Jag vill bara skriva några rader, vilka jag egentligen borde ha skrivit för lääänge sedan. Men det har helt enkelt inte blivit av, och ska jag vara ärlig har jag inte riktigt haft koll på anledningen till allt detta förrän för bara någon dag sedan. Vet att det låter luddigt, men jag kommer förklara.
Ni har säkert (förmodligen) märkt att det känns som om jag är väldigt "låst" på det här med att lyckas, framförallt inom typ sådant som sociala medier. Att jag egentligen är så mycket mer fixerad vid t.ex. statistik än en borde vara.
Och ska jag vara helt ärlig så stör det mig. Jag skulle ge mycket för att få vara mer lugn och inte bry mig så mycket om sådant.
För det ÄR ju naturligtvis så att statistiken inte spelar någon roll.
Det spelar ingen roll om en har 5 eller 500 eller 5000 eller 50000 läsare, så länge en bloggar för sin egen skull. För att en tycker det är roligt och när en har något kvalitativt att blogga om.
Men om jag vet detta; varför är jag då so obsessed with success?
Det är DET som jag funderat lite extra över den senaste tiden, och det enda jag kommer fram till är att det eventuellt kan handla om att jag alltid haft en dröm om att "göra något" i mitt liv.
Ända sedan jag var i tonåren har den allra största drömmen varit att få en egen familj, dvs barn. Jag har alltid önskat att jag skulle få 1-3 barn, och min hjärna har inte velat ge upp den drömmen.
MEN den bistra sanningen är ju trots allt den att jag kommer aldrig att få egna barn.
MEN den bistra sanningen är ju trots allt den att jag kommer aldrig att få egna barn.
Jag har PCOS, jag är 33 år och jag har ju faktiskt inte hittat någon att bilda familj med än. Oddsen är ju inte direkt till min fördel, om en säger så...
Jag menar; folk i min ålder börjar ju ha barn i, jag vet inte... mellanstadieåldern vid det här laget.
Och faktiskt så tror jag att min hjärna nu, till slut, har accepterat detta. Hjärnan har accepterat det.
Men mitt hjärta har dock inte accepterat någonting, utan det känns som om det går i tusen bitar varje gång jag tänker på det.
MEN detta är inget tyck-synd-om-mig-inlägg: kände bara att jag var tvungen nämna det som en liten bakgrund till hur mina tankar går.
I alla fall... jag tror i alla fall det är den största anledningen till att jag verkligen vill lyckas inom något annat område.
Jag vill, när jag blir äldre, kunna säga att jag "gjort något annat med mitt liv än endast jobba, äta, sova".
Jag vill för en gångs skull vara den som faktiskt lyckas inom något område.
Och att det blivit just bloggen (sociala medier) jag tänker på är för att det har blivit lite min grej.
Jag kan inte sjunga. Jag kan inte skådespela. Jag är ingen storföretagartyp. Och så vidare.
Jag har ingen talang inom något sådant "klassiskt" område där en talangfull och viljestark människa har möjligheten att lyckas. (Visste inte riktigt hur jag skulle formulera den meningen.)
Jag tror det är DÄRFÖR som jag har sådana drömmar, hela tiden, gällande sociala medier.
Drömmar som ständigt är närvarande, trots att jag försöker jaga bort dem.
För att det är det enda jag har som det finns en liten skugga av en millimeters chans att det skulle kunna bli något av. Att JAG skulle kunna "bli något av". Kunna få lyckas med något annat i livet än som sagt bara äta-jobba-sova. Få möjligheten att kunna få säga "titta, till och med jag lyckades skapa något i mitt liv värt att berätta om/tänka tillbaka på. Jag blev någon mer än bara den där personen i bakgrunden som alltid bara pratade om en massa drömmar".
För att det är det enda jag har som det finns en liten skugga av en millimeters chans att det skulle kunna bli något av. Att JAG skulle kunna "bli något av". Kunna få lyckas med något annat i livet än som sagt bara äta-jobba-sova. Få möjligheten att kunna få säga "titta, till och med jag lyckades skapa något i mitt liv värt att berätta om/tänka tillbaka på. Jag blev någon mer än bara den där personen i bakgrunden som alltid bara pratade om en massa drömmar".
Ska jag vara helt ärlig så tror jag inte att dessa känslor hade varit lika starka om jag haft barn, eftersom det varit min högsta dröm. Mitt liv hade haft en annan mening. Nu kan en ju aldrig veta, men jag är ganska säker.
Men nu när det är som det är; nu när jag vet att jag ändå aldrig kommer att få en egen familj, så säger önskecellerna längst in i magen att jag så gärna skulle vilja uppnå någonting annat... någonting... Någonting.
Det är ingen ursäkt för alla dessa klagosångsinlägg jag brukar publicera på bloggen, men det är en förklaring till varför jag alltid verkar vara så fixerad vid statistik, läsarantal och kommentarer/feedback.
Och jag kände verkligen att jag faktiskt är skyldig er en förklaring.
Avslutningsvis vill jag bara säga till er... att jag verkligen uppskattar den lilla läsarskara jag har något enormt! Jag älskar er alla som kikar in här och tar er tid att läsa och ge feedback på det jag lägger upp.
Ta hand om er <3
Kramar /Erica
Jag vet att det blivit mycket bilder den senaste tiden, men det blev helt enkelt så extremt många från den söndagen då jag fotade hela dagen. Men mycket bilder gör kanske inte så mycket ;-)
Numera är dock höstfärgerna ett minne blott; i alla fall de vackra färgerna.
Numera är dock höstfärgerna ett minne blott; i alla fall de vackra färgerna.
Träden är kala, och alla gula löv på marken har förvandlats till bruna, förmultnade saker.
Det har snöat vid ett par tillfällen, så nu står vi officiellt precis på gränsen mellan senhöst och vinter.
Men i alla fall... då har jag ju i alla fall alla dessa bilder att titta tillbaka på och minnas när det var som vackrast :-)
Jag är medveten om att alla dessa bilder är typ likadana. MEN det är ändå liiite skillnad på dem, därför fick de vara med allihopa :-) Det var så kul att fota just på det stället, då det nästan var som ett konstverk av fallna löv.
God kväll!
Det är väldigt sent, jag vet. Men jag har sådan blogglust just nu att det känns som om jag skulle kunna publicera tjugo inlägg efter varandra... ;-)
Dock hade jag inte tänkt lägga ut något djupare inlägg den här tiden på kvällen, så det får mest bli en liten kvällshälsning till er.
Vad gör ni denna lördagskväll i slutet på oktober?
Hemmamys? Tidigt halloweenfirande?
Eller har ni kanske hunnit gå och sova (i så fall är jag ju medveten om att ni inte kan svara ;-P) ?
Eller har ni kanske hunnit gå och sova (i så fall är jag ju medveten om att ni inte kan svara ;-P) ?
Och har ni gjort något särskilt under dagen?
Själv känns det som om jag inte gjort ett skit. Även om det inte är sant, då jag faktiskt har redigerat bilder hela eftermiddagen/kvällen, så känns det som om jag slöat bort hela lördagen.
I alla fall; när jag redigerat ett x antal timmar kände jag hur magen började göra sig påmind. När jag redigerar fastnar jag totalt i detta och det blir oftast så att jag inte äter något under den tiden.
Klockan var dock typ sju på kvällen och jag ides inte ställa mig och tillaga något, så det fick bli en lördagspizza. Kebab.
Klockan var dock typ sju på kvällen och jag ides inte ställa mig och tillaga något, så det fick bli en lördagspizza. Kebab.
Vet egentligen inte hur jag kom in på just den typen av pizza. Har aldrig ens gillat kebab tidigare, men sedan någon månad tar jag endast det de gånger jag beställer pizza.
Skitgott är det i alla fall :-D
Vilken är din favoritpizza?
Eller tycker du inte om maträtten alls?
Hoppas ni haft en fin lördag allihopa i alla fall, och att ni får en trevlig/mysig/lugn/avkopplande söndag!
Bered er på en bildbomb...
NU är jag äntligen klar med alla bilder jag fotade den där söndagen när det var så dimmigt! Hela eftermiddagen och in på kvällen har jag hållit på att redigera och spara bilder så att de ska passa in i bloggen (högupplösta är ju inte det allra bästa när det gäller webbpublicering direkt ;-P)
Det blev enda gången denna hösten då jag kunnat vara ute med kameran, men OJ sååå jag älskar typ 98% av alla bilder från den dagen!!
Jag verkligen ÄLSKAR sådana fotorundor... när en kommer in efteråt, laddar in bilderna i kameran och sedan blir det att en bara sitter och "oh"-ar efter typ varenda bild.
Och jag säger bara det... RÖTT har ännu en gång bevisat varför den är min absoluta favoritfärg!
Bilderna är fotade mestadels på Christinaskolans skolgård (en av högstadieskolorna här i stan).
Några få av bilderna i slutet är fotade i den lilla "parken" nedanför Stadshotellet.
Vad hände den här dagen - 24:e oktober - 2007, alltså exakt 10 år sedan?
Jo, en liten 23-åring satte sig vid datorn, startade sin allra första blogg och tog sina första trevande steg in i bloggvärlden. Aldrig hade hon väl kunnat ana att hon faktiskt skulle sitta här, tio år senare, och fortfarande blogga.
Jo, en liten 23-åring satte sig vid datorn, startade sin allra första blogg och tog sina första trevande steg in i bloggvärlden. Aldrig hade hon väl kunnat ana att hon faktiskt skulle sitta här, tio år senare, och fortfarande blogga.
Det känns helt sjukt att det gått TIO ÅR! Jag har faktiskt bloggat i ett helt decennium!
Inte på samma blogg visserligen, men detta är min tioårsdag som Bloggare.
Minns att jag tänkte ungefär att "det här med bloggar är nog ungefär som Lunarstorm. Det är poppis i några år och sedan försvinner det".
Så FEL en kan ha!
Idag, när allting utvecklas i en rasande takt känns det helt sjukt att bloggandet verkligen hållit sig kvar så länge.
Det har haft sina upp -och nergångar, visst. Men bloggande är fortfarande populärt.
Och då var jag ju inte ens en av de första inom bloggvärlden. Jag kom in något år efter det kommit igång.
Och då var jag ju inte ens en av de första inom bloggvärlden. Jag kom in något år efter det kommit igång.
Tänk vad otroligt mycket som hänt under dessa tio år.
Tänk vad jag hunnit vara med om i bloggvärlden; vad gäller trender, aktuella ämnen... tja, helt enkelt vad som varit "the it thing" vid olika tillfällen.
Tänk vad jag hunnit vara med om i bloggvärlden; vad gäller trender, aktuella ämnen... tja, helt enkelt vad som varit "the it thing" vid olika tillfällen.
Jag vara så liten som 23 år när jag började blogga.
Bara DET känns helt galet. Just nu känns det knappt som om jag ens varit 23 år...
Jag minns knappt hur mitt liv såg ut vid den tiden.
Nu är jag 33 år, och för tio år sedan kunde jag inte ens föreställa mig hur det skulle vara...
Under dessa år har jag lyckats skramla ihop ett tiotal underbara läsare.
Jag vill tacka er för att ni klickar er in här på min blogg. Ni är bäst!
Pixelie är min fjärde blogg, så jag har bytt några gånger ;-P
Det är dock den jag varit som allra mest nöjd med. Den av mina bloggar jag älskat mest att publicera innehåll på. Det ÄR också den blogg jag bloggat allra längst på.
Första bloggen blev bara några månader (den låg på blogspot).
Andra bloggen (första på blogg.se) blev knappt ett år. Tror kanske 10-11 månader.
Tredje bloggen, den som hette Pitetjej, höll jag vid liv i tre och ett halvt år. Tills sommaren 2012.
Och till sist...
I skrivande stund har jag bloggat på Pixelie i 5 år och 3 månader.
Men bloggat som sagt... DET har jag gjort i TIO ÅR!
Men bloggat som sagt... DET har jag gjort i TIO ÅR!
Finns det någon av er läsare som följt med mig sedan starten? Genom alla bloggbyten?
Det skulle vara så roligt att veta. Skriv gärna om du har följt mig hela tiden, eller ungefär när du började följa mig. :-)
Så...
Tio år gjorda. Då påbörjar vi härmed nummer 11 :-)
Bloggens framtid är dock inte helt säkrad ännu, men jag ville helt enkelt bara avsluta på det sättet ;-P
Naturens färger har sannerligen varit extra vackra i höst. Jag kan inte minnas när (eller OM) det ens varit såhär klara och starka höstfärger tidigare.
Det gula har verkligen varit GULT!
Det röda har verkligen varit RÖTT!
Det röda har verkligen varit RÖTT!
Det HAR verkligen varit vackert.
Så något gott har i alla fall kommit av allt detta regn.
Synd bara att det inte gått vara ute och föreviga allting, på grund av... just det... allt detta REGN!
Men ni får helt enkelt ta mig på mitt ord. Det HAR varit otroligt vackert!
Och det har hållit i sig ovanligt länge.
Så; det är i alla fall något att vara tacksam för :-)
Bilden är en printscreen från PT´s (Piteåtidningens) hemsida.
Också så är bilderna i artikeln inte från i höst, utan från 1997 respektive 2014. Men det ser en om en läser texten :-)
Jag såg precis denna artikel på PT, och kunde inte låta bli att blogga om den...
Nu har jag i och för sig inte varit in specifikt på SMHI och bakgrundskollat, men det är ju ändå en faktaartikel... ;-)
Nu har jag i och för sig inte varit in specifikt på SMHI och bakgrundskollat, men det är ju ändå en faktaartikel... ;-)
Och jag måste få säga att det inte direkt förvånar mig. Inte för att jag vet "first hand" hur pass mycket det regnat i höst på andra orter, men här har det ju verkligen regnat HELA hösten!
Det har inte varit något sådant superskyfall, men det har regnat så gott som varje dag. Ibland flera dygn utan uppehåll.
Så deprimerande att verkligen få det svart på vitt, i siffror, att den här hösten verkligen regnat bort...!
Dessutom, som syns i slutet av artikeln, så har vi sannerligen rätten på vår sida att klaga på den här sommaren.
0-4 dagar med högsommarvärme! 0-4 dagar! På en hel sommar!
Deprimerande känns det ju också att sommartemperaturerna ändå klassas som "normala" i år.
Vad tusan?? Vid ett tillfälle i JULI hade vi ju så kallt som ynka 7 grader...!
En annan sak är att mitt minne inte brukar vara vad det borde, MEN jag har alltid sagt att hösten 2011 var den sämsta typ... ever!
Enligt mitt minne var det också en höst som regnade bort.
Enligt mitt minne var det också en höst som regnade bort.
JAG.MINNS.RÄTT!!! (Läs vid den första röda pilen jag gjort).
Dock verkar ju sommaren 1997 typ ha gått till historien...
220mm regn i juli, varav 198mm under en enda dag!
Jag var nyss fyllda 13 år då, och jag kan inte säga att jag minns själva skyfallet. Eller att det var just 1997.
Jag var nyss fyllda 13 år då, och jag kan inte säga att jag minns själva skyfallet. Eller att det var just 1997.
Det jag dock minns är själva översvämningarna efteråt, och att vägar spolats bort.
Så... avslutningsvis vill jag bara säga...
Om jag klagar mycket på vårt väder i år... så är det befogat.
Hur har hösten varit där Du bor? Regnig? Solig? Kall? Varm?
Har du något speciellt minne av något extremt oväder?
Snälla, hjälp mig välja! Vet inte om jag gillar dessa bilder bättre i färg eller svartvitt.
Vilka gillar DU bäst?
God eftermiddag på er kära vänner!
Nu är jag hemma igen och tänkte att jag skulle redigera lite fler färgsprakande bilder från söndagens fotodag. Tyvärr kan jag inte ha internet igång samtidigt som Photoshop, vilket betyder att jag inte kan vara aktiv på bloggen under den tiden.
Därför tänkte jag bjuda på lite fler bilder från Svensbyn tills vidare.
.
.
Så, i väntan på fler bilder...
Enjoy!
Jag måste åka till jobbet, men tills vidare får ni en liten sneak peak på andra (eller tekniskt sett första) halvan av söndagens bildskörd.
Jag älskar bilderna från Hällorna mest, men jag älskar dessa också på ett annat sätt. Första omgången bilder är mer höstiga på så sätt att de är mer färgsprakande :-)
På återseende!
Det är ungefär ett år sedan jag satte igång med min stora utrensning (decluttering) här hemma, och därmed ungefär ett år sedan jag kom in på det här med en lite mer minimalistisk livsstil.
Nu är jag ju inte "klar" ännu, utan det händer något hela tiden. Jag letar hela tiden efter nya lösningar som minimerar och därmed öppnar upp mer plats här hemma.
Nu är jag ju inte "klar" ännu, utan det händer något hela tiden. Jag letar hela tiden efter nya lösningar som minimerar och därmed öppnar upp mer plats här hemma.
Köket är en sådan plats som känns svår, då mitt har väldigt små och få ytor och det känns som att det är en hel del saker jag ändå behöver (även om jag rensat ut mycket därifrån också).
Något jag har funderat över är om det går att minimera bort det stora diskstället men ändå ha någonstans att ställa blöt disk.
Och så, när jag var på IKEA sist hittade jag detta ställ.
Något jag har funderat över är om det går att minimera bort det stora diskstället men ändå ha någonstans att ställa blöt disk.
Och så, när jag var på IKEA sist hittade jag detta ställ.
Nog för att de säkert funnits länge, men vissa saker "ser" en ju inte förrän det passar in i ens liv, om ni förstår hur jag menar ;-)
Det visade sig att förutom skrivbordet så var nog detta diskställ mitt bäsa köp den dagen!
Det öppnade upp så mycket yta i köket, eftersom när det inte används så fäller en bara upp det mot väggen och vips så tar det inte upp någon yta alls! :-D
Dessutom skadar det ju inte att brickan under är vit, vilket gör att den liksom smälter in mot kaklet så att det inte blir som en extra ful klump.
Rekommenderar verkligen!!
Hittills har jag inte haft en enda utomhusbild från den här hösten. Inte en enda.
Det har ju som sagt BARA regnat HELA hösten!
Därför, bara för att det faktiskt varit uppehåll idag, gjorde jag detta till en fotosöndag.
Hade inga övriga specifika planer, så jag tog tillfället i akt och skaffade mig en liten höstbildbank á la 2017.
Det blev strax under 500 BILDER! Inte illa för en dags arbete, måste jag få säga :-)
Så från att ha haft 0 höstbilder har jag nu 500...
Det kommer ju dock att ta ett tag att gå igenom, sortera och redigera alla dem.
Men här kommer i alla fall ett litet urval av de bilder jag tog borta vid "Hällorna" (eller vad det heter) i Svensbyn.
Dimma i kombination med långa slutartider på vattnet tycker jag faktiskt blev riktigt magiskt.
Vad tycker ni?
Jag har tyvärr aldrig varit särskilt förtjust i bönor, så det har aldrig blivit av att jag frivilligt ställt mig och gjort iordning sådant.
Men den senaste tiden har jag på jobbet provat på lite andra saker till salladsbuffén än jag brukar. Har googlat en del på förslag, och den här veckan blev det så att jag provade på att göra lite rostade kikärtor.
Naturligt var det ju då att jag smakade av hur de blev, och jag blev faktiskt positivt överraskad över hur goda jag tyckte de var!
Därför åkte jag till affären efter jobbet igår, köpte hem kikärtor och gjorde en laddning till fredagsmyset.
Känns så roligt att ha hittat något nyttigare (tror jag de är i alla fall) snacks som jag faktiskt tycker är jättegott.
Enkelt är det också.
En sätter bara ugnen på ungefär 200 grader, sköljer av kikärtorna (om en använder färdigkokade), blandar i lite olja och kryddar med lite av det en känner för egentligen. Min smaksättning den här gången blev Grillkrydda.
Lägg ärtorna sedan på bakplåtspapper på en ugnsplåt och in i ugnen ungefär en halvtimme.
Nu vet jag ju inte om jag bara är oerhört "late for the party", men detta är verkligen något jag rekommenderar!
Brukar ni äta rostade kikärtor istället för snacks ibland?
Eller finns det någon mer än jag som inte smakat det tidigare?
Jag älskar att resa.
ÄLSKAR det verkligen!
Tyvärr saknas ju oftast pengar, men fanns bara det i överflöd skulle jag förmodligen vara på resande fot mer än jag skulle vara hemma...
ÄLSKAR det verkligen!
Tyvärr saknas ju oftast pengar, men fanns bara det i överflöd skulle jag förmodligen vara på resande fot mer än jag skulle vara hemma...
Ni som följt mig länge, och ni som känner mig, vet vid det här laget vilket som är min absolut högsta resedröm. Något jag drömt om i halva mitt liv; att åka till USA.
Men det finns faktiskt ett specifikt ställe jag alltid önskat att åka till. Något jag inte pratat om så mycket. Tror jag. Kanske.
Det är dock inom USA, så det är trots allt ihopkopplat med den drömmen. Men jag kan inte minnas att jag direkt pratat om det här specifikt förut.
.
.
Jag har alltid önskat att på hösten åka till den del av USA som kallas New England!
Jag ryser alltid av välbehag när jag ser bilder därifrån.
Jag tycker det är så vackert att jag får ont i hjärtat och blir alldeles knäsvag! True story.
Den känslan jag får när jag tittar på höstbilder därifrån är att det måste kännas som om en promenerar omkring i en sådan där löjligt perfekt amerikansk feelgood höst-julfilm.
Bara TITTA på alla dessa bilder (printscreen från en google bildsökning)!
Det är så vackert att jag får ont i ögonen (också)!
Det är så vackert att jag får ont i ögonen (också)!
Att vandra omkring mitt i denna natur måste väl ändå vara det ultimata höstmyset!?!
Iklädd stickad mössa, stickade vantar och kanske en halsduk (beroende på hur kallt det är). Sådär så det blir nästan löjligt perfekt. Sådär så en känner att det är nästan för perfekt...
Och inte att förglömma... kameran i högsta beredskap, för att fånga allt det ljuvliga på bild.
Jag har ju själv tillbringat ett par veckor i ett otroligt fint höstland; när jag var till Belgien 2011.
Kameran (hade bara min 400D på den tiden) gick varm och efter 2 veckor kom jag hem med, jag tror, runt 2500 bilder...
Kameran (hade bara min 400D på den tiden) gick varm och efter 2 veckor kom jag hem med, jag tror, runt 2500 bilder...
Lägger in några bilder därifrån i detta inlägg, men här kan ni klicka om ni vill komma direkt till kategorin jag skapade för bilderna från Belgienresan.
MEN den resan går in på långa vägar att jämföra hur mycket jag vill åka på höstresa till NEW ENGLAND, USA!
Har ni något drömresmål ni skulle vilja åka till någon speciell årstid, t.ex. på hösten?
Skriv gärna :-)
Hittade den här ljusstaken för några dagar sedan, och trots att jag numera är mycket selektiv med vad jag tar in i mitt hem så kunde jag inte motstå att köpa en.
Jag har dock använt den varje dag sedan dess, så det verkar då i alla fall vara en sådan sak jag använder :-)
Jag har dock använt den varje dag sedan dess, så det verkar då i alla fall vara en sådan sak jag använder :-)
I lördags var jag på IKEA i Haparanda. Alltid lika kul, speciellt med rätt sällskap :-)
Den här gången hade jag faktiskt inget specifikt planerat att köpa, utan jag tänkte bara kika runt lite.
Den här gången hade jag faktiskt inget specifikt planerat att köpa, utan jag tänkte bara kika runt lite.
"Kika runt lite" slutade dock på drygt 600 kr ;-P
Däribland hittade jag faktiskt ett NYTT SKRIVBORD! Och inte bara det; bordet uppfyllde alla mina krav...
Det var enkelt, vitt, inte längre än 1 meter (får inte vara längre med tanke på var jag planerade att placera det) och framförallt var det BILLIGT!
Inklusive bordskiva och ben (såldes separat) kostade skrivbordet 179 spänn!
DET är för billigt för att strunta i :-D
DET är för billigt för att strunta i :-D
Dessutom fick jag ÄNTLIGEN kasta ut min fula, träfärgade, nerslitna pjäs. Ni anar inte vilken tillfredsställande känsla det var att plocka isär något jag hatat i typ 10 år!
Min nya lilla kontorshörna blev helt perfekt!
Min nya lilla kontorshörna blev precis som jag sett den framför mig (så gott som, då det bara återstår att måla den lilla byrån ovanpå vit. Och kanske byta ut ett av ljusen till en liten grön växt).
Så...
...låt mig presentera mitt nya lilla bloggplace!
Jag kanske till och med kan få tillbaka lite bloggmotivation nu? Kanske.
Eller eh... who am I kidding?
Nåja, detta skulle vara ett positivt inlägg.
Återigen:
Min Nya Bloggplats...
Ja, jag tittar på "Full house" ;-) Hade ärligt talat aldrig sett den förut (men jag har naturligtvis vetat vad det är), men de senaste två månaderna har jag hunnit se den typ två gånger igenom ;-)
Också... lexikonet under datamusen är numera utbytt till en vit musmatta.
Också... lexikonet under datamusen är numera utbytt till en vit musmatta.
