sätt. Bilden ovan visar alltså vad som skulle ha kommit upp då.
I alla fall... Någonting jag knappt kan förstå är hur snabbt dessa två veckor har gått! Okej, att sakna datorn gör väl att kvällarna har dragit benen efter sig, men om jag pratar allmänt.
Tänk att jag redan har jobbat TVÅ VECKOR efter semestern. Det har gått två veckor sedan jag klev in i hamsterhjulet igen.
Tänk att jag redan har jobbat TVÅ VECKOR efter semestern. Det har gått två veckor sedan jag klev in i hamsterhjulet igen.
Dock måste jag ändå säga att jag gått på lite halvsemester mode dessa veckor. Eftersom skolorna inte börjar om förrän nästa vecka så har vi haft extremt lite barn på förskolan.
Första veckan var det typ 5-8 barn per dag. Normalt går det runt 70 barn på vår fsk.
Den här veckan har antalet legat på runt 20 per dag.
Men som sagt; nästa vecka är det dags för skolstart. Vecka 34, som alltid. Jag AVSKYDDE vecka 34 under min grundskoletid!
Däremot; gymnasiet var en annan femma. Hade aldrig någon tillbaka-till-skolan-ångest under gymnasiet.
Strömbackaskolan står fortfarande för de bästa tre åren av min skoltid.
Men i alla fall; skolstart nästa vecka. Och då är förmodligen dessa semesterliknande arbetsdagarna över ;-)
TikTok.
Är det någonting inom sociala medier jag verkligen, på riktigt, aldrig någonsin trodde jag skulle skaffa så är det TikTok.
Självklart har jag länge varit medveten om vad det är för något, och även att det är ett växande fenomen inom sociala medier. Men mitt intresse för appen har legat LÄGRE än mitt intresse för Twitter, vilket säger en hel del...!
Men så blev jag introducerad/visad ett par klipp där för några veckor sedan och jag måste ha varit i en väldigt svag svacka (motståndkraftigt) just då för ja, det stämmer. JAG laddade ner sagda app!
Men så blev jag introducerad/visad ett par klipp där för några veckor sedan och jag måste ha varit i en väldigt svag svacka (motståndkraftigt) just då för ja, det stämmer. JAG laddade ner sagda app!
En hypotetisk fråga måste jag bara kasta ut i universum...
Vad för ondskefullt hokus pokus har de förgiftat denna app med egentligen?!?!? På riktigt???
Tiden verkligen FÖRSVINNER när man sitter och kollar på videos på TikTok! Och inte på samma sätt som man kan uppleva det via andra kanaler. Visst går det ju sitta på typ Instagram också och plötsligt har man suttit och scrollat en timme.
TikTok tar detta till en ny level. Totalt!
Jag är helt seriös när jag säger att jag aldrig har upplevt tidsfördriv på detta sätt förut. Aldrig.
Säg att jag sätter mig ner klockan 12, öppnar appen och kollar på de två första videorna i flödet. När jag kollar på klockan har jag förlorat halva dagen. Bokstavligen. Klockan är typ 20:00.
Det känns som en black-out.
Och då har jag inte ens något konto där så att jag kan göra egna TikToks. THAT will happen IF I some day gets really really REALLY bored.
Det enda jag gjorde var att ladda ner appen och börja scrolla bland alla andras videos.
Har Du TikTok? Upplever du samma sak?
Eller har du kanske lyckats undvika appen/lyckats stå emot?
Avslutningsvis tänkte jag att jag kunde lägga upp bilderna från förra tisdagen.
Lite inaktuella såklart, men det finns tre anledningar till att jag vill publicera dem:
1. Jag gillar dem.
2. Det är typ de första bilderna jag fotat sedan midsommar.
3. Jag vill illustrera mina blogginlägg med bilder för att liksom ge dem mer liv.
Tisdagen den 4:e augusti alltså... Eftermiddagen då himlen Öppnade Sina Portar!
Från en sekund till nästa fick vi en störtskur, och då menar jag verkligen att det VRÄKTE ner.
Det regnade i vad... typ femton minuter, och ena vägbanan här på Sundsgatan såg ut som en sjö...
Sidenote: Då och då kan jag inte låta bli att tänka på att det faktiskt varit en liten kanal här. Innan det blev Sundsgatan. Förr i tiden. Långt tillbaka i tiden. Förr i tiden som i mer än 100 år tillbaka.
Och som sagt; förra tisdagen kändes det nästan som om naturen tänkte återgå till den tiden hehe ;-) För fy tusan vad det regnade!
Upplysningsvis stod jag under tak och fotade dessa bilder, så min kära ms Canon höll sig torr och hel :-)
Nej, nu har jag babblat på som om det inte fanns någon morgondag.
Nu tycker jag vi avslutar med ett gäng blöta bilder...
En positiv sak med denna - för att tala klarspråk - skitsommaren är att chansen för en EXTREMT vacker och färgsprakande höst är överhängande!
Naturen har inte haft en chans att torka ut (marken har snarare varit s.k. mättad av regn), så träden har inte heller torkat ut. Detta är ju faktiskt goda framtidsutsikter för en fotograf med fotoabstinens.
Med de orden säger jag tack och hej för denna dag.
TACK FÖR ATT NI FINNS!!