Follow
 
Tänkte bara flika in med ett litet inlägg såhär innan dagen (och månaden!) är slut.
Jag kan knappt ta in att Januari är över nu! Det som i vanliga fall känns som den längsta månaden på hela året har tagit slut. Och vet ni; det känns i år som om den bara rusat iväg.
Det var ju NYSS vi var mitt i julen. NYSS det var nyår. Och det är en hel månad sedan!
 
Dessutom har dagarna blivit märkbart längre.
Vid tretiden är det fortfarande ljust numera. Till skillnad mot för en månad sedan, när det var solnedgång vid kl.13.
Vintern fortsätter att visa sig från sin bästa sida.
Mitt jobb är lika roligt som alltid.
Jag har insett att jag eldat upp 300-400 värmeljus bara under december och januari. Plus en massa kronljus.
Jag har tillbringat så gott som hela eftermiddagen med världens finaste killar.
 
 
 
Livet leker.
 
Hur mycket kan det snöa egentligen?
Jag vet att jag typ bara skriver om och fotar snö, men jag kan helt enkelt inte låta bli. I vardagen denna vinter upptar vädret sååå mycket av min tankeverksamhet.
Jag kan inte minnas att jag varit med om någon vinter tidigare då det snöat så brutalt mycket och under en sådan lång period som det gjort den här vintern.
Jag vill också passa på att säga att bilderna gör inte riktigt rättvisa av hur mycket snö det faktiskt är. En måste nästan vara på plats för att förstå det fullt ut. Jag tycker nämligen alltid det ser ut att vara så "lite" snö när jag kollar på bilder jag nyss tagit. Speciellt om jag, som i den här bilden ↑ fotar från ett fönster.
Snön kom för att stanna i slutet av oktober, och sedan dess har det bara snöat mer och mer och mer och mer. Och mer.
Det känns som om plogarbetarna fått jobba konstant de senaste månaderna.
I början av januari hade det tydligen kommit tre (3) gånger mer snö än normalt. Och då har det snöat massor sedan dess också!
 
I ca. 2 ½ månad har det snöat nu.
Och det är fortfarande drygt 2 månader kvar av högvintern... Var ska detta sluta??
 
 
Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag skottat min parkeringsruta i vinter.
Så gott som varenda gång jag kommit hem igen efter att ha varit borta (på jobbet eller någon annanstans) har jag varit tvungen stanna utanför P-platsen, hämta snöföran som hyresvärden tillhandahåller och skotta bort all snö innan jag kunnat parkera ordentligt.
 
Igår (onsdag) när jag kom hem på eftermiddagen gjorde jag exakt det. Skottade min plats så att den såg ut som på bilden här ovanför.
Senare under kvällen gick jag bort till COOP för att handla lite småsaker. När jag kom hem igen (vid 21:30 ca) var platsen fortfarande helt skottad, det var ingen snö på bilen och det snöade INTE.
"Toppen!" tänkte jag glatt. Kanske, kanske skulle jag bara kunna köra ut på torsdagsmorgonen utan att först sopa bilen.
Men neeeeej då...!
När jag kom ut imorse (alltså torsdag) så hade det naaaturligtvis vräkt ner snö under natten.
Parkeringen såg ut som om den aldrig blivit skottad, och bilen befann sig under ett täcke av 1 ½ decimeter snö.
Det var bara att plocka ut borsten ur bilen och börja sopa.
Och hugga tag i snöföran när jag kom hem igen...
Suck!
Snö är mysigt. Och vackert.
Men för oss bilägare utan tillgång till garage är det en ständig källa till frustration!
SPECIELLT DENNA VINTER!
 
 
Dessutom, som grädde på moset, hade vi en ordentlig köldknäpp tidigare i veckan.
Hittills har det faktiskt varit riktigt behagliga temperaturer. Faktiskt den ultimata vintern. Det har varit så pass kallt så vi haft pudersnö istället för blötsnö, men samtidigt inte så kallt att en fryser näsan av sig så fort en sticker ut huvudet genom dörren.
MEN som sagt; för någon dag sedan kom då köldknäppen.
Hemma hos mig, och på de ställen jag befann mig under dagen, låg temperaturen på ungefär 27-28 minusgrader.
Men jag vet att på sina håll häromkring var det nere på minus 30, 31, 32, 33 grader!
 
Jag minns ju visserligen fortfarande den gången då jag gick i högstadiet och det var 42 grader kallt.
Den gången då jag förfrös ansiktet under den 2 minuter långa vägen mellan skolan och hem (och då hade jag halsduk, mössa, vantar, lager-på-lager-kläder).
DET är det värsta JAG varit med om! MEN 32 minusgrader är inte att leka med det heller.
 

Det här inlägget skriver jag inte för att klaga på snön, vädret och temperaturen. Jag tycker fortfarande denna vintern är mysig.
Jag skriver det egentligen mest som en dokumentation att gå tillbaka till under kommande vintrar.
Gå tillbaka och minnas hur det var den där sjukt snörika vintern 2017/18.
 
Det enda jag dock gruvar mig inför, är April månad... och snösmältningen.
Det lär i år bli en snösmältning utan dess like. All den här snön är mysig nu, men den ska ju faktiskt tina bort också... 
Alla som känner mig – och förmodligen alla som följer mig på sociala medier – vet att jag ärligt och innerligt älskar mitt jobb. Att börja arbeta inom Måltidsservice (Piteå kommun) har hittills varit det bästa som hänt mig.
Jag har aldrig trivts så bra på ett jobb som jag gjort de senaste två åren.
 
Men naturligtvis har jag ju ändå kvar mina absoluta drömyrken. Sådant som jag allra mest skulle vilja jobba med.
Ville bara skriva denna inledande text för att verkligen understryka att det just nu känns som om det inte skulle göra något även om jag blev stannandes inom Måltidsservice ända tills pensionen.
Jag skulle vara nöjd ändå.
 
Men alla, eller i alla fall de flesta, som inte arbetar med sin hobby drömmer väl om att arbeta med just vad som är deras största intresse?
 
Mina två absoluta drömyrken är ju som ni vet Fotograf och Författare.
Men generellt skulle en nog kunna säga att det faktiskt är att arbeta med sociala medier som jag drömmer mest om just nu. Detta går ju också väldigt mycket "in i" varandra. Både Fotograf och Författare går ju faktiskt att kombinera på ett perfekt sätt med just sociala medier; eller Influencer som det ju kallas.
 
Här tänkte jag lista fem (5) anledningar till varför jag så högt drömmer om att arbeta med sociala medier; som t.ex. blogg, Youtube, Instagram. Men framförallt blogg och youtube.
 
♦ ♦ ♦
 
1 – Styra över mina egna tider.
Tyvärr måste jag erkänna att jag är en förbaskat morgontrött människa. Har verkligen skitsvårt att vakna till på morgonen. Jag skulle inte ha något emot att jobba lite längre på eftermiddagarna, om jag fick börja kanske klockan 9 på morgonen.
Och som anställd på de flesta "vanliga" jobben börjar ju arbetsdagen klockan 7. Vilket betyder att en ska vara på plats den tiden; helst en stund innan.
Därför är "styra över mina egna tider" en stor del till att mitt drömyrke är Influencer.
 
2 – Inget dåligt samvete om jag sitter flera timmar med blogg, bildredigering etc.
Jag tror att en stor orsak till att jag uppdaterar bloggen så oregelbundet är att jag tyvärr får så extremt dåligt samvete när jag sitter vid/fixar något till mina sociala medier, eller sitter med Photoshop och bildredigering.
Lite som när en gick i skolan och satt framför någon TV-serie när en egentligen borde läst läxor.
En annan orsak tror jag ligger kvar från den heltidsarbetslösa tiden. Eftersom en visste att en var tvungen att, egentligen, söka jobb "på heltid" varje dag, så kändes det som om jag gjorde något förbjudet när jag gjorde något annat.
Som om en slösar tid på "en massa onödiga saker" när en borde göra "något riktigt".
Till och med nu, i skrivande stund, kan jag inte riktigt skaka av mig känslan av att jag inte borde sitta här, utan istället "göra något riktigt".
Men OM sociala medier faktiskt var mitt jobb – det jag faktiskt försörjde mig på – så skulle jag helt utan dåligt samvete kunna ägna mig åt mitt största intresse.
Jag skulle kunna fokusera på att skapa regelbundet och kvalitétsmässigt content som jag skulle kunna leverera till mina läsare.
 
3 – Hålla på med ett av mina största intressen.
Pretty self explained, wouldn´t you say? ;-)
Att få möjligheten att jobba med sitt intresse är väl en dröm för många människor här på jorden?
Och speciellt som sociala medier faktiskt omfamnar alla mina största intressen... Foto. Skrivande. Skapande. Videofilmande. 
 
4 – Möjlighet att utveckla Youtubekanalen.
Jag startade ju en youtubekanal förra året (tror jag det var), men de senaste månaderna har det inte direkt blivit någon uppdatering där. Till stor del på grund av det som står i punkt 2 i denna lista.
Men om jag hade möjligheten att arbeta som Influencer, t.ex. komma igång med bloggen på allvar, och på så sätt få den gyllene möjligheten att försörja mig på det så skulle jag verkligen kunna avsätta tid (utan dåligt samvete) för att utveckla Youtubekanalen. Jag kunde sätta mig in mer i videoinspelning, videoredigering och allt som hör den världen till, och därmed få ut en massa härligt content även på den sidan.
 
5 – Frihet.
Det är mycket jobb som Influencer. Det är tufft, jag tror verkligen inget annat. Mycket tufft.
Men jag tror ändå att det, i alla fall när en kommit en bit på vägen, ger betydligt mer frihet och livslust än som anställd på ett vanligt 7-16 jobb.
Som Influencer kan en ju faktiskt hitta på en massa roliga saker, som faktiskt blir spännande inslag på ens sociala kanaler. Utflykter och aktiviteter som en vanlig anställd måste vänta till semestern för att kunna genomföra.
Om en t.ex. bara har en dator/mobil och tillgång till internet kan en ju faktiskt befinna sig var som helst och ändå jobba. Vilket kanske i och för sig till slut blir ett stressmoment i sig; men i denna punkt väljer jag att fokusera på frihetsaspekten.
Har en råd att t.ex. resa någonstans är det bara att boka och åka iväg två veckor. Samtidigt som en bloggar/vloggar från resan. Ergo jobbar samtidigt som en njuter av livet fullt ut.
 
♦ ♦ ♦
 
Nu kanske jag helt har fått allting här om bakfoten. Men eftersom jag faktiskt inte jobbar med sociala medier (än) så är det de positiva aspekter jag kan tänka mig att en kan få av detta yrke.
Jag kan inte låta bli att känna att livskvalitén måste ju bli så mycket större med så pass mycket frihet.
 
 
Har Du något drömyrke, eller är du helt nöjd där du är just nu?
Om du har något speciellt drömyrke, vad är det?
Eller du kanske redan arbetar med ditt drömyrke? Skulle vara roligt att läsa vilket det är i så fall :-)
 
1 – Jag hatar blött hår.
Ja, det stämmer. Självklart gillar jag rent hår, men jag ryser bara av tanken på blött hår. På mig själv och andra.
Riktigt kortklippt kan gå bra, men det är när håret är längre och går ner i nacken eller ännu värre: ligger mot kläderna. Jag ryser när jag tänker på det, som sagt.
Speciellt om håret är både blött OCH utslaget, så att det hänger ner runt huvudet och ner över tröjan/överdelen.
Tyvärr så klarar jag knappt inte av att se filmer/TV/youtubeklipp där det är någon som nyss duschat och det blöta håret hänger fritt ner över axlarna.
 
2 – Jag hatar att t.ex. städa med utsläppt hår, eller se någon annan städa med utsläppt hår.
Det där håret igen... Verkar som om jag har någon typ av hårfobi ;-P
Men ja, jag hatar verkligen att städa (eller någon annan liknande aktivitet) med håret hängande runt huvudet. Jag vill egentligen inte ha ett enda hårstrå i ansiktet i sådana lägen, vilket förmodligen är anledningen till att jag så gott som alltid har mitt hår uppsatt i en hästsvans.
Dessutom, nu när det ett tag varit så populärt med städ -och organisationsvideos på Youtube, så måste jag säga att även detta gäller när jag ser andra människor också.
Måste erkänna att jag haft en liten fascination av just städvideos, vilket säkert är för att jag gillar "före och efter"...
Jag hatar dock när personen på videon har långt hår, och har det utsläppt under städningen.
Jag ryser när jag tänker på hur "i vägen" det ska kännas, och hur varmt det blir jämfört med om en drar tillbaka allt hår och på något sätt sätter upp det.
I´m wierd, I know!
 
3 – Jag tycker inte om när någon står bakom mig.
Av den anledningen tycker jag att det verkligen är skitjobbigt att stå i långa köer. Alltså om det är mer än 5 personer i kön och en med andra ord får köa ett tag.
Jag kan inte säga varför jag känner så; har nog egentligen ingen anledning. Jag bara känner så, helt enkelt.
Kanske är det därför jag välkomnade scannersystemet på matvaruaffärerna med öppna armar ;-)
 
4 – Mina händer kan aldrig vara stilla.
Jag har så svårt att bara låta händerna ligga helt vilande och stilla. Tyvärr är det så att jag alltid måste göra något för att sysselsätta händerna. Vet inte orsaken till det här heller, men mina händer måste alltid göra något.
Har dock testat sådana "stressbollar/grejer", men de fungerar inte. Blir bara rastlös (av någon anledning) av sådana.
 
5 – Jag har aldrig varit "ute på krogen".
Stämmer. Jag var inte ens på krogen när jag fyllt 18, eller ens när jag tog Studenten.
Och ska jag vara ärlig så är det inte ens något jag ångrar.
Anledningen var väl i och för sig att jag var alldeles för extremt blyg för att våga ta mig an något sådant i den åldern.
Men helt ärligt så har jag knappt ens reflekterat över att det är något jag "missat". Jag tänker inte ens på det.
 
Eftersom det blev så många bilder från fredagens frostiga fotopromenad så ville jag inte lägga in alla i samma inlägg. Hade blivit sååå onödigt långt.
I alla fall; därför delade jag upp bilderna i två bildbomber.
Bilderna i detta inlägg är fotade inne i stan, och när jag insåg att fotopromenaden faktiskt ägde rum i fredags insåg jag verkligen hur liten stad Piteå trots allt. Ingenting negativt, då jag älskar den här staden, men snacka om lugnt överallt för att vara fredagskväll... ;-)
 
Förra veckan var det kallt.
Det betyder att det också var frost. Ordentligt med frost!
Alla träd (och allt annat) var alldeles vitt, vilket betyder att det verkligen var kritvitt var en än tittade.
Det var så vackert att jag mot slutet av veckan klädde på mig varmt och gick ut på en kvällsfotorunda med Mark von Canon (som för övrigt fyllde 6 år den 17:e januari).
 
Flest foton blev tagna i Badhusparken, vilket inte var så konstigt...
Det kändes verkligen som att "kliva in i en annan värld" när en kom in i parken. Att gå bland alla frostbeklädda träd, på de plogade gångstigarna genom parken är sannerligen en avkopplande aktivitet.
Att dessutom ha med kameran var helt ljuvligt.
Trots kylan gick kameran varm :-)
Mycket snörelaterat nu, jag vet. Men igen: jag kan inte låta bli ;-)
Tydligen är det så att hittills den här vintern har det kommit 3 gånger mer snö än normalt. 3 gånger så mycket snö jämfört med vad det brukar vara den här tiden.
Och ja, det märks.
Det ÄR verkligen ohyggligt mycket snö för tillfället.
Tack och lov känner jag fortfarande att det trots allt är ganska mysigt. Samt att jag verkar gilla snö bättre och bättre, i alla fall jämfört med hur jag alltid känt tidigare (alltid hatat snö).
 
Tänkte mest bara illustrera lite kort hur mycket snö det faktiskt är...
Dessa bilder tog jag när jag parkerat bilen längst Gamla Pitsundsvägen, där jag tog några av bilderna från detta inlägg.
Naturligtvis är inte alla plogkanter såhär pass höga, men jag kände ändå att jag var tvungen att föreviga just detta tillfälle. För just den här plogkanten var ju trots allt såhär sjukt stor!
 
 
Jepp. Högre än bilen.
Och även om de flesta plogkanter faktiskt inte är såhär höga, så går de flesta i alla fall upp till var rutorna börjar.
 
Och såhär var utsikten när jag satt inne i bilen. Satt bakom ratten (alltså på förarsidan) och bara riktade kameran rakt utåt.
Fotat under soluppgången idag; ca. 10:30.
Det var SÅ underbart ljus att det gjorde nästan fysiskt ont!
 
 
Jag vet att det blivit mycket (kanske för mycket) snöbilder här på bloggis den senaste tiden. Men jag kan inte låta bli; det är ju bara så vackert som det ser ut utomhus just nu. Det har verkligen varit ett Winter wonderland så gott som konstant i två månaders tid, and now more than ever!
Det är sjukt mycket snö, och jag får nästan panik när jag tänker på att allt detta faktiskt ska tina bort senare...
Kuuuul snösmältning det kommer bli i år...
Nåja, det är tre månader bort i alla fall.
För tillfället kan vi bara göra det bästa av situationen; och det råkar visst vara att fota allt det vackra ;-)
 
JULI
 
Sommaren 2017 måste ju ändå vara en av världshistoriens sämsta somrar!
Det var en sådan sommar då en hela tiden går omkring och tänker att "snart... snart kommer nog sommaren igång", men den gjorde aldrig det.
De få dagar som det var uteväder var det ändå "just så pass". Vet inte om det ens var över 20 grader en enda dag, i alla fall här hos oss. Tror det nååågon dag gick upp till tjugo grader, men inte mer än så. Och detta var kanske två dagar sammanlagt.
I övrigt höll sig temperaturen där mellan 14 och 17 grader, ungefär.
En dag under juli månad visade termometern endast 7(!) plusgrader! Det var SJU grader i JULI!
Jag är faktiskt otroligt glad över att jag var ledig denna månad, eftersom jag då kunde hugga kameran och bege mig ut för att fota så mycket jag kunde de få dagar det gick...
 
Fick också en "födelsedagspresent" av Piteå kommun i form att jag fick jobb hela höstterminen på en gång, på samma förskola där jag varit sedan november/december 2016.
 
Två inlägg med foton från de sällsynta vackra dagarna under Juli:
Those magic summer nights
That golden light
 
 
 
AUGUSTI
 
Sommaren fortsatte i samma anda som under juli. Nu började årstiden vara över, utan att vi ens fått någon sommar.
Jag knåpade ihop ett Youtubeklipp med videosnuttar jag filmat under den långa fotocykelrundan jag gjort tidigare (när jag även fotade). Mest för att minnas att det i alla fall var EN sådan dag under sommaren 2017.
Hann även äta Surströmming två (2) gånger den här månaden. Mums! En gång själv och en gång tillsammans med en arbetskompis/vän.
Första gången den sommaren jag åt Surströmming var midsommar, och sista gången under höstlovet. Det vill säga; det blev 4 gånger denna sommar :-D  I alla fall någon av punkterna jag lyckades genomföra med råge ;-P
 
Sedan började jag ju också om på mitt älskade jobb! Jag vet att det säkert låter som om jag överdriver när jag pratar om jobbet, men jag gör verkligen inte det! Helt ärligt så älskar jag mitt jobb!
Alla jag träffat inom Måltidsservice är så otroligt gulliga människor och jag har alltid blivit så bra bemött när jag haft med Piteå kommun att göra.
Det enda jag ångrar är att jag inte upptäckte Måltidsservice tidigare...
 
Inlägg från augusti:
 
 
 
SEPTEMBER
 
Livet strosade på i vanlig ordning. Jobbade och... tja, inte så mycket mer än så. Knappt ens bloggade uppenbarligen. Hade svårt att hitta bilder från september som var lämpliga att ha med här.
Men å andra sidan är det nog inte så konstigt...
Efter en usel sommar gick vi en ännu uslare höst till mötes...
Det gjorde knappt något annat än regnade under hela hösten. Och när det inte regnade var det övermulet, och regnet var inte långt borta.
Tror till och med det var i september, vid ett tillfälle, då det regnade oavbrutet 5-6 DYGN i sträck.
 
Vi hade den vackraste hösten jag kan minnas. Det var som om alla naturens färger var 3-4-5 gånger så starka som de brukar. Det gula var verkligen GULT, det röda var verkligen RÖTT o.s.v.
Inget gulbrunt så långt ögat nådde, så jag hade kunnat ha hur mycket vackra höstbilder som helst att visa.
Men nej.
Jag fick gå hela hösten och kolla på dessa färger genom fönstret, då jag inte vågar ta ut kameran när det regnar så mycket. ATT det var så otroligt vackert beror ju säkert på just regnet, men det gjorde ändå så ont i mitt fotohjärta att inte kunna vara ute och föreviga det.
 
Stannade i alla fall inne och till exempel lagade Världens godaste pepparsås!
Samt köpte en webbkamera och försökte mig på att köra min allra första Live på Youtube. Det gick dock inte som planerat, då ljudet inte ville vara med mig. Så efter en hel kväll av ihärdiga försök gav jag till slut upp (bloggade om den kvällen i ett förklarande inlägg).
 
 
 
OKTOBER
 
I oktober fortsatte hösten på samma linje -med regn och rusk.
MEN en dag när det var uppehåll tog jag i alla fall ut kameran och lyckades skrapa ihop några hundra vackra höstbilder. Bland annat tog jag bilen, körde ut mot Svensbyn och hittade ett ställe där jag fick vad jag tror blev mina populäraste bilder under året.
Med hjälp av den tjocka dimman och lång slutartid fick jag till ett antal bilder med riktigt mycket känsla i sig.
I närheten av där jag bor fick jag också, samma dag, sådana riktiga höstfärgsbilder. Förlorade verkligen all tidsuppfattning denna dag, då jag sannerligen hade så mycket fotoabstinens uppbyggd så jag vet inte vad...!
Här och här kan ni se bildbomber från den dagen.
 
Jag firade även 10 år som bloggare, men det allra bästa som hände denna månad - något jag drömt om länge - var att jag ÄNTLIGEN fick ta isär och kasta adjöss med mitt gamla slitna hörnskrivbord.
Jag och två andra personer åkte nämligen på en dagstur till IKEA i Happis, och där passade jag på att köpa ett nytt skrivbord. En vit bordsskiva med vita ben; precis som jag sett det framför mig.
Bara känslan av att äntligen fått en fräsch kontorshörna var (är) helt underbar.
Och jag kunde inte låta bli att le, och skratta lite inombords, när jag slängde gamla skrivbordet i containern på tippen :-D
 
Till sist så skrev jag också ett långt, ärligt och utlämnande inlägg här på bloggen om varför jag egentligen är så fixerad vid statistik, läsare, kommentarer o.s.v. Helt enkelt "Why I´m so obsessed with success".
 
UPDATE: Seriöst, vad är det med mig...? Det bästa som hände i Oktober är ju faktiskt att jag blev moster för andra gången, och därmed fick mitt tredje syskonbarn!!
Den 14:e oktober föddes Elion Lundmark – Elias lillebror.
(Therese: Du får säga till om du vill att jag tar bort bilderna härifrån.)
 
 
 
 
NOVEMBER
 
I vanliga fall brukar ju första snön komma ungefär nu i oktober-november, men sedan tina bort för att sedan återkomma för att stanna i januari. Men inte i år...
Snön kom med besked i november, och den tinade inte bort. Istället kom det bara mer och mer och mer.
Det gick bokstavligen från regnig höst till winter wonderland.
Visserligen blev det en del tödagar också, då allt förvandlades till slask, men då det hunnit snöa så hiskeligt mycket så hann bara en del tina bort innan det blev kallt igen.
 
I övrigt fortsatte jag jobba på som vanligt (kul årssummering det blir, eller hur ;-P)
Att jobba när det närmar sig jul är verkligen det mysigaste som finns! Jag älskar speciellt att jobba i slutet av november och i december.
 
Gällande bloggen så fick jag upp några inlägg i alla fall på temat Hållbar livsstil, vilket jag blivit så nyfiken på det senaste året. Jag har blivit intresserad av sådant som "plastbantning" och andra saker en kan göra som är snällt mot miljön.
Listar några av den typen inlägg jag gjorde här på bloggen under november:
 
 
 
DECEMBER
 
Och så var december plötsligt här. Årets sista månad, och jag kände att jag knappt hunnit med. Det var ju nyss början av 2017.
Jag gick "all in" med pyntandet hemma, och plötsligt hade jag julstämning både inne och ute.
Snövintern höll oss fortfarande i ett fast grepp, och även om det gick upp till plusgrader ibland så snöade det i alla fall mer än det töade.
En vit jul fick vi, med råge! Mot slutet av december började det vara så pass att en kunde säga att "vi har sjukt mycket snö". Och detta är fortfarande, i skrivande stund, ett faktum.
Det är så mycket snö att jag får rysningar när jag tänker på att det faktiskt ska tina bort sedan...
 
Jag fotade även julbilder av världens sötaste tomtenissar!
 
 
Nu, riktigt i slutet på december tog jag bilen och gav mig ut på en helt spontan fotorunda på kvällstid.
Det resulterade i vad jag nog tror blev några av mina mest tillfredsställande bilder på hela året! Efter att de genomgått sin tid i Photoshop tror jag nog att de kvalar in som några av mina favoritbilder.
 
Julen kan jag inte klaga på heller.
På julaftonen var vi "bara" några vuxna, men jag gillar lugnet som infinner sig i och med det. Speciellt som det blev två julfiranden i år. På annandagen samlades vi igen, och firade med alla som inte var med på själva julafton.
Mellandagarna jobbade jag, eller vad en nu ska kalla det ;-P  Det var så otroligt lugnt att det knappt kändes som jobb alls...
 
Och till sist... Någon nyårsstress har jag aldrig haft. Jag har inga specifika traditioner kring nyår som jag "bara måste upprätthålla", vilket faktiskt känns ganska skönt. Därför tillbringades nyårsaftonen hemma.
Åt gott och gick vid tolvtiden ut för att se lite rakteter.
Tog även kameran med mig, bara ifall att liksom ;-)
Måste dock, tyvärr, säga att det är nog den mest misslyckade fotosessionen jag haft. Någonsin!
Fyrverkerierna runt omkring stan var alldeles för långt bort, och eftersom det blir väldigt utspritt är det ju svårt att veta åt vilket håll en ska ställa upp kameran.
Piteå har inget "stort stadsfyrverkeri" (sist tror jag nog var millennieskiftet...) utan de raketer en ser vid tolvslaget är vad alla privatpersoner skjuter upp.
Jag önskar dock att det kunde vara ett stadsfyrverkeri någon gång. Mest bara för att en då vet precis var en ska ställa upp och rikta kameran... ;-)
 
 
 
----------------------------------------
Det var det... Det var mitt 2017.
Jag är medveten om att det låter som om jag haft en skittråkigt år, där ingenting hänt.
Men det är bara för att jag är dålig på att göra sådana här sammanfattningar.
Det är nämligen så att jag har njutit precis hela året! Visst, vädret har ju varit under all kritik. Men det är ju ändå något vi inte kan påverka.
Och på det stora hela, bortsett från vädret, så har mitt år varit helt awesome!
2017 har inte varit bättre än 2016 (DET året är svårt att slå!) men det har heller inte varit sämre. Detta år har varit lika fantastiskt som det förra.
Och igen... en STOR bidragande orsak till det är mitt jobb.
 
 
Hoppas att Ditt 2017 varit lika bra som mitt!
Och om det inte varit det; hoppas att du blir kompenserad och får ett helt awesome 2018 istället!
 
 
TACK för det gångna året, alla mina älskade läsare!
♥ ♥ ♥
Så var det dags igen... en sådan där Årsresumé. Ett blogginägg där en går igenom det avslutade året.
Att göra sådana här inlägg tycker jag faktiskt är riktigt roligt (även om det tar TID). Det blir mycket "oh! Ja, just ja", "DET hände ju då och då"... o.s.v.
Även om det inte händer så mycket i ens liv så är det ändå mycket en hinner glömma bort.
Det är DET som är så BRA med att blogga!
Visst; det finns ju vanliga dagböcker också. Men är en, som jag, en sådan person som inte får det till att bli att skriva dagbok känns bloggandet perfekt. En får utlopp för sin kreativitet samtidigt som det faktiskt blir en sorts dagbok. En slags minnesbok.
 
Men slutbabblat nu. Tycker vi sätter igång med årsresumén istället :-)
Ett meddelande bara: Det blir så att jag delar upp detta inlägg i två delar, då det annars blir sååå extremt långt.
Så i detta inlägg kommer jag att avhandla januari till juni, och då naturligtvis juli till december i nästa inlägg.
 
 
 
JANUARI
 
Minns faktiskt att jag började året skittaggad på allting, speciellt sociala medier som bloggen och Youtube.
Sedan gick det ju som det gick med det... ;-)
Men att jag var så extremt taggad kanske berodde mycket på min alldeles nya almanacka från personligalmanacka.se, vilken jag blev så sjukt nöjd med ;-D

Tack vare mitt jobb höll i alla fall mitt allmänt goda humör i sig även under min hatmånad Januari.
En liten dipp kom dock fredagen den trettonde... Då det varit snöstorm, och jag inte kom ut med bilen på morgonen, trots att jag skottade mig svettig. 

Annars hände det väl inte direkt överdrivet mycket i januari 2017. Jag jobbade på, och eftersom det fortfarande är så mörkt är det svårt med fotomöjligheterna. Minns dock att jag fotade lite mysbilder på min nyrensade lägenhet.
 
Det var också denna månad som en mörk händelse skrevs in i historien.
Den 20:e, när jag tror hela världens blickar riktades mot USA och installationen av deras värsta president någonsin. Jag funderar över om det inte kan bli deras sista president... Finns det ens något United states of America kvar när den där Trumpeten fått härja i fyra år???
En man som under sitt FÖRSTA år som president gjort fler tabbar och grodor än typ alla tidigare presidenter tillsammans...! Han får mig nästan till och med att sakna Bush. Och DÅ är det illa!!
 
 
 
FEBRUARI
 
Samma här; vintermånad två av fyra på denna sidan nyåret. Det började sakta men säkert bli lite ljusare, men i övrigt hände inget särskilt i februari. Särskilt mycket fotande blev det inte heller, då jag verkligen haft en seglivad kameratorka.
Istället kan jag väl länka några inlägg från februari, så kan ni om ni vill köra på en liten throwback ;-)
 
 
Jag fick också något ryck, kopplade in en gammal VHS-spelare jag har här hemma och tittade ett par gånger på en gammal teaterföreställning jag såg mycket på när jag var liten. Madicken på Junibacken, spelad på Göta lejonteatern i Stockholm.
 
Plus att jag också skrev ett långt och ärligt blogginlägg om extrem blyghet, och hur det är att vara extremt blyg.
 
 
 
MARS
 
Tredje vintermånaden.
Jobbade på som vanligt, och egentligen hände ingenting mer än så. Det mest "spännande" ;-P var typ att jag köpte en ny hemtelefon... då mina tidigare har varit rena måndagsexemplaren.
Det hände så lite i mars, vad jag minns, att det nästan var så att jag funderade på att hoppa över månaden här i min årsresumé.
 
Ett urval av blogginlägg från mars 2017:
Det finns inget som heter Norrländska!
 
 
 
APRIL
 
Exakt samma här som för Mars. Funderade nästan på att hoppa direkt till maj.
Hade inte ens några bilder från minnesvärda blogginlägg att lägga in till rubriken April.
Därför fick det bli dessa... några bilder jag fotade under en kväll strax efter påsk (därav påsktuppen ;-)).
Så påsk. That´s it. Det var det enda som hände under April 2017...
 
 
 
MAJ
 
I maj 2017 höll jag (och förmodligen många med mig) verkligen på att tappa hoppet om att det någonsin skulle bli vår.
Att det snöar i början av maj är ju inget ovanligt. Det är snarare vanligt, då den nya snön tar bort det sista som är kvar av den gamla.
MEN det här året snöade det typ en hel vecka i streck i MITTEN på maj!
Naturen visade inga tecken på att börja slå ut i grönska, utan istället snöade det dag efter dag...
I mitten på Maj!
 
Men så kom den. Till slut. Våren!
Den är sen, men när den väl kommer till oss gör den det med BESKED!
Det är verkligen en explosion av skir grönska när det väl sätter igång! Och allt händer på bara ett par dagar.
Riktigt i slutet av Maj fick jag äntligen fota dessa ljuvliga vårblommebilder!
 
Jag skrev även ihop en sommar-Bucket list, och jag hoppades verkligen att jag skulle kunna bocka av alla punkter.
Men igen ville naturen annorlunda... Återkommer till det.
Hade ju så mycket utomhusgrejer på listan, men då vi inte ens fick någon sommar så var det så mycket jag inte kunde genomföra.
Och ja, jag vet att vissa saker går att genomföra trots dåligt väder. Men en tappar ju trots allt en massa inspiration när det är en dålig sommar.

– Åka till Gläntan (populär badstrand här i Piteå) minst två gånger.
– Damma av kameran och fota så pass mycket att jag alltid har nytt material att visa på bloggen.
√ Fylla 33 år ;-P
– Åka ut på picknick.
– Stanna ute en hel dag, från tidig morgon till sen kväll.
– Grilla minst en gång.
√ Äta Surströmming minst en gång, helst två eller fler.
√ Gå på Öjeby kyrkmarknad.
√ Fota i dagsljus mitt i natten.
– Ta minst en ny favoritbild.
√ Ta minst en "trolsk"/drömmande bild.
– Ta en fotopromenad som är så lång att jag fyller båda mina minneskort (16GB + 8GB).
– Läsa minst en (1) bok, helst två (2).
– Gå på loppis i Badhusparken minst en lördag.
– Färdigställa mitt bokmanus.
√ Declutter mitt förråd (har vindsförråd, och det är alldeles för kallt att vistas där under vintern).
– Minst en spelkväll (sällskapsspel) i stugan!
 
 
 
JUNI
 
Det var några saker jag gjorde under juni månad.
Eller who am I kidding? Det är i stort skett det enda jag gjorde.
Jag vet att mina årsresuméer låter så tråkiga. Jag gör ju typ aldrig något. Men det är som det är ;-P
Jobbet rullade i alla fall på som vanligt, och jag fortsatte trivas som fisken i vattnet. Dessutom kom jag upp i heltid så gott som hela juni! :-D
 
 
TO BE CONTINUED...