| Dear Diary
 
Så är vi här då alltså. Vinter.
Såhär ↑ såg det ut på marken här i Piteå imorse, och det ligger fortfarande kvar.
På vägar är det i och för sig inte vitt längre, men det är ju för att det endast är ett tunnt, tunnt, tunnt flis och på gatorna är det ju en ständig ström av bilar.
 
Vad har det varit för torsdag i övrigt då? Vad har hänt i mitt liv?
Ja ni... ingenting utöver det vanliga. Jobb och ... ja, that´s it.
Har kommit upp i heltid denna vecka, eftersom jag har städning av en förskoleavdelning efter köksjobbet. Kanske blir det samma under de kommande veckorna också, men har inte fått veta något ännu.
I och för sig har jag så gott som heltid bara genom köksdelen; på förskolan jag är just nu är det ändå 7 timmar/dag. Tror det kan vara strax under 90%. Kanske 87-88-89-någonting, och ska jag vara helt ärlig så känner jag att den tiden fungerar alldeles lysande.
Detta har bidragit till att jag inte känner någon stress över att "inte ha heltid".
Heltidsmåttet för en arbetsvecka är ju 40 timmar (8h/dag), och jag jobbar 35.
Förutom just precis nu då, när jag faktiskt kommer upp i 40.
 
Apropå mitt jobb...
Ibland kan jag inte låta bli att känna hur overkligt det faktiskt känns. Overkligt på sättet att jag faktiskt, äntligen, har hittat ett "vanligt" jobb som jag trivs med, som jag älskar och som jag är BRA på.
Det känns overkligt att jag äntligen har ett jobb med månadslön. En trygghet jag aldrig haft tidigare.
Jag har månadslön. Semester. Känslan av att jobba självständigt med eget ansvarsområde, inte bara vara den ständige praktikanten. Den som gör några veckors praktik någonstans, för att sedan bli arbetssökande på heltid igen, för att sedan bli inskriven i nåt nytt med ny praktik.
Den känslan av att faktiskt ha ett riktigt jobb... ett jobb jag får stanna på hur länge jag vill. Där orsaken till att jag skulle lämna det skulle vara att JAG säger upp mig. (Eller okej då, att jag skulle få sparken ;-)) Den känslan är sannerligen obeskrivlig!
Jag har ta mig sjutton jobb ända tills jag går i pension om jag vill!
Jag mår så bra just nu att det kan ni inte ana!
 
Ska också säga att jag VET att jag tjatar för mycket om mitt jobb. Men det är så att dels tar det upp så pass mycket av mitt liv, och så fort jag ens nuddar vid ämnet dras min hjärna till alla dessa tankar. Helt plötsligt flyger de kors och tvärs genom mitt huvud utan att jag kan stoppa dem.
Måltidsservice Piteå kommun är det bästa som hänt mig!
 
Allting som händer i ett kök är dock inte guld och röda rosor (ja, jag vet att uttrycket inte är precis så)... Detta ↑ hände mig så sent som idag.
Allting gick verkligen smidigt, och jag menar smidigt! Var som om allting gick perfekt, till skillnad mot typ i tisdags när allting gick emot mig,
Men jag antar att något måste hända, speciellt under perioder när allting går som på räls.
I alla fall så höll jag på med lunchdisken och skulle plocka in kompoststationen till köket. På samma sätt som jag gjort varje dag den senaste månaden. Plötsligt började kompostlådan glida från "basen", och innan jag hunnit reagera låg så gott som hela innehållet på golvet...
Toooooppen! *svidande sarkasm*
Köttbullar, makaroner, morötter, majs, oliver, vitkål och diverse annat. Bara börja skura.
 
Och imorgon är det fredag! Äntligen och Redan!
Köttsoppa står på menyn. Enkel mat lagom till fredagen. Så soft!
Soppa betyder dessutom inte hel salladsbuffé, utan jag brukar sätta fram morotsstavar och gurkstavar.
Kan faktiskt känna någon gång då och då att det skulle kännas spännande att jobba i ett tillagningskök (alltså en förskola där jag skulle göra maten själv). Tror det är mitt nyvunna intresse för matlagning. Men samtidigt tror jag inte jag är redo för det. Inte än.
Det *systemet som används här i min kommun är verkligen perfekt för mig. Det har verkligen möjliggjort för mig att komma in i yrket.
Igen; är så otroligt tacksam för mitt jobb och jag älskar verkligen Måltidsservice!
 
 
 
* I min kommun används det s.k. Cook'n'chill-systemet, vilket innebär att maten lagas i produktionkök och sedan körs ut till respektive enhet t.ex. förskolor och skolor. Dessa enheter kallas Slutberedningskök.
| PHOTOS - Nature
 
Vi fortsätter på spåret "återupplivning av gamla bilder", vilket kaaaaaan eventuellt ha liiiiiite att göra med att jag inte har några nya bilder just nu.
Ni som följt mig länge minns kanske dessa bilder; de jag fotade under den där extremt dimmiga dagen i oktober 2017.
Två år sedan alltså...
Så konstigt. När jag satt och lät dem gå igenom Photoshop nu i eftermiddag kändes det som det var nyss jag fotade dem!
 
Tänkte faktiskt inte babbla så mycket idag, utan låta bilderna bli inläggets huvudfokus. Tillsammans med den fråga jag ställer längst ner (alltså alldeles i slutet på blogginlägget).
 
 
 
Det finns en sak jag brukar fundera på lite då och då, och det är detta med ifall det finns något mer jag skulle kunna göra med mina bilder annat än lägga upp dem på bloggen och Instagram.
Kalender kanske?
Har sett att det är ganska vanligt bland fotografer på sociala medier att de skapar kalendrar (alltså sådana väggkalendrar) som de sedan säljer till andra. Verkar så roligt :-)
Så nu till min fråga...
Om det skulle finnas en väggkalender som innehåller mina bilder, är det något just Du skulle kunna tänka dig att köpa?
Har Du någon speciell favoritbild (av mina bilder) som du gärna skulle vilja se representerad i en kalender?
| Dear Diary
Alla bilder i detta inlägg är fotade i oktober 2018!
 
 
För några dagar sedan satt jag och gick igenom mitt bloggarkiv lite sådär halvslött. Största anledningen var tanken på att det kanske kunde ge mig inspiration till nya inlägg.
Hittade i alla fall ett långt bildinlägg publicerat för exakt ett år sedan. Den 15 oktober 2018.
Och TÄNK vilken SKILLNAD det faktiskt kan vara på hösten från ett år till ett annat...
 
 
För exakt ett år sedan – oktober 2018 – hade vi sannerligen fantastiskt väder.
Hade egentligen glömt bort detta, men när jag såg det i mitt arkiv kom minnena tillbaka. En dag hade vi till och med en temperatur på 20 GRADER varmt! TJUGO GRADER! I oktober.
Kommer ihåg att jag sprang runt utomhus och fotade som om det varit sommar. Inga vantar. Ingen mössa. Ingen jacka. Bara jag och min Canon.
Men i år är detta minne just det...ett minne.
 
 
Den här hösten har inte bjudit på några sommaråterfall. Visst har det varit en del soliga dagar; det kan jag inte klaga på. Men det har INTE varit varmt! Strax över nollan bara, med minusgrader på nätterna.
Morgonfrosten gav sig till känna för några veckor sedan, och just nu håller den naturen i ett fast grepp längre och längre på förmiddagarna.
Till exempel idag... När jag åkte till jobbet på morgonen var det alldeles vitt på marken (och på min bil, störande nog!) och inte ens vid lunchtid hade frosten tinat bort.
 
Funderar faktiskt nästan (men bara NÄSTAN) på att ställa väckaren tidigt på lördag och, om det är soligt, bege mig ut för att fota lite i just frosten.
Men vi får se, eftersom snooza oftast känns mer lockande än att kliva upp i ottan när det är helg och därmed sovmorgon.
 
| Bullet journaling, Home&Decoration
 
Idag har varit en rätt tung dag; på så sätt att jag varit borta hemifrån ungefär tolv timmar.
Åkte till jobbet strax efter kl.6 imorse, och kom hem ganska precis kl.18 nu under kvällen. Har mitt köksarbete som vanligt, sedan har jag städning på en annan förskoleavdelning denna vecka och efter det direkt till APT.
Dessutom; när jag kom hem var det bara sätta igång med tvätten då jag hade bokat tvättid.
Ska strax gå ner och tömma maskinerna, men ville komma igång med detta inlägg först. Medan jag väntat på tvätten satte jag mig nämligen med Photoshop och några bilder fotade igår kväll.
För vad gör man inte när mörkret kryper sig inpå oss likt en blöt filt av obehag? Jo, man får träna på sin egen kreativitet.
Sommaren och ljuset är ju faktiskt en väldigt ENKEL tid för fotografering. Som fotograf behöver en ju knappt anstränga sig för att få bra bilder. Därför, när jag tänker efter, så är ju mörkret nästan en BÄTTRE tid för fotografering. Det tvingar oss kameranördar att tänka i andra banor samt utmana vår kunskap och kreativitet.
 
I skenet av ett stämningsfullt stearinljus går det ju faktiskt att sätta sig ner och pyssla lite med sin Bullet journal.
 
Den senaste tiden har jag köpt lite nya småsaker till mitt hem.
Första reaktionen kanske är att det kan tyckas lite konstigt med tanke på att jag gillar minimalism. MEN minimalism betyder ju trots allt inte enbart "minst antal grejer när en dör vinner". Minimalism står ju faktiskt för att minimera sådant som inte ger en något värde i ens liv, för att ge plats till vad som betyder något. Det en gillar.
Och just inredning är något som jag älskat länge. En av mina drömmar är ju trots allt att inreda ett hem riktigt från grunden någon gång.
Just nu tror jag dessutom att jag ÄNTLIGEN kommit fram till vilka färgkombinationer jag vill ha.
Typ smaragdgrön eller petrol, guld, svart. Och så vit bas.
 
| Dear Diary, PHOTOS - Nature
 
Idag hade jag stora kameran i väskan, så när jag kom hem efter jobbet ryckte jag upp den och brände av några bilder. Okej, några blev drygt 40...
De hade nämligen målat dit rutorna på våran parkering, vilket betyder att jag inte kunde stå där precis när jag kom hem. Därför parkerade jag ett stenkast bort, på kyrkparkeringen (okej, bara pitebor vet vilken "kyrkparkeringen" är :-)) och på den typ två minuter korta promenaden passade jag alltså på att dokumentera mitt absoluta närområde lite.
 
Såhär ser det alltså ut just nu på min plats på jorden. Fullt med sprakande färger, och naturen håller som bäst på att förbereda sig för vintern. Första snön kan ju faktiskt komma när som helst nu; brukar ju vara någon gång i oktober.
Skiftade till vinterdäck på bilen i söndags, vilket känns väldigt skönt.
Snön överraskade mig för ett par år sedan då jag inte hunnit byta, och att köra med sommardäck i snömodd är bland det läskigaste jag varit med om! Gör jag INTE om!
 
Och nej, jag gillar fortfarande inte hösten.
Visst, det är kul att fota. Nästan den månaden det är som ROLIGAST att fota.
Men detsamma gäller för vintern. Det är helt underbart att komma hem med ett minneskort laddat med en massa mysiga winter wonderlandbilder. Men förutom fotoaspekten är dessa två årstider så gott som en enda lång sträcka jag försöker överleva mig genom.
Fanns inte julen där mitt i skulle jag inte klara av det.
Tycker dock vi lämnar det nu. Detta inlägg var inte tänkt att ha ett negativt fokus.
Istället fokuserar vi på den där aspekten jag faktiskt gillar - fotandet.
 
Byggdes 1668, vilket betyder att den är hela 351 år gammal.
 
En seglivad liten krabat...
 
De röda träden är mina favoriter, alla kategorier! Älskar röda löv! Vilket säkert beror på att typ så gott som alla träd här hos oss är gula på hösten. Finns ju för tusan nästan bara Björkar här...
Och tallar. Men de är ju fula alla årstider.
I alla fall; de här röda träden är samma som blommar rosa på våren/försommaren, så de är verkligen mina favoriter både på höst och vår.
 
 
Sammanfattningsvis skulle jag säga att det just nu är ungefär 96-2-2 gällande naturen hos oss.
96% gult/rött
2% grönt (granar & tallar räknas inte, då de alltid är gröna)
2% kala träd
 
 
Hur ser det ut hos dig?
Skulle vara roligt att höra hur det ser ut i resten av Sverige, eftersom vi lever i ett sådant avlångt land. Har hösten kommit lika långt överallt nu?
Var har hösten gått längre?
Var är det redan vinter?
Är det någonstans som hösten nyss börjat?
| Dear Diary, PHOTOS - Food and drink
 
Jepp. Det blev bullbak ändå, även om det inte blev på "rätt" dag.
Kanelbullens dag var ju som sagt igår, men aldrig fel att få in lite kanelbullsdoft i hemmet oavsett vilken dag det är eller hur :-)
Plus att jag trots allt fick nyfotade bilder på detta bakverk, och det är ju ytterligare ett plus.
 
I alla fall; fick för mig att jag skulle göra dubbel sats jämfört med vad jag brukar. Med andra ord 100 gram (2 paket) jäst och en liter mjölk istället för en halvliter.
Det blev 70(!) bullar!
Nåja, det skadar ju inte att ha i frysen.
Har helt ärligt allvarliga funderingar på om jag skulle köpa ett extra frysskåp; alltså en hel frys. Som det är nu har jag ju en halvkyl-halvfrys (som i typ de flesta lägenheter, i alla fall de mindre).
Kruxet är ju att en så pass liten frys alltid är full. Finns liksom inte mycket plats över om en får bakfeeling. Eller om en får bärplockarfeeling.
Hade ju ändå varit rätt trevligt om jag kunnat plocka typ hallon, blåbär och lingon på hösten för att sedan frysa in och ha bär under vintern. För att köpa bär är ju inte billigast...
Men som det är nu går inte det, eftersom något sådant inte får plats.
 
Det var pigga jästsvampar den här gången... Vet att jag gjorde dubbel sats, men ändå...
 
Har märkt att det är många som blandar ihop en typ av kanelröra/fyllning som de brer på den utkavlade degen, men jag brer först på smör, sedan strör ut kanel och sist socker.
Någon mer som gör som jag?
Bakningen gick för övrigt ovanligt smidigt idag, till och med kavlingen. Degen blev sådär som en rektangel så gott som av sig själv, och det brukar den inte bli. Brukar få "tvinga" den att bli fyrkantig.
Och ja, detta är den enda arbetsytan jag har i mitt lilla kök... Är det något jag skulle vilja ha så ÄR det just mer yta att arbeta på!
 
Jepp, kan eventuellt hända att jag fick improvisera lite då jag inte hade tillräckligt antal bakdukar ;-P
Har även tre (3) plåtar, och jag har aldrig förut varit med om att det blivit för lite när jag bakat.
Men det blev ju trots allt sjuttio kanelbullar denna lördag...
 
Work in progress...
 
Och så det färdiga resultatet. Stora, fina och perfekt gräddade. Komplett med en kaneldoftande lägenhet. Finns det någon bättre doft??
 
Bullberget.
 
Och sist men inte minst... Vad vore en ljummen bulle, direkt från ugnen, utan ett glas iskall mjölk?
Norrmejerier såklart. #köplokalt
| Dear Diary, PHOTOS - Food and drink
 
Idag är den fjärde oktober, aka Kanelbullens dag.
Detta betyder att jag sett bullbilder överallt på sociala medier. Vilken sida jag än gått in på, så gott som.
Faktiskt så har jag itne ätit någon bulle. Än. Har inte bakat något i förväg, utan tänkte att jag skulle göra det nu ikväll. Därav bristen på bullbilder till bloggen ;-)
Dock gjorde jag en djupdykning i bildarkivet och grävde upp några gamla dokumentationer av detta bakverk.
 
Bullar är egentligen inte mitt favoritbakverk, men tror det är mest för att jag bara gillar dem när de är nybakade. Är inte jätteförtjust när de varit frysta och sedan upptinade.
Däremot gillar jag mina egna! Det är inte så att jag har något speciellt eget recept eller så, men jag är skitbra på att baka bullar!
 
 
 
Har du ätit en (eller många) Kanelbullar idag?
Gillar du bullar?
Gillar du att baka bullar, eller tycker du det är mysigare att gå på fik?