| PHOTOS - Nature
 
Dessa bilder är inte nya. De är inte ens från den här sommaren.
Har du följt mig länge har du säkert sett dem tidigare; pga har förmodligen publicerat dem en gång då när de fotades.
Det var sommaren 2017.
Men på temat "Det är så KUL att nyredigera gamla bilder" så får det bli en återpublicering.
 
Alla bilder i det här inlägget är från samma kväll då jag tog bilen ut till Svensbyn/Bodsjön en vacker sommarkväll, och jag måste säga att jag blir mer och mer "jag skulle verkligen kunna tänka mig att bo där"! Dels för fotomöjligheterna (speciellt vid Norrsken), men mest för att det sannerligen är som balsam för själen att befinna sig i lugnet där ute.
Det är liksom som om all stress en känner i stan plötsligt rinner av en bara av att köra längst småvägarna ute på landet.
 
Dröm 1: Bo i ett hus på landet.
Dröm 2: Arbeta hemifrån för att kunna utnyttja det boende till MAX!
| Dear Diary
 
Tänkte att jag skulle kasta in ett litet helginlägg också.
Hade inga planer på att skriva ett djupare blogginlägg idag (hade egentligen inga planer alls om jag ska vara ärlig). Men så dök det med Instagram upp och ockuperade min hjärna, vilket betyder att jag bara var tvungen skriva av mig om ämnet.
Jag ÄLSKAR verkligen bloggen och bloggvärlden på det sättet; att en har en plats att ösa ur sig sina tankar när det behövs. Jag är och har aldrig varit någon dagboksskrivare.
Nåja, vi släpper det just nu.
 
Fredag idag alltså! Redan och äntligen!
Måste erkänna att de senaste veckorna gått lite långsammare än de brukar. Vet inte om det beror på att det är september (har alltid tyckt det är en lång månad) eller om det är för att jag fortfarande är relativt ny på min arbetsplats. Kanske en blandning mellan båda två?
Jag trivs i alla fall toppenfint där jag är nu, vilket i sin tur känns väldigt bra med tanke på... Ja, jag vill inte skriva för mycket än eftersom saker och ting inte är klubbat och säkert. Beror på en del saker som är utom min "påverkningsförmåga", men det finns en chans för något speciellt just där.
Time will tell, helt enkelt :-)
 
I alla fall, idag strax innan jag slutade kom det liksom en känsla över mig...
Det var precis när jag skickat ut melliset, då jag stod och betraktade samspelet mellan barn och pedagoger, som jag fick en kraftig känsla av att det här är en riktigt BRA förskola. Jag tycker Piteå kommuns förskolor överlag verkar vara fantastiska (i alla fall där jag varit), men det var något speciellt nu. Något jag inte riktigt kan sätta fingret på. Något inom mig som kändes extra bra.
Jag kan definitivt se mig själv jobba en längre tid där.
 
~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~
Efter jobbet åkte jag hem, och sedan dess har jag inte gjort många knop.
Jag iddes faktiskt inte ens ställa mig och laga middag, vilket är första gången på en månad.
Missförstå mig inte; jag är fortfarande inne i min matlagningsintresseperiod. Men just idag fanns verkligen inte motivationen där, trots att jag hade matsedel färdig för idag.
Så istället för pasta fick det bli en annan maträtt på P ;-)  Onlinepizza lifesaver!
 
~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~
En annan sak som jag älskar just nu (det här blir ett lite spretigt inlägg) är att parkeringen till mitt hus just nu är en byggarbetsplats.
Hela denna sommar har de hållit på med parkeringen intill. De grävde upp hela alltet och har byggt nytt, och nu när det är dags för asfaltering så fattade min hyresvärd beslutet att jämna till även vår parkering. Äntligen och inte en dag för tidigt!
För snacka om att den varit ojämn. T.ex. min parkeringsruta har varit typ som en skål, och det har bildats sådana vattenpölar på vissa ställen att några av bilägarna behövt stövlar när de klivit ur sina bilar.
Jag kan naturligtvis inte nyttja min p-plats nu under en vecka, men SÅ värt det! (Och jag har såklart fått en tillfällig plats på ett annat ställe under tiden.)
Längtar så till att kunna parkera på en jämn och nyasfalterad parkeringsplats! :-D
 
Min plats är precis där den där traktorgaffeln står.
 
Panorama över parkeringen.
Den ser verkligen stor ut när det inte står några bilar där.
 
 
Hoppas ni alla haft en bra fredag, och att ni får en fin helg!
| Debatt
Sociala medier är här för att stanna.
Jag tror nog de flesta av oss vid något tillfälle där i början trodde att det var något som skulle hålla i sig max några år för att sedan gå vidare till något annat, för att världen hela tiden utvecklas och det i rasande takt. Detta trodde vi nog (nästan) alla då runt 2005-2006 när bloggarna började komma och bloggvärlden växte.
Men sociala medier är lite som internet.
Som ni kanske minns så på 90-talet viftades internet bort av många som "bara en fluga". Det där med internet var något som skulle rinna ut i sanden.
Men vi såg ju hur det blev med det... Idag är internet större än någonsin. Internet är involverat i precis allting. Internet går inte undvika, även om du är motståndare till datorer, eftersom det finns i allt vi gör.
 
Sociala medier är lite på samma sätt.
Något som de flesta från början avfärdade som något tonåringar skrev för att "visa upp dagens kläder", till att växa och bara bli större och större och större.
Visst; sociala medier har utvecklats. Vi har gått från bloggarnas storhetstid, till Twitter, till Instagram, till Youtube och så vidare. Men allting går ju ändå under samlingsnamnet sociala medier.
 
Och ja, visst finns det massvis med skit som cirkulerar på grund av just sociala medier. Men vi kan väl alla enas om att mycket gott också finns på dessa plattformar. Tänk på allting bra som hänt de senaste åren som aldrig kommit fram i ljuset om inte dessa medier funnits.
#metoo är ett lysande exempel på detta.
Greta Thunberg och Fridays for future-revolutionen för klimatet. På 1 år har den kampen blivit global. Hade det hänt utan sociala medier? *skakar bestämt på huvudet*
Händelser, förtryck och missförhållanden på olika platser runt jorden som aldrig kommit till världens kännedom om det inte vore för spridning på just sociala medier.
Hatet frodas där ute på internet. Men mitt i allt det tycker jag ändå en ser hopp. Kärleken som bryter igenom och kämpar sig kvar med näbbar och klor. Jag tror dessutom fullt ut på det som sägs; Att Kärleken övervinner allt.
 
 
Det svarta hålet aka Instagram
 
Den bästa och den värsta plattformen på sociala medier heter Instagram (Flashback räknas INTE. Det communityt är så långt ner i hålet att det är en klass för sig).
Men Instagram...
Den är enkel att använda och lätt att nå ut till många människor. Det är ett jättebra verktyg för organisation, på gott och ont (beroende på vilken organisation det är såklart).
 
Men däremot...
Instagram har vissa regler som gäller för de som uppehåller sig på plattformen. Dessa regler är, enligt de själva, för att hjälpa alla att kunna känna sig säkra och trygga när vi befinner oss där.
Detta är en sanning med modifikation!
Instagrams regler gäller bara för vissa grupper, samtidigt som andra går fria.
Detta blir skrämmande tydligt speciellt inom feministiska och antirasistiska grupper.
Det blir som tydligast när det gäller kvinnor som inte följer normen. Som vägrar att "rätta sig i ledet". Kvinnor som helt enkelt blir obekväma för patriarkatet.
 
Jag följer väldigt många feministiska konton, kroppspositiva konton o.s.v. Sådana konton som får mig att må bra. Sådana konton som vidgar min syn på andra människor. Jag mår bra av att i mitt flöde få upp olika typer av människor. Människor som bryter normer.
Men vad jag – vi – sett under en lång tid nu är att det är dessa människor (till största delen bara kvinnor) som strukturellt och systematiskt tystas av Instagram.
Kvinnor som får bild efter bild efter bild borttagen med förklaringen att de "bryter mot communityreglerna", ibland ingen förklaring alls. Tror nog i princip varenda en av de större, mer profilerade, feministerna fått flertalet bilder borttagna. Plus en varning om blockning om de fortsätter.
Det kan vara en kroppsaktivist som lägger upp en bild på sig själv i underkläder. Hon dansar eller spexar lyckligt framför kameran. Hon får andra att känna ett självförtroende en inte visste existerade. Hon får andra att våga klä av sig på stranden under heta sommardagar.
Hon gör bara gott, och det "bara" genom att publicera lyckliga bilder på sig själv trots att kroppen bryter normen.
Detta är tydligen inte okej enligt Instagram.
Dessa bilder och videos plockas ner, med hänvisning till reglerna. Dessa bilder bryter dessutom aldrig mot reglerna!
 
Däremot ligger det massvis med bilder på nakna, normsmala unga kvinnor på Insta. Bilder där de inte har en tråd på kroppen, ligger med benen brett isär och fotot är taget snett nerifrån. Det enda  som gjorts är att en liten emoji lagts över könet (precis bara så en inte ser själva hålet) och två små emojis över bröstvårtorna. Dessa bilder "bryter inte mot reglerna" och får ligga kvar.
Men en närbild på en valk plockas bort och kontoinnehavaren får en varning.
 
Stina Wollter är en av dessa kvinnor som fått ett otaligt antal bilder borttagna av Instagram.
Idag, fredag, blev hennes konto till och med bortplockat av Insta.
INGEN av hennes bilder bryter mot reglerna!
Jag hoppas, hoppas, HOPPAS verkligen och innerligt att alla massanmälningar mot den nedläggningen kommer leda till att Instagram backar och ger tillbaka kontot till henne!
Stina är en av jordens härligaste människor! Hon är en sådan person som alla borde ha i sitt Instaflöde. Hon BEHÖVS på Instagram!
UPDATE: Hennes konto verkar vara tillbaka nu. Underbart! ♥
Frågan är väl hur länge? Och vem är det härnäst?
Jag önskar verkligen att någon instans med mycket makt i samhället kunde djupgranska Instagram (och Facebook).
 
Instagrams meddelande till kvinnor är plågsamt tydligt...
"Rätta dig i ledet, annars har du ingen rätt till en röst på vår plattform!"
 
 
Avslutningsvis har jag bara en sak att säga till Instagram:
GÖR OM GÖR RÄTT!!!
| Dear Diary
Jisses, vilken svettig eftermiddag-kväll det blev idag!
Mitt matlagningsintresse hänger som ni vet fortfarande med, och det till och med växer. Mer och mer för varje dag.
Till middag denna torsdag fick jag sådeles den briiiiljanta idén till att prova på att laga egen Falafel.
Jag älskar ju Findus Falafel, de som finns i frysdisken, men ville veta om det skulle smaka likadant att göra egna från grunden.
 
Letade alltså fram ett recept, plockade fram ingredienserna som behövdes och satte igång med smeten. So far so good. Allt gick enligt planerna.
Sedan såg jag att en kan välja om en vill steka eller fritera dem.
Vid det här laget kan ni nog gissa resten... ;-)
Jag min korkskalle tänkte ju naturligtvis "nämen, jag kanske skulle prova på att fritera ändå"...
Hm. DÅLIG idé!
 
Jag har ingen fritös, men vet ju att det går göra med en kastrull och olja.
Hettade upp oljan. Så länge går allt smidigt.
Provar fritera de två första falaflarna (heter det så i plural?). Fortfarande tumme upp.
Och ja, jag vet att det är otroligt viktigt att vara försiktig gällande fritering. Jag VAR det.
Men...
Så gjorde jag ett misstag (tänker dock inte skriva ut exakt vad. Det behövs inte).
Det resulterade i alla fall i att det for en skvätt olja över kanten, och... ja, ni vet.
Kommer inte ihåg exakt händelseförloppet, trots att det hände för typ 30 minuter sedan. Men tror det blev för mycket för min hjärna. Men jag tror det började fräsa lite, så jag "slet" snabbt som fasen bort pannan från plattan.
Då plötsligt fattade spisplattan ELD!
Båda mina kastruller var upptagna, den ena med olja och den andra med ris, så snabbt som attans sträckte jag mig efter det första och närmaste jag hade som var "kupat". Det blev skålen jag ställt fram för att samla falaflarna i (stängde självklart av plattan allra först!).
Tur i oturen hände detta den minsta plattan, så även om skålen var av lite mindre modell så passade den över hela. Detta kvävde såklart elden direkt, och brandlarmet i hallen hann aldrig reagera på att något hänt.
Allting var över på typ några bråkdels sekunder.
 
När det lugnat ner sig och faran undanröjd insåg jag dessutom att det tydligen också hamnat en skvätt het olja på min ena fot. Eller, det var en halvlögn. Jag kände faktiskt att det skvätte lite på foten, men mitt totalfokus just i den sekunden låg på spisen och bara på spisen. 
Så i skrivande stund sitter jag här med en högerfot som svider som f*n. Hade dock tur där också; det blev ingen brännskada annat än att det blivit lite rodnad på huden.
Grävde fram min flaska kylbalsam och öste på foten. Hjälpte riktigt bra, måste jag säga!
 
Maten då?
Jodå såatt...det blev ju liksom inte att fortsätta testet med friteringen, utan det fick bli den gamla hederliga stekpannan.
Stekte upp resten av falaflarna, värmde på riset och gjorde en snabb blandning av vitlökssås.
Kan inte säga att det blev det mest "instagramvänliga"/estetiska jag lagat ;-) men däremot blev det faktiskt jättegott!
Så kvällen blev trots allt inte HELT misslyckad, och det dröjer förmodligen innan jag provar på att fritera utan fritös igen...
 
Slutet gott, allting gott.
Och plattan/spisen verkar inte ha tagit någon skada vad jag kan se :-)
 
Maten som höll på att elda upp mitt kök...
Falafel, jasminris och vitlökssås.
| PHOTOS - Food and drink
 
Att komma på vad en ska äta till middag kan nog vara det värsta med matlagning, det tror jag många kan skriva under på. Speciellt alla som hittat på och lagat mat sju dagar i veckan i flera decennier. Till slut tar idéerna slut, och det kan lätt döda motivationen till matlagning.
När jag satt i söndags och skulle klura ut en veckomatsedel för denna vecka så fick jag en fundering att köra någon typ av utmaning, menymässigt.
 
För närvarande (eller har varit ett tag) är ju en vanlig typ av videos på Youtube den här utmaningen typ "äter bara mat på ..." och det kan vara mat på en viss bokstav, mat med en viss färg o.s.v.
Gjorde en liten egen variant på denna utmaning; en veckomeny baserad på mitt namn.
Mitt förnamn har ju faktiskt fem bokstäver, vilket passar perfekt för en arbetsvecka (vill ju ha helgerna mer fritt).
 
Min första tanke var att "det borde väl inte bli överdrivet svårt?".
Tji fick jag!
Började med att skriva upp bokstäverna i mitt förnamn lodrätt. Lite som när en är barn och skriver sådana där namndikter.
Sedan tog det stopp. Körde fast på första bokstaven.
Vad finns det ens för maträtter som börjar på E?
Efter lite googlande blev det i alla fall någon variant av Enchiladas.
R var betydligt lättare. Har en massa rotfrukter hemma nu (höst och billiga säsongsgrönsaker ni vet). Det fick bli en smarrig egenkomponerad Rotfruktsgryta.
Sedan tog det stopp igen. Och igen. Och igen.
Men till slut fick jag i alla fall ihop till fem rätter på rätt bokstäver. Resultatet ser ni i detta inlägg.
 
Måndag: Enchiladas. Någon enkel variant i alla fall. Ser lite bleka ut, men gott blev det.
Tomater och avokadoröra som tillbehör.
 
Tisdag: Rotsaksgryta tillsammans med matvete blandat med sojabönor. Till detta tomat och mozarella. Det var inte förrän maten var i princip klar som jag insåg att tisdagens maträtt blev helt vegetarisk (inte vegansk dock pga lite grädde i grytan samt osten mellan tomaterna). Skitgod!!
 
Onsdag: Veckans "nja..." Efter många tankevändor och lite googlande var Isterband det enda jag kunde komma på (nej, inlagd sill tänkte jag inte på förrän menyn var klar).
Har faktiskt aldrig smakat Isterband, så den här dagen var jag som mest nervös inför. Har nämligen alltid tyckt ordet låter så äckligt. Tycker dock det verkligen låter som husmanskost.
Tyvärr kan jag såhär efteråt inte ge något sådär högre betyg. Det gick väl ner, som man säger, men jag kan inte säga att det föll mig i smaken. Det är ingenting jag kommer att göra fler gånger.
Den stuvade potatisen däremot; den kan det hända att jag gör fler gånger, till något annat. DEN var trevlig :-)
 
Torsdag: Jag och soppa, vet ni! Mums!
Hittade ett recept på Champinjonsoppa som jag provade göra som maträtt nummer fyra.
Inte riktigt lika god som rotfruktssopporna jag gjort tidigare (svårt att mäta sig med dem!) men det här är absolut en rätt jag kommer äta igen!
 
Fredag: Då har vi då kommit fram till (arbets)veckans sista dag, och sista dagen i min matutmaning.
A var en av de där skitsvåra bokstäverna.
Jag frågade i en instastory om någon hade tips, och jag fick ett förslag vilket jag verkligen tackar för!
Dock var huvudingrediensen där något som jag aldrig riktigt klarat av (kassler). Är inte allergisk, men jag har aldrig gillat smaken och "konsistensen".
Men så hittade jag någonstans på internet ett lite annorlunda pastarecept med avokado. Avokadopasta.
Eftersom jag älskar avokado så fick det bli detta.
Det blev faktiskt riktigt gott, trots att smakkombinationerna är lite speciella (avokado, sojabönor, pasta).
 
 
Veckans favorit: Rotfruktsgryta och Champinjonsoppa.
Veckans bottennapp: Isterband.
 
 
Hoppas ni får en riktigt fin helg vänner!
| Dear Diary
 
Den här veckan är det "Norrbottens Hållbarhetsvecka", vilket innebär att ett extra fokus ligger på miljö och klimatpåverkan just dessa dagar.
Det tänket finns visserligen hela tiden – i alla fall i min kommun – men just nu ligger det lite extra i fokus.
Jag läste till exempel på Citybuss´ hemsida att Piteå lokaltrafik är gratis hela den här veckan. Alltså gratis att åka buss hela vecka 38. Inte dumt :-)
 
 
För oss på jobbet innebär det t.ex. att veckans meny innehåller mindre kött och mer vegetarisk, närproducerat samt enligt säsong.
Vi ska t.ex. tänka på att klimatanpassa salladsbufféerna, vilket innebär att "våga" hoppa över till exempel gurkan, tomaterna och majsen till förmån för rotfrukterna (är ju rotfrukter som är i säsong nu under hösten, vilket betyder att de är som bäst nu samt billigast).
Så istället för majs, gurka, tomat och isbergssallad blir det mycket vitkål, rödkål, rödbetor/gulbetor/polkabetor, morötter, broccoli, grönkål och annat gott.
 
Ska jag vara ärlig så gillade jag inte rotfrukter tidigare i mitt liv, men det är som om de liksom "slagit knock out" på mig. Dessutom, när jag tänker mer på det, så tror jag det hände ungefär i samma veva som jag började bli intresserad av matlagning...
Jag gillar vitkål, broccoli (SÅ gott!), rödbetor, gulbetor (har jag nyligen smakat), kikärtor...
Till och med bönor. Sådant jag aldrig trodde jag skulle gilla. Jag gillar bönsallader. Jag ÄLSKAR gröna sojabönor! Rostade kikärtor är Yummie!
Dessutom blir rotfrukter verkligen helt underbara om man ugnsrostar dem! Potatis, morötter, broccoli... RÖDBETOR! Ugnsrostade rödbetor med fetaost!!
Tror nog jag måste sluta rabbla rotfruktssallader nu innan snålvattnet börjar rinna i mungiporna. Jag har ju trots allt redan ätit middag idag ;-)
 
 
Matsedel Piteå kommuns förskolor & skolor vecka 38.
 
Måndag   Kycklingbiff, tzatziki, ugnstekt potatis/rotfrukter
                Broccolisoppa
                Potatis -och purjolökssoppa
 
Tisdag     Rotfruktssoppa med regnbågslax
                Falafel, yoghurtsås med vitlök, bulgur
 
Onsdag    Korv -och rotsaksgryta
                Pastawok med sweetchili
                Potatis -och purjolökssoppa
 
Torsdag   Flatpalt*, svamp -och lökfräs, Norrgott, lingonsylt
                Spenatpaj
 
Fredag   Sojafärssås, pasta
               Vegetarisk schnitzel, tomatsås, potatis
 
*Flatpalt betyder Palt utan fläsk.
 
 
 
Gillar du rotfrukter?
Har du någon favoritsallad på rotfrukter? Du får mer än gärna tipsa. Har alltid ögon och öron öppna efter nya tips, speciellt på sådant jag skulle kunna ta med mig till salladsbuffén på jobbet.
| Dear Diary
Måndag igen då. Första dagen på veckan.
Det är även dags för veckohandling. Dock kommer detta att räcka nästa vecka också (med eventuellt något småköp av saker som inte har jättelång hållbarhet, typ mjölken). Det betyder i alla fall att jag kommer att, på det jag köpte idag, klara mig fram till lönen den 27:e.
Och som jag skrev förra gången; det finns verkligen inte mycket som slår att ha ett nyfyllt kylskåp!
Hatar när en går till kassan med alla dessa varor, men att plocka upp det hemma är minsann en fröjd :-D
 
Den här dagen annars då?
Jo, jag kan ju inte säga att jag jobbat ihjäl mig precis... "Min" förskola hade planeringsdag idag, vilket innebär stängningsdag, vilket innebär inga barn, vilket innebär att ingen mat behövs.
Hade först tänkt ta ledigt idag (ta ut komptid hela dagen), men ångrade mig och planerade istället in att fixa runt lite i köket. Organisera och så, så att det blir som passar bäst för mig.
Dock är det ju inte direkt ansträngande om vi jämför med att fixa frukost, lunch och mellis.
Maten ska ju vara färdig vid specifika tider på dagen, och sådana här dagar kan jag bara ta saker som de kommer liksom.
 
| PHOTOS - Nature, PHOTOS - Water and ice
 
Jahapp. Söndag idag då, och rent ut sagt skitväder utanför fönstret.
Vilken tur att det var just igår - lördag - vi var ute vid stugan för mammas födelsedagsfirande. Hon firade sin födelsedag i efterskott, eftersom riktiga dagen inföll mitt i veckan.
Tur var det i alla fall, eftersom vädret var outstanding. Inte sådär väldigt varmt, men heller inte jättekallt. Det var också, som ni ser på bilderna, sol och vindstilla. Detta gjorde att vattnet var alldeles spegelblankt.
Det var sådär rofyllt som det bara kan vara vid vattnet.
 
Samtidigt tycker jag en fick en känsla av vemod över att sommaren är över.
Det är nämligen så att numera börjar naturen skifta ordentligt i gult och rött. Men det är ändå en del grönt kvar. Det är dock inte riktigt 50-50 ännu, utan jag skulle säga att det är mer 60-40.
60% grönt och 40% gult/rött/orange.
 
Det är ungefär 60 år sedan stugan byggdes. Det var mina tre gammelfastrar som lät bygga den någon gång på 50-talet, och de bodde där varje sommar fram tills de var nästan 90 år.
Numera är stugan mammas och pappas.
 
 
 
Vad har ni gjort i helgen?
| Dear Diary
Det här är ett sådant där totalt random blogginlägg. Ett sådant som bara blir till genom att logga in och börja skriva.
Har ingen som helst tanke med det, utan skriver bara för att jag kände för att blogga.
Och kanske liiite för att jag älskar ljuset och färgerna i dessa bilder ;-)
 
Som ni vet så har jag nytt Photoshop och snabbare dator nu, och brukar därför numera sitta och kolla igenom gamla bilder jag inte sett sedan... tja, sedan de fotades..
Hittade en mapp med bilder jag tog under någons födelsedag en sommar för några år sedan. Minns ej vem som fyllde år, eftersom vi har så många födelsedagar i juli.
 
Hittade bland annat denna bild på morfar.
Kommer ihåg att den inte gick igenom första gallringen när jag gick igenom bilderna då, på grund av att han minen han gjorde (var andra bilder som blev bättre). Men nu kan jag inte riktigt förstå varför jag valde bort den. Just den här bilden visar ju verkligen morfars personlighet.
Han ville alltid vara med på bild, men sen pratade han så mycket (hela tiden) under fotograferingen att det nästan var omöjligt att få en bild utan någon lustigt minspel... ;-)
Han var verkligen jordens underbaraste människa!
Jag saknar dig morfar! ♥
 
 
Den här bilden är fotad samma dag.
Lillbubbis ♥
Ibland kan jag fortfarande få en craving efter att borra in ansiktet i Luckys mjuka päls. Dock INTE under vårvintern; då minns jag bara hur sjuuuukt mycket hår han fällde i och med vinterpälsen.
EN sak kan jag tipsa om ifall du funderar på att skaffa en Cavalier king charles spaniel: Införskaffa en BRA dammsugare!!
Men jag kan ändå få craving efter hans päls, samt att mötas i hallen av någon som håller på att vifta sönder svansen av glädje.
Och nej, jag har inga planer på att skaffa någon ny hund. Har lite andra önskningar gällande mitt fortsatta liv för att det skulle passa in.
Lucky, jag saknar dig! ♥ 
| Debatt
Triggervarning
Texten innehåller prat om vikt och hälsa.
 
 
 
Det finns en sak som stör mig... Eller ja, det finns många, men denna post handlar om en av dem.
Det handlar om synen på hälsa, välmående, vikt och det här sattyget BMI.
 
Om du radar upp ett gäng människor framför dig som alla ser olika ut – långa, korta, tjocka, smala o.s.v. – så är det omöjligt att se vilka som mår bra och vilka som mår dåligt.
Det går inte att se på en människas kroppsbyggnad hur hen mår eller vilket liv hen lever.
Och likt fullt envisas hela världen att fortsätta anse att tjock automatiskt betyder sjuk och ohälsosam. Samt att smal automatiskt betyder hälsosam.
 
I detta inlägg pratar jag inte om den relativt lilla grupp som väger 200 kilo eller mer, då det självklart är en vikt som är dålig för kroppen. Jag pratat om majoriteten av överviktiga; de som har kanske 15-20-30-35 kilos övervikt.
Att vara kraftigt underviktig är faktiskt ett farligare tillstånd än att väga 20 kilo för mycket.
Visst, det finns en ökad risk att som överviktig drabbas av sjukdomar som t.ex. diabetes.
MEN "ökad risk" betyder inte ATT man kommer drabbas av diabetes för att man är tjock.
Och det här "de dör i förtid"... Jag förstår faktiskt inte riktigt vad det betyder om jag ska vara ärlig.
Om jag dör vid 86 års ålder; betyder det då att jag ska gräma mig på min dödsbädd, för att "om jag varit smal skulle jag ha levt till 90"...??

Att också vården fortsätter bygga på synen om att tjock=ohälsosam och smal=hälsosam är något jag verkligen inte kan förstå. Så till den grad att tjocka diskrimineras av vården.
Har läst SÅ många historier de senaste åren; vittnesmål om hur tjocka människor bemöts av vården. Hur tjocka människor inte ens får rätt vård, för att så fort läkarna ser personen så handlar hela besöket om hens vikt. Oavsett vad hen kom in för. 
Stukad fot? Gå ner i vikt så ska du se att det löser sig.
Huvudvärk? Gå ner i vikt så ska du se att det löser sig.
Försämrad hörsel? Gå ner i vikt så ska du se att det löser sig.
 
Dessutom – och nu kommer vi till kärnan av varför jag ville skriva detta – så håller vården fast vid det här med BMI som om det vore en livboj på Atlanten. Jag tycker BMI ska skrotas helt, och speciellt inom vården!
BMI säger ingenting om en människas hälsotillstånd. Ingenting. BMI är helt värdelöst och ska inte användas på människor.
Min slutsats efter ALLA historier jag läst är att vården verkligen stirrar sig blint på ditt BMI-värde. De skiter i hur ditt liv ser ut, om du är aktiv eller passiv, om du äter bra eller dåligt samt kort och gott om du mår bra eller dåligt.
Om ditt BMI ser "bra" ut (är lågt) så mår du bra. Enligt vården.
Om ditt BMI ser "dåligt" ut (är högt) så mår du dåligt. Punkt slut tydligen.
Ett enkelt bevis på hur uselt BMI som hälso-mätinstrument är; visas i att människor som tränar mycket faktiskt ofta har ett högt BMI ,kanske upp mot "fetma". Och de gör ju faktiskt exakt vad vården vill att de ska göra.
 
Hörde en sak i podden Postpatriarkatet, och jag håller med om att "prata om hälsa" blivit synonymt med att stirra sig blind på vikten/BMI i siffror. Hälsa är endast vikt. Spelar som sagt ingen roll hur du mår i övrigt eller vilka värden du har. Är du smal mår du bra och är du tjock mår du dåligt.
Nej, skrota BMI säger jag! NU! Och sluta lägga så mycket vikt (ordvalet oavsiktligt) vid vikten.
Självklart är det viktigt att prata om hälsa, men det GÅR faktiskt göra på andra sätt. Det går att fokusera på hur personen mår utan att dra in vågen och fastna där.
Ta prover. Prata med personen/patienten.
Det går inte fastställa en persons allmäntillstånd genom att endast fokusera på ytan och siffrorna på vågen. Det går inte.
En tjock person kan ha perfekta värden och allmänt må bra, och en smal persons värden kan vara helt åt skogen och hen mår helt ruttet.
Jag har, innerst och ärligt, aldrig känt mig så lycklig och fri som efter att jag gjorde mig av med vågen för ett år sedan.
Och jag mådde verkligen inte bra under alla de år (typ hela mitt liv) jag konstant tänkte på vikten och tänkte tankar som "Om jag bara blir smal..." Jag har dagboksanteckningar som vittnar om detta.
 
Nu är detta skitlångt och har tagit tre dagar att skriva, men jag har så mycket tankar om det och har så svårt att få fram allting i ord.
Men en sak som slog mig för några månader sedan är att om vi faktiskt tänker på det... så kan inte kroppen gå neråt i vikt naturligt.
Biologiskt vill kroppen gå upp i vikt, och därför är orsakerna till viktnedgång:
1. Sjukdom.
2. Tvång. Alltså vi tvingar kroppen till viktnedgång genom bantning.
På den här sidan om millennieskiftet används inte det ordet så ofta, utan det heter "tänker på vad jag äter", "äter nyttigt", "tänker på hälsan" eller valfri fras. Men det ÄR bara omskrivningar för att banta.
Att utesluta saker ur sin kost, att räkna kalorier, att räkna kolhydrater, att leva sitt liv utifrån vad man inte får äta är att banta. Det är ett ätstört beteende.
Plus att det är ju vi människor som bestämt vad vår kropp vill väga... "Mitt mål är [siffra] kilo".
Vi lyssnar inte på kroppen.
Klassiskt scenario: Person sätter igång en bantningsprocess med målet 55 kilo. Sen stannar det på 60 kilo; då heter det att "alltså, det går så segt med de här sista fem kilona. Jag har stått stilla på 60 hur länge som helst nu."
Att kroppen stannat på 60 kilo (eller vad det kan vara) betyder att kroppen vill väga det.
Lyssna på din kropp! Vi måste bli bättre på att lyssna på våra kroppar!
"Jag vill ha tillbaka min kropp".
Säg att du är 30 år idag, och vägde 55 kilo när du var 20. Det kanske var vad din kropp ville väga DÅ. Men 60 kilo, eller 65, 66, 67... kilo kan vara vad din kropp vill väga när du är 30.
Kroppen är inte gjord för att gå ner i vikt med åldern. Tvärtom går man upp i vikt med åren. Dessutom är kroppen i ständig förändring.
Den förändras hela livet. Att vara 40-45-50 och sträva efter din 20-årskropp är biologiskt omöjligt.
 
 
Jag skriver inte detta för att skamma någon som är inne i detta hjul.
Vi har ett samhälle där vi, framförallt kvinnor, inte får åldras. Så det är inte konstigt att detta blir resultatet.
Jag skriver det för att jag önskar en förändring. Ett skifte i hur vi ser på och pratar om hälsa.
Du har bara ett liv. Du vill inte slösa bort det på att räkna kalorier och vara tvungen till extraträning bara för att du tog en tårtbit till på din födelsedag.
| PHOTOS - Abstract/Other
 
Har du följt mig länge? Då kommer du kanske ihåg denna bilden.
Satt och gick igenom gamla bildmappar under helgen (förnyad redigeringsinspiration ni vet :-)) och kom till den här. Den som jag skapade för flera år sedan och som jag blev så nöjd med.
Och vet ni vad? Jag känner mig fortfarande nöjd med den. Jag gillar den fortfarande.
Framförallt gillar jag känslan av magi i den.
Kommer ihåg att det var en av bilderna jag hade med på min utställning på Hortlax bibliotek för ett gäng år sedan, och jag fick bra respons på den. Minns inte vilket år dock. 2013? 2014?
Såhär i efterhand känner jag dock en önskan att jag skapat alla bilder på det här temat. Typ böcker och magi. Jag ställde ju trots allt ut på ett bibliotek.
Nåja, det blev bra ändå.
 
#återupptäckagamlabilder
| Dear Diary
 
Såhär har det sett ut i min bil den senaste veckan. Har helt enkelt inte orkat ta tag i allt detta från att någon idiot slagit sönder min ena sidoruta.
Men idag var det då söndag och uppehållsväder, så det var lika bra att ta tag i det. Så åkte hem till Hortlax, då det såklart är lättare att städa upp en hel bil på en plats som inte är min lilla parkeringsplats här mitt inne i stan.
Och en sak må jag säga; det var sannerligen tur att jag åkte dit! Det var svårare än jag trodde att få ur allt glassplitter från sätet. Dels är det tyg, så glaset fastnade hela tiden. Plus att det liksom lutar på ett sätt som inte var till fördel när jag skulle sopa ihop det.
 
Som ni ser på bilderna var hela rutan verkligen bara små små glaskristaller.
Även "sjoken" på bilderna, alltså de lite större bitarna, pulveriserades till småkristaller så fort jag tog i dem.
 
Så Jäkla Störande det är med sådant här!
Vill man slå sönder något; varför kan man inte gå på SINA EGNA JÄKLA SAKER!!!??!!
| Dear Diary, PHOTOS - Food and drink
 
När man en gång per...millennium...äter en s.k. Instagramvänlig frukost vore det väl dumt att inte dokumentera den ;-P Eller vad säger ni? Hehe ;-D
I vanliga fall, de gånger jag faktiskt äter frukost, är de inte direkt Instagramvänliga. Det är i sådana fall en slät filtallrik tillsammans med en platt ostsmörgås, ätandes framför datorn.
Ja, jag äter ofta framför datorn. Orka (som ungdomarna säger) duka upp fint på matsalsbordet för en (1) person!
Men idag blev det i alla fall, som ni ser, en färgglad frukost á la Instagram.
Yoghurt med hallon, mango och några puffar av en blandkrydda bestående av kanel, kardemumma och ingefära.
Till detta en smörgås med avokado, kokt ägg, rädisa och så lite svartpeppar på det.
Vad brukar du äta till frukost (om du äter frukost)?
Är du ambitiös med instagramvänlig mat, eller är det 'snabbt och enkelt' som gäller?
 
 
Vad händer annars då i mitt liv denna septemberlördag?
Åssit! Nada! Ingenting!
Nackdelen med att vara introvert är som sagt att en behöver hela helgen för att vila upp sig. Detta känns både skönt, men samtidigt lite stressande, då det känns som att en borde se till att hinna göra saker som en inte har tid till under veckorna.
Okej, har visserligen tvättid i eftermiddag/kväll, men det räknas inte. Dels är det tråkigt och dels tycker jag inte det räknas som att "göra något". I alla fall för MIG, som inte har några hinder med min kropp eller i min vardag.
 
Tänkte att jag i alla fall skulle försöka brainstorma fram lite bloggidéer och kanske en flytande liten bloggplanering för den kommande tiden.
Ja, jag vet att jag och planering går dåligt ihop eftersom jag kan ha högtflygande planer jag drar igång med, men som sedan rinner ut i sanden. Av den anledningen tror jag faktiskt att lite mer spontant bloggande passar mig bättre.
Menar dock inte att jag kommer dra ner på bloggandet igen. Jag känner både foto -redigerings -och blogglust och inspiration nu när min dator är snabb igen.
Om jag har bloggen uppe, håller på att skrvia ett inlägg och kommer på att jag skulle behövt en speciell bild men att den är oredigerad... Förut hade jag varit tvungen stänga ner bloggen och internet, öppna Photoshop och sedan tog det typ en halvtimme att fixa iordning den bilden.
MEN numera kan jag faktiskt snabbredigera bilden i PS samtidigt som blogginlägget ligger öppet och väntar på mig :-D
 
Vad ska Du göra idag?
Har du några helgplaner, eller är planen att gosa ner dig i soffan?
| PHOTOS - Food and drink
Alltså, jag har verkligen kommit in i en det-är-riktigt-kul-att-laga-mat-period.
Vet att jag tjatat om detta på bloggen i de senaste inläggen, men kommer knappt över hur KUL jag tycker det är! Som sagt så har jag aldrig tyckt om matlagning förut, men intresset har vaknat till liv sedan jag började jobba i kök.
 
Däremot gäller mitt nyvunna intresse mat som innehåller kända råvaror. Dras därför till typ husmanskost och sådant, och inte lika mycket till "fin" mat med ingredienser en knappt kan uttala namnen på. Eller för den delen ens hitta i matbutiker...
 
Tänkte att jag i detta inlägg skulle lägga ut de middagsrätter jag gjort den senaste tiden, då jag till och med varit så duktig och faktiskt kommit ihåg att fota :-)
 
 
Matperioden började här. Visserligen var kycklingen något jag hade i portionsförpackning i frysen. Det är alltså en rätt jag tillagat tidigare i år och kommer tyvärr inte ihåg vad såsen på den innehåller.
Som tillbehör gjorde jag ugnsrostad potatis och morötter, en blandsallad med vattenmelon samt tzatziki.
 
Middagen dagen efter blev egenkomponerad Pytt i panna med laxtärningar istället för korv.
Så lax, potatis, morötter och broccoli blev det i denna.
Tillbehör: Ett stekt ägg, tzatziki samt ugnsrostade rödbetor med fetaost (vilket är helt underbart GOTT!)
 
Provade också att göra soppa en av dagarna. En sådan typ av soppa där en kokar grönsakerna mjuka och sedan mixar ihop allt med en stavmixer.
I den här soppan hade jag potatis, rotselleri, purjolök och spenat.
Kände när jag mixade den att den såg mer och mer suspekt ut, men är så glad över att jag ändå smakade. SÅÅÅÅÅÅ gott!!! Kommer absolut att göras fler gånger!
 
Här testade jag ett, för mig, nytt grepp. Det ligger ju i tiden nu att vi ska försöka minska på vår köttkonsumtion, så jag provade att laga biffar där jag använde hälften köttfärs än i vanliga fall.
Den andra delen blev att jag mixade kikärtor och hävde ner i smeten.
Så alltså hälften köttfärs, hälften kikärtor.
Och jag måste erkänna att de var otroligt enkla att forma!
Smaken tror jag dock en måste vänja sig vid lite. Det var absolut inte dåligt, utan duger absolut som husmanskost. Men jag tror ändå att kikärtssmaken i mat sådär är något som måste få chansen att växa fram :-)
 
Och så... Bästa korvstroganoffen någonsin!
Den är gjord på Chorizo istället för falukorv. Sedan paprika, grädde och lite sådant gottigt :-)
Inspiration har jag fått från de lives som Lady Dahmer hade på Instagram i våras. Tyckte det lät så gott när jag hörde om den, och den ÄR verkligen fantastiskt god!
Jag vill faktiskt också rekommendera dessa lives, vilka hon lagt ut på Youtube. Känner att jag får så otroligt med motivation och inspiration till matlagning när jag tittar på dem, och brukar därför alltid sätta igång någon av dem när det är dags för middag! Tips Tips!!
Jag har alltid tyckt om Korvstroganoff, men detta är verkligen "next level of" den här klassiska maträtten!
 
Av köttfärsen som blev över efter biffarna gjorde jag helt vanlig köttfärssås.
Innehåller bland annat morötter i tärningar och riven parmesanost.
Sjukt gott!
 
Blev en soppa igår också. Ungefär liknande som den förra, alltså den gröna.
Men i den här är det morötter, gulbetor, potatis och lite lite lite ingefära (färsk).
Mums muns mums!!!
 
 
Onsdagens middag blev detta. Det är en typ av pastagratäng (tortellini) med broccoli och fetaost.
Ska jag vara helt ärlig så var det ingen wow-känsla, men det var heller inte dåligt.
Betyget blir nog närmast Helt okej vardagsmat. Varken mer eller mindre.
 
Och så blev det himmelsk mat idag igen :-)
Kyckling i ugn tillsammans med en sås gjord på Créme fraiche, citronskal, basilika och vitlök.
Till detta - som ni ser - blev det en massa gottis. Ugnsrostad potatis och morötter, tzatziki, ugnsrostade rödbetor med fetaost och till sist det som blev kvar av mixsalladen från igår.
Vardagsmat med helgkänsla, liksom.
Yummie!
 
 
UPDATE! Himmelskt god fredagsmiddag!
 
Känner att jag bara MÅSTE göra ett tillägg till detta inlägg! Uppdatera med fredagens mat.
Funderade först på att göra ett eget blogginlägg till denna rätt, då den förtjänar det. Men kom till slut fram till att det är bättre att lägga in det i inlägget som redan handlar om "senaste tidens mat".
Gårdagens middag blev ta mig tusan det GODASTE jag ätit den senaste veckan!
Otroligt enkelt att laga, men SÅÅÅÅÅ gott!!
Tacofisk med potatismos.
Och som sagt; så enkelt. Lägg fisken (Torskrygg/torskfilé) i en ugnsform och salta lite.
Blanda 2 dl créme fraiche, 3 dl grädde och en påse Fajita kryddmix.
Häll såsen över fisken och sätt in i ugnen; ca. 25 minuter i 225°c.
Det var ungefär den perfekta tiden det tog för potatisen att bli genomkokt (ca. 20 minuter). Av potatisen gjorde jag alltså potatismos.
Till maten hade jag s.k. veckosallad, gurka, gul & röd tomat samt en youghurtsås med dill.
Himmelskt Gott!!
 
 
Åh! Jag hoppas så innerligt att detta intresse håller i sig!
| PHOTOS - Food and drink
 
På kvällens schema stod, förutom tvätt, storhandling.
Tänkte att jag gör ett kort litet inlägg som får fungera lite som en "mathaul", men på bloggen. Annars är ju hauls något som mest händer på Youtube.
Som sagt har jag haft lite extra inspiration och känt glädje inför matlagning den senaste tiden.
Tycker det är jättekul, då jag tidigare aldrig tyckt om att laga mat.
Men nu, som sagt, känns det faktiskt väldigt tillfredställande att laga olika maträtter från grunden.
Jag hoppas verkligen att det håller i sig :-D
 
 
 
Gillar du att laga mat? Eller känner du att det bara är ett ont måste?
| Information
 
Egentligen behöver jag väl bara lägga upp själva bilden; texten jag lagt in på den säger ju faktiskt vad jag vill fråga. Dock känner jag att jag ändå vill skriva en text till.
 
Nu är det alltså dags för höstsäsongen i bloggvärlden, och jag vill passa på att höra med er helt enkelt vad ni önskar för content här på Pixeliebloggen.
Självklart gäller i grunden att blogga för och vad man själv gillar. Men en vill ju faktiskt också kolla upp lite med läsarna. Ta tempen på vad ni vill läsa om. Kolla upp vad som skulle få er att vilja fortsätta följa bloggen.
 
 
Min första fråga är ifall ni skulle önska att jag endast lägger upp bilder, och utesluter texterna?
Jag har sedan länge märkt i blogg -sociala medievärlden att långa texter ofta skrämmer iväg besökare och väldigt många dras till konton där det endast publiceras bilder. Det är därför jag frågar.
 
Vad vill ni se för typ av bilder?
Ni får mer än gärna ge mig tips på fototeman. Tror att det kan vara en fin idé att ha en temalista till hands när fotoinspirationen tryter.
Jag har dessutom en känsla av att det är roligare och mer utmanande att fota på olika teman när det är någon annan som kommit på dem. Jag får liksom tänka till lite extra eftersom jag inte vet vilka teman som kan dyka upp.
 
Bomba som sagt gärna med vad ni skulle vilja se för content.
Tack på förhand!
| PORTRAIT - Other
 
Nu när jag har en nyare version av Photoshop (vilken är jäklat MAGISK!) och att min dator går snabbt och bra att använda så är det äntligen roligt att redigera bilder igen!
Tidigare har det nästan varit en plåga. Tror det varit en bidragande del till min brist på fotoinspiration; att jag knappt kunnat redigera pga tuggummidator.
 
Men nu när det är kul igen så har jag senaste veckan suttit och nyredigerat lite random gamla bilder. Jag ÄLSKAR hur bra det går nu!!
Bilden i detta inlägg är en av dessa bilder, och jag blev faktiskt riktigt nöjd med resultatet.
Hade varit ännu roligare om det varit en uppstyrd temafotografering, men det var det inte. Hade det varit en temafotografering hade jag nog styrt upp lite äldre kläder, typ utklädnings-medeltidsaktigt.
Inte för att jag har sådana kläder, men det hade varit en kul fotografering :-)
 
Nåja, tycker jag blev jättenöjd med denna bild också.
Lade till lite svagt med "fairy dust" som kommer genom fönstret, samt lite struktur på väggarna och jag gillar som sagt resultatet.
 
Kanske ska jag sätta mig ner någon dag och skriva ner vilken typ av temafotograferingar jag drömmer om att göra... Just nu vet jag inte riktigt, utan det är lite flytande. Att skriva upp det kanske skulle göra mina idéer lite lättare att visualisera...
| Dear Diary
 
Va? Vad sa du?
Ny månad? Höst?
Ja, det går väl inte att stoppa antar jag.
 
Om det finns något jag innerligt önskar så är det att jag skulle känna som typ större delen av befolkningen. I alla fall befolkningen på planeten Sociala medier.
Det är stickade tjocktröjor, det är ljus, det är bilder på rykande tekoppar, det är plädar och tjocka toffelstrumpor. Dessa bilder kombinerat med löv i rött och gult.
Och visst, jag erkänner att hösten är vacker. Kanske till och med den vackraste av de årstider vi har.
Allt detta spelar ingen roll. Jag gillar inte hösten ändå.
 
Ja, jag HAR försökt! Ni anar inte hur mycket jag försökt ändra mitt tankesätt för att börja gilla hösten. Jag VILL älska hösten! Jag VILL vara den här människan som älskar att gosa ner mig under en filt med en kopp te samtidigt som regnet smattrar i mörkret utanför fönstret.
Men ångesten över mörkret knockar omkull mig varenda gång. Varenda jäkla år.
Jag vill absolut inte använda ordet ångest för lättvindligt (ungefär som så många slänger sig med ordet "deprimerad") men det är det enda ord jag kommer att tänka på. Det ordet som passar bäst in i just detta sammanhang.
Jag känner hur det typ drar ihop sig i bröstet av panik när jag tittar ut, inser att det är mörkt och klockan bara är 21:00.
 
Jag tycker visserligen det är mysigt med levande ljus; men jag svettas halvt ihjäl av tjocktröjor (ja, även under höst och vinter), jag är ingen storkonsument av te & kaffe, jag är för rastlös hemma för att sitta en längre stund under en filt/pläd och jag tål inte saker på fötterna (vilket inkluderar både strumpor, tofflor, sockar och skor).
Ska jag vara helt ärlig så gillar jag överhuvudtaget inte att ha kläder på mig. Går ofta omkring naken (endast underkläder) hemma.
 
Så... jag HAR försökt, försökt, försökt och försökt lite till.
Men hösten är inte min årstid. Inte än i alla fall.
Jag hoppas väl fortfarande att det ska komma med åldern; att jag genuint kommer att tycka om hösten så pass att jag till och med ser fram emot den till en viss del.
 
 
Allt detta gäller tyvärr trots att jag vet att det inte går göra något åt.
Årstiderna växlar ju året runt, varje år. Det blir höst varje år. Det går mot mörkare tider varje år.
Så jag har till och med försökt att inte tänka på att det är höst. Inte tänka på att det är mörkt. Men det har inte heller fungerat.
 
Så nej, jag är helt enkelt ingen höstmänniska.
 
 
Gillar du hösten? Eller kanske rentav älskar hösten?
Är du som jag och kan känna igen dig i texten?
Vad har du för överlevnadsstrategier för att klara denna ruggiga, mörka årstid?
Hör du till dem som känner att hösten är en större "nystart" än nyår? (INTE bantningsmässigt alltså, utan typ allt annat i livet.)